söndagen den 1:e september 2013

Stål - Silvia Alvallone

1. Jävligt omtalad debutroman om den heta italienska stålstaden som ligger på fastlandet, utanför dess kust guppar ön Elba dit turisterna och de rika italienarna åker för att förlusta sig. Staden är fylld av arbetslöshet, smält stål, strippor, män som knarkar för att döva sig, män som slår sina fruar, ungdomar som åker moppar, enögda skabbiga katter, flickor som håller på att bli kvinnor och en längtan bort bort till ett bättre liv.
2. Francesca och Anna är bästa vänner här. De är fjorton år och håller på att växa upp till vackra unga kvinnor. Men än så länge låser de in sig på badrummet, sminkar sig och mimar i spegeln till Rythm is a dancer. De håller handen på väg till stranden, de har en hemlig lekplats som bara de vet om, de gör allt allt allt tillsammans. En dag ska de också få komma till ön Elba eller till Rom, eller Milano.
3. Flickornas familjer är väldigt olika. Vi får följa Alessio, Annas bror, som arbetar på stålverket och trånar efter sin ungdomskärlek Elena. Vi får följa Sandra, Annas mor, som är fackligt ansluten och delar ut flygblad och har ett arbete. Vi får följa Rosa, Francescas mamma, som är hemmafru och blir misshandlad av sin slashas till man. Vi får följa Mattia, Christiano och de andra pojkarna som trånar efter Anna och Francesca.
4. Kommer de vara vänner för alltid? Kommer de att lämna staden?

Är det här bra? Ja det är jättebra. Det är hett, dammigt, hemskt, rörande, sexigt och extremt fint skrivet.

onsdagen den 28:e augusti 2013

De första tolv - Justin Cronin

Det här är den andra delen i Cronins mastodonttrilogi om vampyrliknande monster i en framtid där USA knappt finns längre. Jag tänker mig att USA i den här boken är som USA i tv-serien Falling skies (som rekommenderas ifall ni inte har sett den). Dystopiskt, men alla minns ändå hur det var på den gamla goda fredstiden när inga vampyrmonster (i Falling skies, aliens) härjade och dödade alla hejvilt.
Det var så länge sen som jag läste del ett, Flickan från ingenstans, att jag fick ta en wikipedia recap. Där stod alla karaktärer vackert uppradade och handlingen beskrevs noggrannt, praktiskt som tusan. Det är nämligen en hel del karaktärer att hålla reda på, de dör som flugor också så man får inte fästa sig vid någon för mycket.
Vampyrerna är mer som stora apor som sover hängandes upp och ner på dagen (hej hej fladdermöss), de är extremt starka och våldsamma och smittas genom att bita sitt offer. Det finns tolv urvampyrer. Dessa tolv är ursprungligen tolv inspärrade brottslingar som forskare smittade med det här viruset (som sedan spårade ur blabla, here we are today, oops). Våldtäktsmän, mördare, pedofiler och rånare som nu är alla smittades fäder. De styr alla andra smittade på något slags bisamhälle-sätt. Dör en av de här tolv stryker alla dess följare (kan vara tusentals) med också. Det gäller alltså för våra hjältar att hitta de här tolv och förinta dem, då kommer alla smittade dö och USA kan leva lyckligt i alla sina dagar.
En av de här tolv är dock inte en brottsling utan en liten flicka vid namn Amy, hennes resa fick vi följa i bok ett. Hon spelar så klart en stor roll i denna bok också. Hennes virus har inte utvecklats på det här ondskefulla sättet utan har gjort Amy till någon slags superhjältegudinna, i ett barns kropp.
Ja det låter kanske helt lökigt och rörigt men det som ni egentligen behöver veta är att de här böckerna (som MÅSTE läsas i ordning) är jättebra. Det finns ett djup i historien som gör den till något utöver det vanliga. Karaktärerna, om än många, är fint utmejslade och action råder det ingen brist på.
Den här serien och Marucs Heitz Judas barn är de bästa vampyrromanerna just nu. Det här är alltså inget Twilighttrams, det känns helt överspelat faktiskt.

