onsdagen den 31:e augusti 2011

Den sista goda människan - A.J Kazinski

Det här är verkligen en regelrätt film. Ja alltså det är ju en bok, och de ska ju göra film på den, men den är redan väldigt filmisk och intrigen känns oerhört sökt, så som det kan göra i just filmer. 
A.J Kazinski är en pseudonym för två danska författare vid namn Anders Rønnow Klarlund och Jacob Weinreich. Det här är deras första bok tillsammans. 
En polis i Venedig har av något outtalat skäl börjat forska i en rad mord som har begåtts världen över. Goda människor mördas, och på deras rygg syns en inbränd/intatuerad siffra. Barnläkare, hjälparbetare, forskare, människorättsaktivister och nobelpristagare går en fruktansvärd död till mötes, ingen vet varför, och ingen verkar heller bry sig, eller se sambandet. Utom den här polisen i Venedig. Han kommer i alla fall i kontakt med Niels Bentzon vid Köpenhamnspolisen för killen i Venedig har räknat ut att det är där nästa mord kommer att begås. 
Niels börjar något motvilligt också se sambanden och ana att något djävulusiskt ligger bakom. Niels får hjälp av astrofysikern Hanna och snart är jakten på goda människor att varna igång. För vem är egentligen god?
Såhär i efterhand, när pulsen har lagt sig (ja det var extremt spännande ibland) och mysteriet är löst (men gud vilket Dan Brown-mysterium) så ser jag ändå en hel del lösa trådar som hänger ut ur boken. Jag skulle vilja utnämna det här till en smart dussindeckare. Man får action, terrorism, religion, vetenskap, siffersystem, lite lite kärlek, ett klimatmöte i Köpenhamn och till och med en glimt av Obama på en flygplats. Så man får ju ändå ganska mycket. Hmm..ja så är det. Inget mer med det.  

tisdagen den 30:e augusti 2011

The rules of civility - Amor Towles

The Great Gatsby, Sex and the city, Breakfast at Tiffanys. Gillar ni dessa, gillar ni Rules of civility (Artighetsreglerna på svenska, utkom i aug på Forum).
Året är 1966 och Katey Kontent är på en fotoutställning. Där ser hon en bild av en man som spelade en stor roll i hennes liv, Tinker Grey. Detta får henne att minnas tillbaka på året som förändrade hennes liv, 1938.
Katey och Eve är påväg till en jazzbar i Greenwhich Village för att fira nyåret. Där träffar de en förmögen och solitär herre vid namn Tinker Grey. Ett visst mått av cocktaildrickande, middagar och silkesklänningar följer. Vem kommer egentligen vinna Tinkers tycke? Efter att ha varit med i en bilkrasch i ett snöigt och isigt New York får Tinker enorma skuldkänslor gentemot Eve som blir allvarligt skadad. Tinker och Eve beger sig till Rivieran för att låta Eve återfå hälsan i ett varmare klimat. Tycke uppstår. Men var det egentligen inte så att Tinker egentligen älskade Katey?
Under tiden följer vi Kateys liv, hon stiger i sällskapsgraderna och får rika och intressanta vänner. På värsta Djävulen bär Prada-manér får hon också ett jobb på tidningen Gotham som assistent till chefsredaktören.
Men en okänd mecenat verkar dra i trådarna till Tinkers och Kateys liv.
Det blir aldrig ointressant och man vill vet hur det ska gå för Katey. Skildringarna av 30-talets New York är himmelska. De svarta regnvåta gatorna, martinin och oliverna som flödar, de rökiga jazzklubbarna och de blanka Bentleybilarna med tillhörande chaufförer. I en annan era, i en annan stad hade nog den här historien inte varit lika intressant och kanske lite ytlig, men i den här skepnaden fungerar allt väldigt bra.
David Nicholls blurbar på framsidan: "A smart, witty, charming, dry martini of a novel". 
Häll upp en till tack!



