onsdagen den 30:e mars 2011

Nattvandraren - Andrew Taylor

Det här är den andra boken av Andrew Taylor som jag läser. Liksom den förra är det en historisk spänningsroman som Taylor levererar. I slutet av 1700-talets London lever John Holdsworth ett ledsamt liv efter att hans fru och son har drunknat i Themsen. Han blir dock kontaktad av den rika änkan Lady Anne som erbjuder honom stora pengar om han kan åka till Cambridge och bota hennes son Frank från sin påstådda galenskap efter att han sett ett spöke. Holdsworth får bo hos retorsparet Carbury i Cambridge där han snart blir varse om att inom universitetets grindar utspelar sig en helt egen värld med andra regler och traditioner än utanför.
Klubben Den helige andes brödrarskap som studenterna står i kö för att få vara en del av verkar ha något med Franks påstådda galenskap att göra. Vad har studenterna och professorerna att dölja inför Holdsworth, kommer han lyckas att bota Frank, kommer han till och med att finna ett nytt ljus i sitt eget dystra liv och var det verkligen ett spöke Frank såg den där natten?
Herregud vad många frågetecken som hopar sig i den här romanen. Tyvärr är det inte speciellt spännande och miljöerna som Holdsworth rör sig i är inte alls lockande, det är lerigt och dragigt och smutsigt och dimmigt. Boken spänner över 445 sidor och det är inte förrän runt sida 350 som saker och ting börjar bli någotsånär intressanta.
Det blödande hjärtat, också  av Taylor, var inte heller någon enastående roman. Det rycker inte tag i en! Det är synd för alla ingredienser finns ju där, England, universitet, spöken, kärlek, men Taylor verkar inte äga något trollspö för att skapa magi mellan sidorna, tyvärr.

tisdagen den 29:e mars 2011

torsdagen den 24:e mars 2011

Eric Ericson

I tisdags var jag på Doc Lounge, det är en dokumentärfilmsklubb som visar bra film kombinerat med skönt häng. I tisdags visades bland annat filmen Varma hälsningar, Eric Ericson. Eric Ericson är mest känd för böckerna Brev till samhället och Brev till utlandet. Där har han skickat brev till diverse myndigheter, kommuner, affärer, personer m.m med allehanda förfrågningar och knepigheter. Breven och svaren publiceras i de här två böckerna. I filmen intervjudes många utav de som hade fått breven, men även Erics klasskompisar, lärare, kompisar och syskon. Till slut fick man även träffa Eric Ericson himself. Han jobbar på reklambyrå i Stockholm och pysslar på fritiden med galna projekt som ofta skildras i hans böcker. Han har tydligen hållt på med busringningar och brevskickande i hela sitt liv. Två utav hans vänner Clara & Tyra har fått äran att få brev av Eric nästan varje dag i snart 20 år. De har sparat alla brev och de finns utgivna i boken Brev till Clara & Tyra från Eric Ericson. Efter de här brevböckerna har han givit ut en mängd andra lika komiska, underliga och nästintill samhällskritiska böcker.
Filmen gjordes av Lars Berge och Alexander Kurlandsky (Akay). Nu ser jag att Eric Ericson och Alexander Kurlandsky släpper en ny bok i april som heter Traedmark. På förlagets hemsida beskrivs boken helt enkelt med den korta texten "Är Adidas mer äkta än Abibos, eller var går gränsen för en kopia och när blir det ett nytt original?" Låter onekligen intressant!

Här är några länkar till Erics projekt.
ee-projects
Design for impact
Brev till samhället
Brev till utlandet
Panorama