söndagen den 25:e augusti 2013

Night film - Marisha Pessl

Jag höll på att skriva "den här filmen..". Men det är ju ingen film. Det är en bok. Jag har så starka minnesbilder av boken att jag nästan tror att jag har sett den som film. Den handlar mycket om film och ja titeln kanske spelar mitt huvud ett spratt?
Boken kretsar kring en mytisk regissör, en skräckfilmsregissör vid namn Stanislas Cordova och hans dotter Ashley Cordova. I början av boken hittas hon död, till synes har hon begått självmord. Journalisten Scott McGrath, som tidigare skrivit mycket om regissören Cordova, börjar forska i olyckan (?) och dras snart in i en surrealistisk och gravt oroväckande spiral av allehanda galenskap.
Han får snart två väldigt otippade medhjälpare, en ung hemlös tjej och en hemlighetsfull ung man som Scott faktiskt stöter på på olycksplatsen. Deras efterforskningar leder de till Cordovas underliga otillgängliga gods norr om New York, till sinnessjukhus och underjordiska svartklubbar. De frekventerar Cordovafansens krypterade hemsida och försöker söka svar hos Cordovas tidigare skådespelare. Närhelst McGrath läser en artikel om Cordova eller är inne på fansidan så visas detta som faktiska bilder på artiklar och websidor i boken. Mycket tid har lagts av Pessl och hennes formgivare för att foton och artiklar ska se trovärdiga ut.
Boken har beskrivits som en litterär thriller, vilket skulle kunna vara en av mina favoritgenrer. Spänning och smartness, vad mer kan man önska? Man fastnar direkt och även om Cordova verkar vara den mest besynnerliga och smått läskiga regissör jag någonsin har hört talas om (skrämmer han skådespelarna på riktigt, har han faktiskt kvar filmernas miljöer helt orörda i sin stora lada, är han inblandad i svart magi?) så fascinerar han mig något ofantligt och det känns aldrig krystat eller överdrivet.
Till slut kommer McGrath och hans två Watsons så nära sanningen om Ashley och hennes far att alla vittnen han har talat med går upp i rök och hans arkiv över Cordova försvinner efter ett inbrott. Vad är det han håller på att upptäcka?

Jag tyckte att Night film faktiskt var bättre än Pessls hyllade debut Fördjupade studier i katastroffysik (som väl ändå har en snarlik titel med den svenska debutförfattaren Linn Spross bok Grundläggande studier i hoppfullhet och hopplöshet)

onsdagen den 31:e juli 2013

Jag har den nya Marisha Pessl i min hand!

Jag fick ett brev på posten. På avin stod det fr. Tyskland. Där håller min förlagskontakt på Random House till. Jag gillar henne. Hon skickade mig nämligen ett förhandsexemplar av Marisha Pessls nya litterära thriller/snackis/bombnedslag till bok, Night film. Pessls bok är på 600 sidor och på baksidan står det inte vad boken handlar om utan där beskrivs bokens marknadsplan med kampanjer och grejer, hmm, osexigt, men jag bortser från det. Jag ångrar lite att jag är mitt uppe i 700 sidor lång vampyrroman just nu, men snaaaart är det Pessls tur.




måndagen den 29:e juli 2013

The music of chance - Paul Auster (så jävla bra)

Åh vad härligt det är att vara tillbaka i Austerland. Fast den här boken sneglar nästna mot Kafkaland. Historien blir alltmer absurd och surrealistisk ju fler sidor jag läser.
Boken handlar om Joe Nash som har fått ett stort arv av sin okände far. Han beslutar sig för att säga upp sig från sitt brandmannayrke i Boston, köpa en grann bil och ge sig ut på vägarna i USA. Han kör fram och tillbaka, norrut, söderut, västerut och österut i nästan två år. Ibland gör han avstickare för att hälsa på sin syster, där även hans fyraåriga dotter bor, ibland har han ett kortare förhållande med nån random donna i tjottahejtiville. En dag när hans pengar börjar sina och han har blivit ratad från kvinnan han ville gifta sig med kör han mot New York. På vägarna i New Jersey stöter han på en liftare. En mycket blåslagen ung man vid namn Jack Pozzi ("men kalla mig Jackpot") kliver in i hans bil och in i hans liv. Det visar sig att Pozzi är på väg mot en pokerkväll där han ska möta två oerhört excentriska miljonärer. Pozzi är övertygad om att han kommer att kunna roffa hem storkovan men har ett litet problem, han har just blivit rånad på insatspengarna och nu kommer miljonärerna aldrig släppa in honom i spelet. Nash tar sig en funderare men bestämmer sig nästan genast för att hjälpa grabben med insatsen på 10000 dollar, om han får ta del av vinstpengarna sen. Pengarna är hans sista men han tänker att man får chansa lite för att livet ska bli något att ha.
De beger sig till miljonärerna. De här männen är något utöver det vanliga. Deras absurda specialintressen är nästan lite obehagligt originella. Efter en rundtur i deras ofantligt stora herrgård slår sig männen ner för en pokerkväll som kommer att för alltid förändra deras liv.