Det finns till och med en boktrailer, som är..hrm..lite fånig, men ja..håll till godo:


måndagen den 29:e augusti 2011

The Magician King - Lev Grossman

The Magician King är fortsättningen på The Magicians som kom 2009. Det här är helt enkelt böcker för alla ni som gillar Harry Potter men har blivit lite vuxnare och vill ha mer. Böckerna handlar om Quentin och hans polare som plötsligt en dag kommer in på ett magiskt universitet, Brakebills. De inser att magi finns och i allra högsta grad är något verkligt. De inser också att böckerna de läste som små som handlar om det magiska kungariket Fillory (tänk Narnia) inte bara är påhitt utan att Fillory faktiskt finns. Så i första boken blir Quentin, Janet, Julia och Eliot kungar och drottningar av Fillory. Medans livet i övriga världen fortgår precis som vanligt.
Det här är alla barns dröm, att plötsligt själva befinna sig i Narnia eller faktiskt komma in på Hogwarts. Men nu är ju Quentin och de andra inte barn utan ungdomar i 20-års åldern som dricker öl, har sex, använder iPhones och är uppväxta i Brooklyn, NYC.
Quentin har blivit lite trött på att vara kung i Fillory. Han har allt han kan tänka sig, ett slott, tjänare, mark och pengar. Han har det alldeles för bra. Visst de kan rida ut i den magiska skogen och jaga allehanda magiska harar, hjortar etc men sedan Martin Chatwin försvann i bok 1 finns egentligen inget ont som hotar Fillory längre. Quentin vill ha ett ÄVENTYR! Eller i alla fall hitta en större mening i livet än att ligga på en divan hela dagarna och dricka vin.
Men så en dag märker de att det nog inte står helt rätt till i Fillory, magin börjar bete sig märkligt. Quentin och Julia beger sig ut på Fillorys hav till en avlägsen ö. Väl där inser Quentin att det här är nog äventyret som han letade efter. Det finns en legend om sju gyllene nycklar som är spridda över riket Fillory. Efter att ha hittat den första slungas dock både Julia och Quentin tillbaka till New York och kan inte ta sig tillbaka till Fillory. Nu börjar den desperata vägen tillbaka till Fillory.
Under resans gång får man veta mer och mer om den komplicerade och mörka karaktären Julia och hur hon lärde sig magi på egen hand eftersom hon inte kom in på Brakebills.

Det här är så bra! Harry Potter för vuxna. Audrey Niffenegger skriver på omslaget: Grossman explores the boundaries between fiction and reality with great imagination.... This is a dark, well-written book that takes the wizard genre into thoughtful places.”
Jag stämmer in i hyllningskören. Alla måste läsa. Slutet på boken är så öppet att jag är övertygad om att det kommer en tredje bok. 

lördagen den 27:e augusti 2011

The Woman in Black - trailer!

Alla älskar boken The Woman in Black av Susan Hill. Jag gillade också den, men jag darrade inte av skräck. Den var väl OK. Nu kommer den som film med Harry Potter i huvudrollen. Jag är ledsen Daniel Radcliffe, det kommer dröja många många roller innan man slutar se dig, om ens någongång?, som Harry Potter.


fredagen den 26:e augusti 2011

De tio härskarna - Christian Mørk

De tio härskarna är Christian Mørks debut. Men om ni liksom jag gillar spännande thrillers med sagoinslag i så har ni säkert läst hans andra bok Darling Jim. Den rekommenderas starkt och kom alltså ut före De tio härskarna i Sverige. Mørk är alltså dansk men flyttade som 20-åring till New York där han jobbar som filmkritiker och filmagent. Somliga har det bra.
De tio härskarna utspelar sig mestadels i Venedig och bygger på Venedigs många historiska mörka hemligheter.
Victor Tallent har kommit på ett sätt att stoppa världens svält. Han ska korsa ris med buffelgräs och få ett tåligt ris som klarar allt. Han reser till Venedig för att tala inför FN. Där träffar han tolken Arabella som Victor blir störtkär i. Redan innan han åkte till Venedig varnade hans mentor och professor Dr Meyer honom för att folk ville åt hans stora upptäckt. I Venedig ser han skuggor på varenda hustak och när Arabella en dag helt enkelt försvinner efter en kula hasselnötsglass börjar Victor bli riktigt rädd. Sen varar boken i ungefär 450 sidor till. Med allehanda konspirationer, världsförbättrare och skuggor som förföljer Victor och mördar människor i hans närhet. Det verkar finnas en organisation som styr hela världen som vill se Victor och hans idé förintad.
Det här kändes som en fruktansvärt detaljerad och utstuderad deckare. Den var riktigt spännande i slutet, men på det hela var den alldeles för lång och alldeles för otrolig. Victor förvandlas från den gråa forskaren till den desperate och smått galne, lämnade älskaren till en soldat som skjuter och klättrar uppför stuprännor som han aldrig gjort något annat.
Men man blir sugen på att åka till Venedig. Det blir man..

