Fågelbarn - Christin Ljungqvist

Det här är en utav de obehagligaste romanerna jag har läst tror jag. Den stannar fysiskt kvar i mig och jag har lust att krypa upp i någons famn för tröst och värme. Jag får ett starkt behov av att omge ge mig med människor som jag vet tycker om mig och litar på mig. Jag vill skaka av mig olusten och genast börja läsa en ny bok, en lättsam och oviktig bok. Men det kan jag inte. Jag har inte läst Christin Ljungqvists debut Kaninhjärta och jag vet nu att jag måste läsa den. Jag måste läsa allt av Christin Ljungqvist för jag vill kunna rekommendera hennes böcker till andra läsare. För även om obehaget är starkt och nästan lite skrämmande är det ju naturligtvis ett tecken på att boken är djävulusiskt bra och välskriven. Att kunna förmedla stämningar och känslor så här påtagligt måste tyda på att texten har trängt in i mig och att texten helt enkelt är grym.
I Fågelbarn möter vi Hanna som bor i en villa tillsammans med sin mamma och pappa. Hon har även två äldre bröder, Samuel och Jens. Samuel är ljuset och Jens är det becksvarta mörkret. Men bröderna försvinner och allt är Jens fel, eller Hannas kanske? Hanna har en förmåga att se saker som har skett och hon ser döda själar som vandrar runt omkring oss levande. Hennes mamma blir upprörd när Hanna pratar om sina spöken och vägrar lyssna på henne så Hanna stänger in det i sig själv. Överhuvudtaget lyssnar inte Hannas mamma på henne, hon låtsas som att familjen de lever i är som allas andra och att de får se det positiva i livet. Hannas familj är allt annat än funktionell och det är sveket från föräldrarna som stannar kvar i mig längst. Lögnerna och tystnaden och allt det mörka som bara Hanna bär på, som bara Hanna vet om. Samuel vet också men han kan inte hjälpa henne längre.
Jag hoppas att de positiva recensionerna haglar över Fågelbarn och att boken inte stoppas undan på nån ungdomshylla utan att den ställs fram på podierna närmast ingången och säljer som smör.

I boken Kaninhjärta har Hanna en biroll men annars hänger inte de här två böckerna ihop vad jag kan förstå.

Boken om Joe - Jonathan Tropper

För det första. På engelska heter den här boken Book of Joe, blinkningen till Book of Job är uppenbara, alltså borde den svenska titeln heta Joes bok (Jobs bok). Kom igen Gilla förlag, det borde ni också kunnat räkna ut.
För det andra. Troppers böcker börjar följa ett oroväckande identiskt mönster. Kille i 34-års åldern möter sin ungdoms demoner, ofta i form av en far vars förhållande till killen inte varit ultimat. "Om att släppa och gå vidare, och lita på dem man älskar." det är taglinen till Konsten att tala med en änkling (Troppers första bok på svenska) men hade lika gärna kunnat stå på Sju jävligt långa dagar och Boken om Joe också. En mening som är sagd om en ännu ej översatt bok av Tropper (Everything changes) hade också kunnat passa in på de här böckerna "Soon fists are flying, his love life is a shambles, and his once carefully structured existence is spinning hopelessly out of control.".
Tropper skriver helt enkelt samma historia om och om igen. Det är han i och för sig inte ensam om, det gör många författare (till exempel min favorit Murakami), men lite finess och detaljer som skiljer böckerna åt hade inte skadat det minsta.
Boken om Joe är på det hela taget en lika helt okej bok som de övriga. Nyhetens behag har lagt sig och jag jublar inte längre över ämnet, de cyniska kommentarerna och fnissen som kan slippa ur en under läsningen. Jag börjar också tröttna på att tjejerna som kom undan, de här tjejerna som egentligen var den enda rätta, men som killen i huvudrollen sjabblade bort på ett korkat sätt och nu försöker vinna tillbaka, alltid skildras som perfekta, gudalika, sköra, små älvprinsessor. Tunna rostfärgade blusar och hårlocker som faller ner mot kinden, ååh vad söta och felfria vi är!

Men alltså egentligen är det väl inget fel på den här boken heller. Tropper är underhållning, men har du läst en så har du läst de alla.

Boken om Joe, tack!

Idag fick jag ett paket från Gilla förlag. Tack så himla mycket. Helgen är räddad!

Höstens böcker!

Omslaget till höstens böcker är ritat av Sara Granér. Det gillar vi. Här kommer ett urval av de titlar jag mest ser framemot av höstens utgivning. Håll till godo!

Jens Liljestrand - Adonis (Ordfront)

Liljestrands första roman. Han har tidigare skrivit den briljanta novellsamlingen Paris-Dakar. Adonis handlar också den om manlighet. Gruppen Adonis återförenas femton år efter deras storhetstid i Benkes sommarstuga. Alla har de hemligheter både för varandra och för alla andra i sin närhet. De har också en gemensam hemlighet. En musikalisk kollektivroman!

Måns Wadensjö - ABC-staden (Albert Bonnier)

Wadensjö är tillbaka. Förlossningen, hans debut var kalasbra! Det här är en roman om Vällingby, om folkhemmet, om ett Sverige i miniatyr och en ung man i en lägenhet i en förort under ett år på 2000-talet. 