Sen kan jag inte berätta mer. Sen börjar den verkliga historien. Herregud vad märkligt allting blir. Kafkaesk är bara förnamnet. Symbolerna och metaforerna haglar och man vill nästan aldrig att boken ska ta slut. Men bara nästan, man vill ju trots allt veta hur det ska gå för Pozzi, Nash och miljonärerna. Slumpen och den fria viljan spelar huvudrollerna och de kufiga miljonärerna visar sig vara allt annat än det Jackpot trodde att de var.

Boken kom ut 1990 och är befriande tekniklös. En av de bästa böckerna jag läst i år faktiskt och den rekommenderas varmt. Synd att den svenska utgåvan är sedan läääänge slutsåld. (Köp den begagnad på Bokbörsen för en billig peng.) Tydligen sändes den som radioföljetong i P1 2002, finns sorgligt nog inte att lyssna på på webben längre.

söndagen den 28:e juli 2013

Lågor av hat - Erin Kelly

Erin Kelly och jag har ett ganska trevligt förhållande till varandra. Hon skriver verkligen inga dussindeckare, men heller inga bladvändare. De är läsvärda, men inga måsten. En lagomförfattare.
Den här boken, Lågor av hat, handlar om hämnd på hög nivå. Hämnd som spänner över flera generationer, som kräver år av planering och en galen hjärna.
Familjen MacBride lever ett väldigt bekvämt överklassliv. Maken är universitetsprofessor och frun jobbar med välgörenhet. Deras barn har också fina trevliga liv. Men under en helg på landet vänds allt upp och ner och dottern Sophies baby försvinner plötsligt.
Sedan tar boken en annan vändning och den hoppar bakåt i tiden. Man får träffa huvudpersonerna för hämnddramat. En märklig liten familj beståendes av en galen anorektisk mamma som aldrig lämnar huset och en smal smal pojke som inte har fått gå i skolan utan fått stanna hemma hos sin alltmer sinnessjuka mor.
Men varför skulle någon egentligen vilja skada familjen MacBride? Vad har de någonsin gjort för att vara elaka, mer än att ha levt ett ovanligt priviligerat liv? Intrigen spelas upp på ett snyggt sätt och överraskningarna är många.

Jag plockade upp den här boken mestadels för att överhuvudtaget ha läst någonting på deckarhyllan på jobbet. Den här våren och sommarens deckarutgivning har fyllts av märkliga svenska debuter som inte väcker det minsta intresse. Nu kan jag i alla fall rekommendera denna.

onsdagen den 17:e juli 2013

Dystopier i nyutgåva

Norstedts har släppt två nyutgivna klassiker i tjusiga pocketutgåvor. Just de här två titlarna blandar jag alltid ihop. I Fahrenheit 451 bränner de böcker och i Slakthus 5 bombar de Dresden. Så kan man tänka.

lördagen den 13:e juli 2013

A great american novel





Superhypad bok i USA. Det pratas om seklets bästa amerikanska roman. Baksidestexten på denna tegelsten får en att nästan ramla baklänges:
"If you took One hundred years of solitude as your mare and Blood Meridian as your stud, then spooked the resulting herd of horses and has the cast of The Wire dress as Comanches and ride them hard through the gates of hell, you'd have some idea"
Nu har jag inte läst Hundra år av ensamhet (ännu, den ligger i min bokhylla, finns nämligen nu som ursnygg excess-utgåva). Jag har däremot både sett The Wire och läst Blood Meridian och hade ganska höga förväntningar på denna bok. Andra lovord som boken har fått är "like Jonathan Franzen but with strong female charachters". Halleda, det låter bara bättre och bättre. 

