Sveriges Paul Auster sysslar med påskägg?

Jag har tittat längtansfullt mot Maskarna på Carmine Street i ett par veckor nu. Tidigare har jag undvikit den för att den är skriven av Håkan Nesser och jag, mitt nöt, har avfärdat honom som en svensk deckarförfattare, något som jag alltså mycket sällan uppskattar. Men sen en dag insåg jag att den innehåller ju alla de ingredienser jag värdesätter. New York, ensamma människor, ett försvinnande, konstnärsskap och namedroppande av caféer och gator.
Erik Steinbeck och hans fru Winnie Mason flyttar till New York från Europa för att börja om på nytt. Deras fyraåriga dotter är försvunnen sedan 18 månader och Erik är övertygad om att hon är död, Winnie däremot hoppas fortfarande. Erik är författare och sitter mest och skriver och läser New York Times, Winnie målar tavlor på deras loft. Det är Erik som är berättaren, han skriver romanen Maskarna på Carmine Street medan vi läser den (meta, alltid bra). Han betraktar sin fru och hennes psykologiska nedbrytning undan för undan. Kommer hon att hålla galenskapen borta eller kommer hon liksom i Europa läggas in på ett mentalsjukhus. Men så en dag ser Erik Winnie gå in på ett café, när han senare på kvällen frågar henne om han inte såg henne tidigare under dagen förnekar hon allt. Han blir misstänksam och Winnie börjar bete sig allt mer underligt tills hon en dag försvinner. Eriks skrivarkollega, eller rättare sagt, hans cafégranne, är pensionerad detektiv. Han erbjuder sin hjälp. (Väldigt Austereskt, tänk New York-triologin)
Så från att ha varit en relativt traditionell New York-skildring blir det alltmer en psykologisk thriller. Nesser är skicklig på att introducera mystiska budskap och märkliga bifigurer som alla bidrar till att föra Erik närmare gåtans lösning.
Så fort det handlar om tänkande skrivare eller konstnärer i New York är det svårt att inte snegla mot Auster. Auster nämns till och med i boken när paret besöker ett annat skrivande par i Park Slope (där ju Auster & Hustvedt bor).
Jag sträckläste boken på en dag. Den var helt enkelt fantastisk. Nessers språk är förnämligt och kombinationen filosoferande över kaffe och New York Times och ett mystiskt försvinnande är vinnande i mina ögon. 

Idag kom Nessers nya roman ut Himmel över London. Den verkar vara lite i samma stil som Maskarna på Carmine Street. Den är lite lurig för när man tittar vad som döljer sig under smutsomslaget så hittar man en helt annan roman. En sömngångares bekännelser av Steven G. Russell. På baksidan står det också om denna fiktiva roman. Men på bokens rygg står det Himmel över London. Min tanke är att Steven G. Russell kanske förekommer i Himmel över London, men vem vet? Har någon läst boken och kan avslöja om så är fallet? Det här är lite som ett extraspår på en CD-skiva som kommer efter en lång tystnad, eller ett påskägg i ett datorspel. Enligt en random kille på internet håller Håkan Nesser ofta på med så kallade påskägg. Var finns det fler? Min Nesser-fascination växer och växer...

Omslaget till Himmel över London är gjort av Johan Melbi och omslaget till En sömngångares bekännelser är gjort av Milan Heboj. Oj oj oj! :)