onsdagen den 16:e mars 2011

Två böcker med många kvinnor i

 
Inte bara två bra böcker utan även två snygga böcker
Ni har säkert liksom jag sett det lilla klippet på YouTube med The Bechdel Test for women in movies. Det går i alla fall ut på att se om det finns fler än en kvinna i en film och om de kvinnorna har namn, om de pratar med varandra i filmen och att det de pratar om inte rör en man. Ni kan se klippet här. Det är bara 2 minuter långt, ni har tid.
I alla fall, nu har jag läst två böcker där det fullkomligen vimlar av kvinnor som verkligen inte bara pratar med varandra om män. Vilket såklart är vanligare i böcker än i filmer, men ändå. De här två guldklimparna till böcker hade enbart kvinnor som huvudkaraktärer och det är kanske inte det vanligaste ens i böcker.
The summer without men handlar om Mia Fredricksen vars man sen 30 år tillbaka plötsligt vill ha en paus för att komma underfund med om hans jobbflirt är något att ha eller inte. Mia bryter ihop, hamnar på sjukhus men tar sig samman och flyr hem till mamma och byn på vischan där hon växte upp. Där umgås hon med sin mor och hennes söta tantvänner. De kallar sig The Swans och brukar träffas över bokcirklar och kaffe. Mia undervisar en poesiklass över sommaren för sju trettonåriga tjejer och där blir hon delaktig i en verklig såpa av mobbningskaraktär tjejerna emellan. Under tiden Mia undervisar skriver hon själv poesi och tänker ibland tillbaka på tidiga erotiska minnen. Emellanåt får hon meddelanden från sin dotter om vad hennes man har för sig hemma i New York. Mia flyr från sin man till kvinnornas gemenskap för att komma underfund med hur hennes liv ska fortlöpa, med eller utan Boris, hennes man. Sommaren är fylld av självrannsakan, tårar och existensiella resonemang.

Elin Wägners Norrtullsligan är boken som alla stockholmare ska läsa i år i projektet Stockholm läser! Boken skrevs 1908 och utspelar sig såklart just i Stockholm. Den handlar om fyra kvinnor som jobbar som kontorister. De har hand om reskontran, skriver på maskin och kokar kaffe. De bor allihopa tillsammans i ett kyffe och varje månad måste de räkna varenda öre för att få det att gå ihop, "..de 30 sista dagarna på månaden är de värsta".  Deras chefer flörtar hejdlöst med dem, men det är tyvärr något som ingår i jobbet. De funderar på att gå ut i strejk för att få höjd lön, gör också detta, men stöter på patrull. På det hela taget är boken väldigt lättsam och humoristisk. Kvinnorna har det rätt knapert men de har varandra och de delar både sorg och glädje i sin lilla lägenhet. Går det att kombinera kärlek och frihet? Är väl den frågan som boken kokar ner till. Jag kommer på mig själv hela tiden med att förundras över hur modernt allting verkar, boken hade lika gärna kunnat vara skriven 1948 eller 1958, men är alltså utgiven för mer än hundra år sedan. Jag får liksom Johanna på Bokhora starka Mad men-vibbar.

Elisabeth, Emmy, Eva, Baby, Mia, Abigail, Ashley, Alice och de andra kvinnorna i de här romanerna pratar definitivt med varandra, om män, pengar, poesi, kärlek, familjen, ja helt enkelt livet. 

tisdagen den 15:e mars 2011

Joshua Foer

Jonathan Safran Foer har en lillebror, han heter Joshua Foer. De ser exakt likadana ut faktiskt, och verkar ungefär lika begåvade. Joshua Foer har precis släppt en bok som heter Moonwalking with Einstein - The art and science of remembering everything. Den handlar om minnet. Joshua Foer spenderade ett år med att träna upp sitt minne, han pratade med minnesexperter, savanter, hjärnforskare, schackspelare och folk som hade tappat minnet. Han ställde upp i tävlingen U.S Memory Champion - och vann!
Foer fick rekordmycket pengar i förskott för att skriva den här boken - rekordmycket för att vara en faktabok. Jag tycker boken verkar galet intressant, men känner mig ändå fullt nöjd med att bara kunna två decimaler till pi.

lördagen den 12:e mars 2011

Slutet på Mr Y - Scarlett Thomas

Slutet på Mr Y handlar om Ariel Manto. Hon bor i ett råtthål till lägenhet, som hon förresten delar med ett par möss. Hon studerar på det lokala universitetet under sin handledare Saul Burlem. På fritiden roar hon sig med att ha sadomasochistiskt sex med en gift professor och dricka vodka med sin granne. Men Saul har inte varit i skolan på ett tag, han har helt enkelt försvunnit. Tillsammans har de intresserat sig för 1800-talsförfattaren Thomas Lumas som har har skrivit en bok som heter Slutet på Mr Y, den här boken har nästan ingen läst, för det finns kanske bara ett exemplar kvar i världen, men ryktena säger att boken är förbannad och att Lumas dog efter att ha skrivit den.
En dag hittar Ariel Manto boken på ett antikvariat. Hon tvekar innan hon börjar läsa den, men struntar i förbannelsen och märker snart att en sida fattas i boken.
För er som tror att det här är ännu en bok som behandlar mystiska böcker och dammiga bokhandlar så har ni fel. För snart tar boken en ny vändning och Ariel Manto dras in i en naturvetenskaplig och inte minst filosofisk, nästan actionartad eskapad. Hon får möjligheten att besöka andra varelsers tankar och minnen i en värld som kallas Troposfären, men det får livsavgörande konsekvenser. Hon får inte stanna där inne för länge för då kanske hon aldrig kan återvända till den vanliga världen.
De sista kapitlen av boken är nästan en enda lång filosofisk diskussion rörande tankeexperiment, tidsresor, filosoferna Derrida och Heidegger, men det blir aldrig aldrig tråkigt. Det är en annorlunda roman, men en uppfriskande sådan. Jag fick nästan lust att sätta mig i skolbänken igen för att plugga naturvetenskap och fysik. Romanen är en perfekt mix av bibliomani, action, sex och naturvetenskap!