The son spänner över 200 år och tar sin början i 1800-talets begynnelse i Texas. Boken följer tre generationer ur familjen McCullough. Eli blir som ung pojke tillfångatagen av indianer och växer upp till en rotlös ung man som till slut accepterar Comancherna som sin nya familj. Eli njuter av friheten ute på stäppen. Hans liv bland urinvånarna är de kapitlen som jag uppskattar mest. Meyer har skrivit en grymt ambitiös bok och gjort extrema efterforskningar där allt från pilspetsar, buffeljakt, skaplningsprocesser och sexualliv beskrivs in i minsta detalj och läses med stor behållning. 
Elis son Peter berättar vidare om hur det är att växa upp på en stor ranch, hur boskapsbranschen i Texas alltmer försvinner till förmån för oljan. Hur det är att växa upp i skuggan av sin store far, som i Peters kapitel kallas för Colonel och beskrivs som en patriark som alla lyssnar på och respekterar. Hur Peter aldrig riktigt känner att han hör hemma i Texas och hur han lider av en våldsam händelse som han, hans son och Colonel var med om och som i slutändan fick en hel mexikansk familj att utplånas. 
Den sista berättarrösten är Jeanne Anne McCullough och det är Peters sons, Charles, dotter. Hennes historia är också väldigt intressant. Hennes far vill inte att hon ska ta över ranchen utan skickar iväg henne till norra USA för att gå på internatskola. Hon klarar knappt av en termin innan hon rymmer tillbaka till Texas och till den dammiga och gigantiskt stora och framgångsrika ranchen. Boskapshandeln har nu helt fått stryka på foten till förmån för oljeborrning. Jeanne Anne lider av att aldrig förstås av sina män, älskare, anställda eller äldre släktingar. Hon blir allt ensammare och i vissa utav kapitlen sitter hon närmare 80 år gammal ensam i sitt stora hus och tänker tillbaka på sitt liv. 
De tre berättarrösterna bidrar synnerligen till McCulloughs gripande släkthistoria. Det är skickligt av Meyer att kunna göra deras röster så olika och att få läsaren att bibehålla intresset även när Elis indianliv går mot sitt slut. 
Det är inte bara en släkthistoria utan även en historisk exposé över Texas, hur staten har utvecklats från indianland, hur mexikanarna tog över och hur sedan den vite mannen kom in och skövlade och gjorde Texas till sin stat, hur bufflarna utrotades, hur de inplanterade mustangerna sköts, hur boskapsdjuren tog över de mäktiga grässlätterna för att till slut försvinna helt till förmån för oljepumpar, men hur även de sedan försvann i och med att olja hittades i Mellan Östern. 

Jag saknar dock det poetiska språket och råheten från Blood Meridian, jag saknar de mustiga bifigurerna i The Wire och jag är inte helt nöjd med de kvinnliga karaktärerna även om Jeanne Anne är en sjujäkla kvinna. 
Jag håller kanske inte med om att det här är seklets bästa amerikanska roman men The son har något visst och den är ypperlig läsning. 
The son kommer på svenska på Norstedts i höst. 

torsdagen den 11:e juli 2013

Gillian Flynn nytt

Gillian Flynns senaste bok Gone girl kommer att bli film. David Fincher (Seven, Social Network, Fight club) ska regissera och Ben Affleck ska spela huvudrollen. Den kvinnliga huvudrollen är däremot inte bestämd än.
Mitt förhållande till Gillian Flynn är lite komplicerat. Sällan har väl en författare blivit så genomhyllad som Flynn på landets bokbloggar. Själv har jag läst Dark places och Sharp objects, varav den senare var betydligt mer i min smak. Dark places hade jag så skyhöga förväntningar på att det nog var omöjligt att dessa skulle infrias.
Nu i slutet av juli kommer Mörka platser på svensk pocket och jag kan tipsa sugna läsare redan nu att den kommer bara att kosta en spottstyver på Akademibokhandeln.