onsdagen den 24:e augusti 2011

Turkisk Murakami

Såhär snygga är Haruki Murakamis böcker i Turkiet. Min favorit är nog Norwegian Wood ändå, snyggt med vinylspelararmen där...

tisdagen den 23:e augusti 2011

Himmel över London - Håkan Nesser

Håkan Nesser börjar utkristallisera sig som en utav mina svenska favoritförfattare. Nu har jag läst två väldigt bra böcker av honom på kort tid. I bokhyllan står nu, helt nyinköpta, Flugan och evigheten, Koreografen och Kära Agnes (nytryck i pocket) och väntar. Det känns tryggt ska ni veta. För mig känns det alltså som att upptäcka att Paul Auster har bott i Uppsala i 30 år, alla har vetat om det, utom jag.

Jag gillar allt med Himmel över London utom omslaget. Någon borde se till att Nessers böcker såg lite fräckare ut. Men det som döljer sig under smutsomslaget ser betydligt intressantare ut. Se tidigare inlägg om detta. 

Miljonären Leonard Vermin har kommit till London för att fira sin 70-årsdag tillsammans med sin närmaste familj. Han har även kommit för att dö. Han tillbringar sina sista dagar med att planera i detalj inför den stora middagen och med att vandra minnenas allé. Allén utspelar sig i London under 60-talet. Hur han träffade en mystisk tjeckisk spion, Carla, hur han fullständigt hängav sig åt deras kärlek och åt diverse spionrelaterade ärenden han gick för att få träffa henne igen.
Man får också i boken följa de andra personerna som är bjudna på middagen. Dessa karaktärer är vältecknade men kanske inte de lyckligaste människorna.
Det man inte vet är om det man läser är Leonards historia, Steven G Russels eller Gustav Seléns i den svenska Staden K-. Himmel över London är en komplex och avancerad metaberättelse, men fortfarande oerhört underhållande och välskriven.
Jag läste en recension där recensenten klagade på bristen på spänning, men jag tror att han fick för sig att det han läste var en spiondeckare. Visst det finns ett mått av deckare, men tänk mer New York-triologin än Tre sekunder.

måndagen den 22:e augusti 2011

Färgglada Vintage books

Förlaget Vintage books har gett ut dessa juveler till böcker, för de fyller 21 år, det är ju också ett årtal at fira! Färgade sidor är ju det snyggaste som finns!



tisdagen den 16:e augusti 2011

Obsession - en modefamiljs bekännelser

Jag fick glatt hem ett läsex av Obsession - en modefamiljs bekännelser av Martina Bonnier. Jag trodde att jag fick hem en bok om en doldis-familj i Sverige som styrde och ställde inom modebranschen. Jag som är extremt modeflärdsintresserad, jag hänger på style.com varenda dag och tittar på Project Runway slaviskt, trodde att jag hade fått hem ett guldkorn. Ok, det var konstigt att jag inte hade hört talas om den här familjen förut, men jag är inte så insatt i just Sveriges bakre moderum.
Nu har jag bläddrat igenom boken, nej jag har inte läst speciellt mycket, mer än förordet och några utav bildtexterna, det erkänner jag. Martina Bonnier har fabricerat ihop en modefamilj, en modell, en man som är inköpare och säljare av jeans, och en bloggerska. Mamma, pappa och barn. Man får följa dessa tre på modefotograferingar, modevisningar i Paris, på skidutflykt till Alperna, på baler och till deras lantställe. Efter varje kapitel där trehundratusen modereferenser har namedroppats kommer det en lite stilguide, för bondromantikern, för den eleganta, för excentrikern, för powergirls etc. De vackra fotografierna i boken är tagna av Nils Odier. Martina Bonnier har alltså hittat på en modefamilj för att kunna skriva om olika modeepoker, företeelser i modebranschen och slängt in lite stil- och trendtips däremellan. Jag skulle beskriva det som en blandning av hennes förra bok Fashionista+Elsas värld (Sofi Fahrmans chiclit om en modebloggerska)+Vogue.
Som grädde på det oerhört lyxiga, flärdfulla, dyra moset heter karaktärerna Margaux, Marc och Miuccia.
Men om man gillar Sofi Fahrmans böcker om Elsa och följer Elin Klings blogg så är kanske det här är en femplussare! Så ge bort den till alla därute som förtjänar en vacker bok om mode med lite påhittade modescener däremellan!