fredagen den 11:e mars 2011

Puffinmuggar!

Papercutshop kan man numera köpa de här jubileumskopparna. Det är Penguin som har skojat till det lite lagom till 70årsjubileumet.

fredagen den 4:e mars 2011

Nu blir många böcker film

Jag har precis läst Sara Gruens Water for elephants. Den släpps som films snart med Robert Pattinson och Reese Witherspoon, bilderna från filmen är riktigt snygga så den kan nog vara sevärd. Boken var trevlig och lättläst. En mellanbok helt enkelt.
Fler böcker ska bli film.
The great Gatsby. av Fitzgerald. Ojojojojoj. En riktigt bra bok och riktigt bra skådisar och Baz Luhrman som regisserar. Wow säger jag bara.
Norwegian Wood. Haruki Murakami är min favorit, hoppas att filmen håller måttet.
Nobels testamente av Marklund. Ett stort jaha.
Hypnotisören av Kepler. Lasse Hallström vänder hemåt för att filmatisera deckaren med stort D.
The Hobbit av Tolkien. Persbrandt har biffat till sig och Legolas är tillbaka.
Hans och Greta av Grimm. Hans och Greta har blivit prisjägare som jagat häxor, tja varför inte.
Niceville av Kathryn Stockett. Boken heter Niceville, filmen heter The help. Jag ställer mig likgiltig.

onsdagen den 2:e mars 2011

Mera Liv Strömquist!

Ok jag måste också blogga om det här. Jag snor helt enkelt Galagobloggens inlägg rakt av!
Liv Strömquist släpper nytt! Lagon till bokmässan kommer den här skönheten ut. Lycka!



Det är helt nyskrivet material tillsammans med serier som gått i bland annat Bang och i Galago. Äntligen kommer serier som Månadens Manshora och Tolv Tröttsamma Typer i bokform! Robert Gustafsson, Niklas Strömstedt med flera får sig en redig känga. Och vet ni? Den här boken kommer vara helt i färg.
Galagobloggen. 

tisdagen den 1:e mars 2011

Faithful place - Tana French

Det här är Tana French tredje roman om poliserna i Dublin. Okänt offer var svinbra, Till skogs var bra och den här är väl ok.
Vi återser den tuffa och vresiga polisen Frankie Mackey från Okänt offer. Nu är det hans historia som ska berättas. För 22 år sen skulle Frankie och  hans Rosie rymma från sina trasiga familjer och starta ett nytt liv i London. Men Rosie dök aldrig upp den natten. Frankie hittar ett brev som kan tolkas som att han har blivit dumpad och att Rosie har stuckit utan honom. Han blir förtvivlad och drar. 22 år senare, alltså nutid, Frankie har fortfarande ingen kontakt med sin familj men har återvänt till Dublin och jobbar som polis. En dag ringer hans syster Jackie och berättar att man har hittat Rosies resväska i ett gammalt hus. Här börjar historien nystas upp och Frankie försöker såklart ta reda på vad som hände Rosie den natten.
Det är rejält med dialog och mycket bakgrundsmaterial man får. Historien hoppar mellan nutid och dåtid för att ge läsaren och Frankie så mycket kött på benen för att om möjligt komma närmare gåtans lösning. Jag tycker att det är lite väl mycket tillbakablickar. Det är liksom inte tillräckligt spännande. Jag kommer på lösningen mycket fortare än vad Frankie gör. Jag får vänta flera hundra sidor på motivet, men inte ens det ger mig några överraskningskänslor. Det kan vara så att läsningen försvåras av att den kryddas med irländsk slang, det är många yous, eejits, Ma och Da, och det är knepigt att förstå ibland.
Nej Tana, den här gången fångades jag inte alls lika mycket av din regniga Dublindeckare. Förresten är ju inte Dublin speciellt stort, jag tycker att Frankie snart borde vara igenkänd om han nu jobbar under täckmantel hela tiden.