lördagen den 25:e maj 2013

Raven girl - Audrey Niffenegger

Man kan bli upphetsad över efterlängtade boksläpp och det blev jag ju med besked när jag läste om Raven girl av Niffenegger. Det jag inte läste mig till då var att det här ju var en bilderbok för barn och inte den där efterlängtade romanen. Men beställt var beställt och jag förväntade mig ändå en tämligen trevlig liten bok.
Boken berättar den lilla historien om en brevbärare som en dag träffar en korpflicka. De bor tillsammans och blir en dag kära och får en människoflicka. Flickan känner sig som en korp och vill helst av allt flyga. Hon träffar en mystisk plastikkirurg som försöker operera om hennes armar och händer till vingar. Bilderna är fantastiskt vackra och stämningsfulla. Söt historia som bara alltmer får mig att längta tills Audrey skriver en ny roman för vuxna. Kom igen nu Audrey!






tisdagen den 21:e maj 2013

Birgitta Stenberg till Malmö

Den 29 maj anordnar Moriska Paviljongen Samtal med Birgitta Stenberg. Om ni har möjlighet så måste ni helt enkelt gå på det. Birgitta Stenberg har levt ett makalöst intressant liv och är en heltigenom vettig person. Jag läste boken Kärlek i Europa i höstas när jag var i Paris och Berlin och det var ju passande. Boken tar upp en intressant tid i Europa (50-talet) och man får följa Birgittas grandiosa liv med filosofiska diskussioner och möten med dåtidens stora författare som krydda. Jag ser också att böckerna Kärlek i Europa och Alla vilda har återutgetts i granna pocketutgåvor. De kan man köpa för en billig peng om man går till Moriskan.
(Bonustips: Dagen innan är det Nina Björk och Linda Skugge som samtalar på Moriskan.)

Mer information och biljetter här.


torsdagen den 16:e maj 2013

Mississippi av Hillary Jordan

Den här romanen har en hel del good stuff insprängt mellan sidorna. Man kan säga att det allt kretsar kring och egentligen bokens huvudperson är efterkrigstidens amerikanska söder. Den heta luften, den skitiga leran, de vajande bomullsfälten, den förödande spriten, de med mörk hy och de med vit hy.
Jag kan tänka mig att de som har läst Kathryn Stockets Niceville kommer att känna igen sig i den här boken, jag har inte läst Niceville men föreställer mig ändå att den här boken är mörkare och gräver djupare i människornas psyken och  hjärtan.
Boken följer två starka kvinnor, två lantbrukare och två från kriget hemkomna söner. Den ena familjen är vit och den andra svart. Rasismen är påtaglig och hemsk att tampas med. Laura flyttar ut på landet från stadens rena gator. Hennes man Henry vill bruka jorden och Laura har inte mycket att säga till om. Hap och hans fru Florence arrenderar en del av Henrys jord. De hjälper även till med bomullsskörden och Florence blir en slags hemhjälp hos Laura. Henrys lillebror Jamie kommer hem från kriget, trasig men ändå skimrande och drömsk. Haps son Ronsel kommer också han hem från kriget och måste igen tampas med Söderns rasism, den slapp han i krigets Europa. De här sex människorna är med om mycket tragik innan bokens mycket snabblästa och intressanta sidor är slut. Bra semesterbok och stor behållning. Så sammanfattar jag.

tisdagen den 14:e maj 2013

Books as thick as bricks!

En tegelstensutmaning har cirkulerat bland bokbloggarna. Jag hoppar på.

1. Visa upp de fem tjockaste böcker som står i hyllan hemma som du har läst.
2. Visa upp de två tjockaste böcker som står i hyllan hemma som du inte har läst.