Jag som ville läsa dokumentärt om en modefamilj som hade skapat något eget och hade jobbat hårt i den lite mystiska bransch som ändå mode är, dessutom i Sverige, det hade varit riktigt intressant. Tji fick jag.

Foto: Nils Odier

måndagen den 15:e augusti 2011

Tjärven - zombies och fyrar

Jag är inte så bra på att lyssna på ljudböcker. Antingen somnar jag eller så råkar jag tänka på något annat och missar hälften. Men sedan Ajvide gjorde en inläsning av sin novell Tindalos till DN härom julen så har jag haft en förkärlek för hans inläsningar. Nu har han släppt en ny bok, enbart som e-bok/mp3-bok. Den finns alltså inläst, men inte i fysisk bok alls. I helgen när jag åkte tåg hem från Way out west hade jag äntligen tid och koncentration nog för en zombiemassaker.
Boken utspelar sig på skärgårdsön Tjärven som ligger långt utanför Norrtäljes kust, halvvägs till Åland. Där ska det firas midsommarafton och bli klassåterträff. Avgångsklass -86 återförenas för att grilla, lyssna på kassettband och dricka sprit. Som vanligt spelar musiken stor roll i berättelsen, det lyssnas på Bryan Adams, Aha, Modern talking och Imperiet.
Av en eller annan anledning är klassen plötsligt strandsatta på ön, då börjar de drunknade vandra upp från havet igen, och de är inte snälla alls. De är fiskätna, urholkade, uppsvällda, kala och slemmiga. Vissa har drunknat nyligen och har fortfarande kläder på sig, andra har fått ögonen uppätna av havets invånare.
Det är spännande och läskigt och superbra. Tjärven påminner oerhört mycket om boken Kall hud som också utspelar sig på en avlägsen ö med en fyr och läskiga sjövarelser som är allt annat än väna sjöjungfrur.
Från att ha gjort en resa till Skansen i Lilla stjärna är Ajvide tillbaka vid det stora mörka havet, och han är tillbaka med besked!
Ajvide gör en fantastisk inläsning och jag är glad att det inte blev något bad i år, sommaren verkar vara över så jag tänker verkligen inte hoppa ner i sjön nu. De drunknade får ha sitt hav för sig själva i år.
Titta på en trailer för boken. 
Läs mer om boken på Ajvides hemsida. 

fredagen den 12:e augusti 2011

En helg med det bästa! Film, musik och läsning.

Nu åker jag till Way out West ett par dagar.
Jag tar med Himmel över London och kanske Cloud Atlas av David Mitchell, den lilla flipbacken. Jag vill ju inte stå utan bok. Även om jag faktiskt planerar att mest lyssna på musik och titta på film. Tänkte se en dokumentär om Håkan Hellström och på fredag får jag ääääntligen se Las Palmas i sin helhet och sedan den kritikerrosade Apflickorna.
Prince, Fleet Foxes, Pulp, James Blake, Robyn, Kanye West, Little Dragon, nu kommer jag!
Här kommer Prince bästa låt. Ni kan skippa det lökiga skådespeleriet på 1.30, sen börjar låten!

torsdagen den 11:e augusti 2011

Jane Eyre

Jag såg Jane Eyre. Den har redan filmats 16 gånger tidigare.
1996 gjordes filmen med Charlotte Gainsbourg som Jane, Anna Paquin (ni vet Sookie..) som Jane som barn och William Hurt som Mr Rochester.
2011s version är med Mia Wasikowska som Jane och Michael Fassbender som Mr Rochester.
För det första är boken såå mycket bättre än den här versionen. För det andra är Michael Fassbender alldeles för stilig för att jag ska kunna koncentrera mig på något annat. Och för det tredje gick det lite för lätt..det här med Jane och Mr Rochester, hrm, kanske inte ska avslöja allt, men i boken kändes det som att alla var så osäkra och det fanns så mycket att tolka och Jane funderade så mycket, på sin plats i livet och världen. Här ifrågasätter hon den mansdominerade världen i en enda mening tror jag. Men tja, filmen är ju vacker och Fassbender är ju tittvänlig, så sevärd är den ju. Men alltför Hollywoodifierad för min smak.

måndagen den 8:e augusti 2011

Ett nytt format! - On the flipside!

