Metro 2034 - Dimitrij Gluchovskij

Metro 2034 är äntligen här. Coltso har skjutit upp utgivningen oerhört länge. Metro 2033 var en sjujäkla bra bok så förväntningarna på uppföljaren var skyhöga.
Det har gått 20 år sedan Metro 2033 slutade och saker och ting är ungefär som de brukar i Moskvas tunnelbana. Världen är utplånad av kärnvapen och de enda överlevande återfinns i Moskvas underjord. Hansan styr över ringlinjen, Polis styr över mitten, kommunisterna styr över den röda linjen och bland alla dessa supermakter finns många oberoende eller övergivna stationer. Vissa befolkade av monster och mutanter, andra av fredliga utbrytargrupper.
På Sevastopolskaja råder oro, spaningsgruppen som skickades ut för en vecka sen har inte kommit tillbaka och ingen svarar när man ringer till nästa befolkade station, Tulskaja.
Den mystiska brigadören Hunter beger sig ut i tunnelbanenätet för ta reda på vad som har hänt, han tar med sig berättaren och den före detta spärrvakten Homeros som vägvisare. Som vanligt stöter de på både mentala faror, radioaktivitet, muterade varelser, banditer och raserade tunnlar.
Det är inte bara action och faror, det är många och långa filosofiska utläggningar om vad mänskligheten egentligen är och vad för något som människor lämnar kvar och hur det tolkas om hundra år. Men...
Det som var en magisk värld, där man betalar med patroner, håller sig undan från fördömda stationer och överlever dag till dag i ett konstant mörker börjar bli lite enahanda. Jag kan det här nu. Även om det är spännande att följa Hunters och Homeros väg på tunnelbanekartan på bokens innersida så har jag tröttnat lite på denna mörka och fuktiga värld. Jag vill ta mig ut och upp, till den ack så sönderfallna och radioaktivitetshärjade värld ovanför metron. Finns det folk som lever där uppe? Som undviker de muterade varelserna och strålniningen, finns det människor på andra platser än i Moskvas metro?
Hunter, nu lyssnar du på mig. Du som är hälften monster, hälften människa, du som dödar utan eftertanke och skyddar metron mot allt ont. Nu får du faktiskt ta dig ut därifrån och utforska resten av dystopin som Dimitrij Gljuchovskij har tänkt ut.