Jag har märkt att det är en hel del samma titlar som återkommer bland bloggarna. Så även hos mig. Vi kan väl börja med de fem som jag faktiskt har läst. En spännande detalj är att tre utav böckerna läste jag under samma ettårsperiod där jag pendlade från Malmö till Köpenhamn dagarna i ända. Tågåkning lämpar sig mycket väl för tegelstensläsning. 
1. Shantaram av Gregory David Roberts, 942 sidor
En pendlingsbok. Den här boken känner väl alla till. Australiensisk fånge rymmer till Indien, har filosofiska diskussioner med indiska maffiagubbar, röker på, involveras i nya brott, lever i slummen där han öppnar en läkarmottagning och det händer helt enkelt allmänt en massa galna grejer. Allt ska också vara sant. Boken är bra på så sätt att många olika typer av människor kan uppskatta den. Uppföljaren har det snackats länge om och på vissa sidor står det att The mountain of shadows kommer att komma ut senare i år och på andra ställen nämns året 2025 som ett möjligt utgivningsår. Ingen verkar riktigt veta. 

2. Flickan från ingenstans av Justin Cronin, 907 sidor
Den här boken ser absolut tjockast ut men fick alltså vackert lämna över förstaplatsen till Shantaram. Stephen King önskar att han har skrivit den. Vampyrer, monster, små rara flickor, dystopiskt och en hel del action. Spännande som få. Andra delen har kommit på engelska och ett svenskt exemplar är nog på väg till mig inom kort, den nya delen heter De första tolv och släpptes på svenska den 13 maj. 

3. Blonde av Joyce Carol Oates, 862 sidor
En riktigt bra påhittad biografi om Marilyn Monroe. Gripande så det står härliga till. All glamor och förtvivlan skildras lysande av Oates. Filmen som baseras på just denna bok beräkas komma 2014 , där det ryktas om att Naomi Watts ska porträttera Marilyn Monroe. 

4. Kärlekens mörka sida av Rafik Schami,  815 sidor
En pendlingsbok. Den här boken finns inte längre på svenska att finna. Det är lite synd. Den är riktigt bra och kan väl lättast beskrivas som en mustig familjesaga som spinner över flera generationer och som följer två familjer som ligger i fejd med varandra och där naturligtvis en flicka och en pojke från de båda familjerna blir handlöst förälskade i varandra. 

5. Illusionisten av John Fowles, 780 sidor
En pendlingsbok. Den här boken blev jag extremt sugen på att läsa häromdagen när det var riktigt hett ute på innergården. Men så har jag ju redan läst den. En perfekt sommarbok när luften dallrar och pannan svettas. Det är nämligen väldigt varmt och torrt i boken, den utspelar sig på en grekisk ö. Ett galant romanbygge med dionysisk galenskap och bulgakovsk magisk realism. En av mina absoluta favoriter. 

Så kommer vi till de mer sorgliga böckerna. De olästa, de bortvalda, de alltför tunga för att få komma ner i resväskan eller att hållas upp av trötta händer. 

1. Drood av Dan Simmons, 816 sidor
Den här har jag faktiskt börjat på, men vad hjälper det. Den blev ju ledsamt undanlagd när något mer intressant dök upp. Det här är en Sherlock Holmes-inspirerad 1800-talshistoria. Den bygger på Charles Dickens sista år i livet. "Their investigation will lead them through slums, opium dens, catacombs and sewers". Ja ni fattar. 

2. Jonathan Strange & Mr Norell av Susanna Clarke, 793 sidor
Det här måste vara den boken som jag har sett hos flest bokbloggare och som också oftast varit oläst. Alla har förstått dess storhet, införskaffat boken, men sedan aldrig kommit för sig att läsa den. Det är väl kanske synd. Den ska ju vara så bra, så bra. Den verkar innehålla så många bra ingredienser, magi, ond bråd död och spöken. Vi får se om den någonsin blir läst. 

Två bonunsböcker jag också vill ta upp:
1. Special topics in calamity physics av Marisha Pessl, 736 sidor
Den här kvalade ju nästan in på lästalistan. Det som är intressant med den här är att om jag hade läst boken på svenska hade den inte varit i närheten av de andra i denna tegelstensfest. Den svenska utgåvan är på futtiga 540 sidor. Som det kan gå. En annan makalöst trevlig nyhet gällande Marisha Pessl är att hon i augusti släpper sin andra bok. Den ska heta The night film och vara en litterär deckare kan man säga. Mer om den kan ni läsa här. (Det amerikanska omslaget är ganska fult, det brittiska mycket finare.)