Idag när jag kom till jobbet väntade det ett stort bokpaket på mig. (Jag får mycket av min post dit för jag är alltid där och mitt postkontor ligger i andra ändan av mitt postnummersområde). Jag fick ett fint läsex av Dorothee Elmigers Inbjudan till de våghalsiga av Kabusa förlag. Tack tack. (När man jobbar i bokhandel får man inte rec. ex, man får läsex. Ingen press!) Jag ska försöka se Dorothee bli intervjuad av Johanna Ögren på Bokhora när Dorothee är i Malmö den 23 augusti.
De flesta böckerna kom från min nya boksponsor Hodder & Stoughton som vänligt nog har börjat skicka mig böcker.
Ni ser Rules of civility av Amor Towles, East of the west av Miroslav Penkov, The cypress house av Michael Koryta, The man in the shed av Lloyd Jones och The thousand autumns of Jacob de Zoet av David Mitchell. Jag har inte direkt hört talas om en enda utav de här författarna, men sett Lloyd Jones och David Mitchells i hyllorna på jobbet. Det finns inte en chans att jag kommer att hinna läsa alla de här inom en snar framtid. Men en och annan recension kanske dyker upp. Är särskilt sugen på Rules of civility som är rasande snygg och utspelar sig i 30-talets New York.
Men vad skådar då era och mina ögon om man tittar till vänster och höger om högen??
Jo det nya formatet Flipback! De är mindre än en pocket, och ungefär i storleken av en iPhone, och sidorna är i Psalmbok-tunnhet. Man läser boken uppifrån och ner, texten är inte mindre än i en vanlig pocket, men eftersom sidorna är så förbannat tunna så blir boken väldigt liten. Är det här något att ha egentligen? Join the reading revolution säger den lilla reklampamflett som medföljer böckerna. På Boghallen i Köpenhamn fanns de redan i ett sött litet ställ vid kassan. Jag frågade om de sålde bra och det tyckte hon att de gjorde, speciellt One day..hmm..ja men den säljer ju i vilket fall som helst tänkte jag. I Sverige finns formatet på Adlibris & på Bokus och där kostar de en tia mer än en engelsk pocket. Det tycker jag verkar vara ett minus. Meningen är att det ska komma Flipbacks till de fysiska bokhandlarna inom kort och nästa år kan vi förvänta oss att se de på svenska.
Man kan ju undra när de ska komma ut i förhållande till inbunden, storpocket och vanlig pocket? Samtidigt som pocketen kanske? Jag vet faktiskt inte, men det kan nog spela en liten roll i försäljningen.

Jag är ganska tveksam. Jag tror inte att det här är det som kommer att rädda de fysiska böckerna från Kindlarna. Men visst, Flipback-böckerna är söta och fina presenter, det gör dock inte att folk kommer att rusa till handeln för att man äntligen kan få ner en bok i kavajfickan.
Läs mer om det nya formatet här.
Mind the book bloggade om Flipbacks redan förra veckan.

lördagen den 6:e augusti 2011

Prins Charles känsla på Stadsteatern


 Lördagen den 17 september har Prins Charles känsla (den fabulösa boken av Liv Strömquist som nog inte kräver någon större presentation) premiär på Malmö Stadsteater. Men redan innan, i slutet av augusti kan man tjuvtitta på repetitioner.

 

torsdagen den 4:e augusti 2011

Sveriges Paul Auster sysslar med påskägg?

Jag har tittat längtansfullt mot Maskarna på Carmine Street i ett par veckor nu. Tidigare har jag undvikit den för att den är skriven av Håkan Nesser och jag, mitt nöt, har avfärdat honom som en svensk deckarförfattare, något som jag alltså mycket sällan uppskattar. Men sen en dag insåg jag att den innehåller ju alla de ingredienser jag värdesätter. New York, ensamma människor, ett försvinnande, konstnärsskap och namedroppande av caféer och gator.
Erik Steinbeck och hans fru Winnie Mason flyttar till New York från Europa för att börja om på nytt. Deras fyraåriga dotter är försvunnen sedan 18 månader och Erik är övertygad om att hon är död, Winnie däremot hoppas fortfarande. Erik är författare och sitter mest och skriver och läser New York Times, Winnie målar tavlor på deras loft. Det är Erik som är berättaren, han skriver romanen Maskarna på Carmine Street medan vi läser den (meta, alltid bra). Han betraktar sin fru och hennes psykologiska nedbrytning undan för undan. Kommer hon att hålla galenskapen borta eller kommer hon liksom i Europa läggas in på ett mentalsjukhus. Men så en dag ser Erik Winnie gå in på ett café, när han senare på kvällen frågar henne om han inte såg henne tidigare under dagen förnekar hon allt. Han blir misstänksam och Winnie börjar bete sig allt mer underligt tills hon en dag försvinner. Eriks skrivarkollega, eller rättare sagt, hans cafégranne, är pensionerad detektiv. Han erbjuder sin hjälp. (Väldigt Austereskt, tänk New York-triologin)
Så från att ha varit en relativt traditionell New York-skildring blir det alltmer en psykologisk thriller. Nesser är skicklig på att introducera mystiska budskap och märkliga bifigurer som alla bidrar till att föra Erik närmare gåtans lösning.
Så fort det handlar om tänkande skrivare eller konstnärer i New York är det svårt att inte snegla mot Auster. Auster nämns till och med i boken när paret besöker ett annat skrivande par i Park Slope (där ju Auster & Hustvedt bor).
Jag sträckläste boken på en dag. Den var helt enkelt fantastisk. Nessers språk är förnämligt och kombinationen filosoferande över kaffe och New York Times och ett mystiskt försvinnande är vinnande i mina ögon. 