Amanda Svensson - Välkommen till den här världen: (Norstedts)
Svensson är tillbaka efter tre års romantorka. Hon har ju varit en flitig skribent i till exempel Sydsvenskan. Den här boken är ett slags triangeldrama. Låter bra.
Jonas Karlsson - Spelreglerna (Wahlström & Widstrand)
Ny novellsamling av multibegåvningen Jonas Karlsson. Jag hade hellre tagit en roman, men ok då, efter den här samlingen, då, dååå blir det kanske en roman?
Kalle Lind - Människor som har haft fel (Roos & Tegnér)
Den här boken avslutar Människor-kvartetten. Smart, skitroligt och välformulerat.
Ioana Pârvulescu - Livet börjar på en fredag (2244)
Det nya förlaget 2244 imponerar. Det här är en originell viktoriansk detektivhistoria som utspelar sig i Bukarest i slutet av 1800-talet.
Essie Fox - Sömngångerskan (Damm förlag)
Sarah Waters möter Charlotte Bronté, ok det låter bra för mig. Förlorad kärlek, mord och galenskap i London.
Hanna von Corswant - Barnflickan (Ordfront)
Debut! En klassisk skräckroman. En tjej åker till Frankrike för att jobba som au-pair, men hos paret hon kommer till finns inget barn, hon stannar ändå kvar, men märker snart att Madame och Monsieur har planerat något för henne, vad?

Madeleine Hessérus - Staden utan kvinnor (Natur & Kultur)
Stockholm i en nära framtid: en våg av brutala kvinnomord skakar staden. Efter långvariga stridigheter, där kvinnor och män tar till vapen mot varandra, byggs en mur. I de södra stadsdelarna, bakom den hårt bevakade ringmuren förskansar sig kvinnorna, i de norra lämnas männen kvar i en stad av förfall. 
Jonathan Tropper - Sju jävligt långa dagar (Gilla förlag)
Jag gillade Konsten att tala med en änkling väldigt mycket. Allvarligt ämne som ändå blev rolig läsning. Den här romanen kretsar också kring en begravning, men verkar som vanligt kul och som alltid när Gilla är inblandat är omslaget tip top formgivet!
Marie Hermanson - Himmelsdalen (Albert Bonnier)
I en dal ligger ett paradis för människor som vilar upp sig efter psykiska åkommor. Daniel åker dit för att besöka sin tvillingbror, brodern övertalar Daniel att ta hans plats i ett par dagar eftersom han har några saker att klara upp, men broden återvänder aldrig. Varför får ingen lämna dalen? Den öppna friska dalen är ett fängelse för riktigt sjuka människor, farliga både för sig själva och omvärlden. Och personalen kan han naturligtvis inte övertyga om att han inte är han utan att han är sin bror. 
Johan Theorin - Sankta Psyko (Wahlström & Widstrand)
Jag har aldrig läst något av Johan Theorin. Hans första bok påminde för mycket om Ajvide Lindqvist och jag vade genast Ajvides läger. Men den här boken lockar mig att ta mig an Theorins författarskap. Han har lämnat Öland och boken utspelar sig på ett dagis som ligger vägg i vägg med ett gammalt mentalsjukhus. En natt när barnen sover djupt hämtar Jan nyckeln till källardörren, låser upp och börjar gå nedför trappan som leder in till Sankta Patricia. 
Liv Strömquist - Ja till Liv (Ordfront)
LIV STRÖMQUIST ÄR BÄST, INGEN PROTEST!
Helene Hegemann - Axolotl Roadkill (Natur & Kultur)
Författaren är född 1992 i Berlin, boken blev råhypad när den kom ut i Tyskland. Handlar om en sextonåring som gör revolt mot samhället och dess materialism och jakt på status. Sign me up!

Dorothee Elmiger - Inbjudan till de våghalsiga (Kabusa böcker)
Författaren är född 1985 (jag gillar de unga). Margarete och Fritzi upptäcker att det förr flöt en flod genom staden, en flod som nu tycks vara bortglömd och försvunnen. En flod som skulle kunna ge staden liv. Så systrarna bjuder in till fest för att fira nyupptäckten av floden, och hoppas att stadens gränsvakter ska släppa ut breven till världen utanför.
Hans Alfredson - En något mindre box (Wahlström & Widstrand)
En box med fyra böcker av Hans Alfredson. Den innehåller En ond man, Varför är det så ont om Q?, Svea Hunds limerickar + en inläsning av Hans Alfredsons Lagens långa näsa. 
Eva F Dahlgren - Det vita kolet (Forum)
Tidigt nittonhundratal, när Max får uppdraget att elektrifiera Malmö är hans hustru, kusinen Marie, stolt: Hennes Max är ljusbäraren. Det är han som kommer med det vita kolet, som ska göra livet rent och lätt att leva.  Men många tror att electriciteten är djävulens påfund. 
Nathan Larson - Dewey Decimal (Voltaire publishing)
Nina Perssons man och bandkollega Nathan Larson romandebuterar. Boken utspelar sig i New York och handlar om en litteraturälskande biffig man som jobbar som indrivare till en åklagare. En noirthriller står det beskrivet. 
Henrik Lange - Den sämsta får du gratis (Kartago förlag)
Om man är flitig läsare av tidningen Svensk bokhandel kanske det inte finns så många nyheter i Henrik Langes nya seriebok om bokbranschen. Kul! Kolla här. 
A.J Kazinski - Den sista goda människan (Forum)
Interpol larmar om en serie ovanliga mord som har inträffat på olika ställen i världen. Någon eller några tar livet av "goda människor". Det handlar om barnläkare, nödhjälpsarbetare och människorättskämpar. De döda är alla brännmärkta med ett nummer på ryggen. Niels uppdrag blir att hitta och varna goda människor i Danmark. Men vem förtjänar egentligen ett sådant epitet?


Det stod även att del tre av 1Q84 skulle släppas redan i november (och inte i mars 2012 som de först sa), men inget bekräftar detta på Norstedts hemsida. Vi får väl se!