2. Alla dagar av Terezia Moria, 481 sidor. 
Hur kan den se så otroligt tjock ut men ha så få sidor? Jag trodde definitivt den här skulle vinna i olästklassen. Den rara Rakel Chukri (kulturchef på Sydsvenskan) rekommenderade mig denna och jag beställde raskt hem ett läsex. Men oläst har den förblivit och synd är kanske det. Den är utgiven på det fina och ambitiösa förlaget Rámus som finns här i Malmö. 


Titta vad tjock den ljusblåa Alla dagar ser ut men Shantaram har alltså nästan dubbelt så många sidor. 

fredagen den 10:e maj 2013

Snöstormen - Vladimir Sorokin

Det här var en märklig bok, inte alls den typ av historia jag hade förväntat mig. Boken är ganska tunn och går snabbt att läsa. Jag fick intrycket av att den skulle vara lite sådär rysk fantasy-aktig (ni vet Lukasjenko, Gluchovskij) men jag jämför den nog hellre med Michail Bulgakov. Smått absurdistisk, plötsligt orealistisk men ack så Ryssrealistisk. Boken A country doctor's notebook av Bulgakov (som nyligen har filmatiserats med Jon Hamm och Daniel Radcliffe) har mycket gemensamt med Snöstormen.
Boken handlar helt enkelt om en doktor som kommer till en liten by på landet. Han behöver därifrån ta sig vidare till en annan ännu mindre by för att ge dem vaccin. Där rasar nämligen en slags pest, en sjukdom som får människor att bli zombies. Han får efter mycket övertalning skjuts med en mannen Harkel. De tar sig fram med hjälp av en självgångare dragen av ett gäng skitsmå hästar. Inte förrän i slutet av boken när hästarna kurar ihop sig i Harkels skägg inser jag hur små de faktiskt är. De möter snöstorm efter snöstorm, men vädret ät det minsta av deras problem. Deras fordon går sönder, de måste laga det med förband. De kör av vägen ideligen, tappar bort vägen i och med vädret, får övernatta hos en galen småväxt mjölnare (mjölnaren sitter ibland på sin frus axel och dricker vodka ur en fingerborg), kör vidare, blir attackerade av vargar, stöter på mystiska vetenskapsmän, blir höga av deras hemmakokade knark, fastnar i näsan på ett lik av en jätte som ligger över vägen och så vidare. Många galna och absurda ting sker under resans gång. I det här fallet stämmer verkligen talesättet att resan är målet. Jag skulle kanske inte kasta den här boken över någon i vild rekommendationslusta men det är en smårolig liten historia som kan vara värd att läsa ändå. Sorokin blev tydligen nominerad till Man Booker Prize förra året och är en av Rysslands mest lästa författare. Jag hade kanske velat utforska hans utgivning en smula mer och se om det finns några godbitar.

onsdagen den 8:e maj 2013

Jag pratar om var man hittar de bästa böckerna på Radio AF



Jag har gjort fler gästspel i radioprogrammet Boktimmen på Radio Af. I avsnitt #3 pratar jag om Förr eller senare exploderar jag (man kan faktiskt inte prata nog om den boken). Om man kan bortse hur många gånger jag säger fantastiskt och absolut så är inslaget väldigt trevligt och lättsamt.
I samma program, lite senare, pratar jag och programledaren Hanna Nyberg även om hur man egentligen hittar bra böcker. Var man snappar upp tips, vem man ska prata med och vilka bloggar som är våra favoriter. Det här är inga superexklusiva tips. Ni som bokbloggare kommer inte att hitta några nyheter direkt men vi vänder ju oss till studenter som kanske inte är lika boknördiga som vi är.

Lyssna på Boktimmen här. 

Jag gjorde även en snabbrecension av boken Fågelbarn i avsnitt #5 men den intervjun är gjord via telefon med mig helt nyvaken så den har jag inte ens våga lyssna på.

Snart kanske jag är med igen. Podcastinspelning väntar i veckan!