Idag kom Nessers nya roman ut Himmel över London. Den verkar vara lite i samma stil som Maskarna på Carmine Street. Den är lite lurig för när man tittar vad som döljer sig under smutsomslaget så hittar man en helt annan roman. En sömngångares bekännelser av Steven G. Russell. På baksidan står det också om denna fiktiva roman. Men på bokens rygg står det Himmel över London. Min tanke är att Steven G. Russell kanske förekommer i Himmel över London, men vem vet? Har någon läst boken och kan avslöja om så är fallet? Det här är lite som ett extraspår på en CD-skiva som kommer efter en lång tystnad, eller ett påskägg i ett datorspel. Enligt en random kille på internet håller Håkan Nesser ofta på med så kallade påskägg. Var finns det fler? Min Nesser-fascination växer och växer...


Omslaget till Himmel över London är gjort av Johan Melbi och omslaget till En sömngångares bekännelser är gjort av Milan Heboj. Oj oj oj! :)

måndagen den 1:e augusti 2011

Metro 2034 - Dimitrij Gluchovskij

Metro 2034 är äntligen här. Coltso har skjutit upp utgivningen oerhört länge. Metro 2033 var en sjujäkla bra bok så förväntningarna på uppföljaren var skyhöga.
Det har gått 20 år sedan Metro 2033 slutade och saker och ting är ungefär som de brukar i Moskvas tunnelbana. Världen är utplånad av kärnvapen och de enda överlevande återfinns i Moskvas underjord. Hansan styr över ringlinjen, Polis styr över mitten, kommunisterna styr över den röda linjen och bland alla dessa supermakter finns många oberoende eller övergivna stationer. Vissa befolkade av monster och mutanter, andra av fredliga utbrytargrupper.
På Sevastopolskaja råder oro, spaningsgruppen som skickades ut för en vecka sen har inte kommit tillbaka och ingen svarar när man ringer till nästa befolkade station, Tulskaja.
Den mystiska brigadören Hunter beger sig ut i tunnelbanenätet för ta reda på vad som har hänt, han tar med sig berättaren och den före detta spärrvakten Homeros som vägvisare. Som vanligt stöter de på både mentala faror, radioaktivitet, muterade varelser, banditer och raserade tunnlar.
Det är inte bara action och faror, det är många och långa filosofiska utläggningar om vad mänskligheten egentligen är och vad för något som människor lämnar kvar och hur det tolkas om hundra år. Men...
Det som var en magisk värld, där man betalar med patroner, håller sig undan från fördömda stationer och överlever dag till dag i ett konstant mörker börjar bli lite enahanda. Jag kan det här nu. Även om det är spännande att följa Hunters och Homeros väg på tunnelbanekartan på bokens innersida så har jag tröttnat lite på denna mörka och fuktiga värld. Jag vill ta mig ut och upp, till den ack så sönderfallna och radioaktivitetshärjade värld ovanför metron. Finns det folk som lever där uppe? Som undviker de muterade varelserna och strålniningen, finns det människor på andra platser än i Moskvas metro?
Hunter, nu lyssnar du på mig. Du som är hälften monster, hälften människa, du som dödar utan eftertanke och skyddar metron mot allt ont. Nu får du faktiskt ta dig ut därifrån och utforska resten av dystopin som Dimitrij Gljuchovskij har tänkt ut.