Books as thick as bricks!

En tegelstensutmaning har cirkulerat bland bokbloggarna. Jag hoppar på.

1. Visa upp de fem tjockaste böcker som står i hyllan hemma som du har läst.
2. Visa upp de två tjockaste böcker som står i hyllan hemma som du inte har läst.

Jag har märkt att det är en hel del samma titlar som återkommer bland bloggarna. Så även hos mig. Vi kan väl börja med de fem som jag faktiskt har läst. En spännande detalj är att tre utav böckerna läste jag under samma ettårsperiod där jag pendlade från Malmö till Köpenhamn dagarna i ända. Tågåkning lämpar sig mycket väl för tegelstensläsning. 

1. Shantaram av Gregory David Roberts, 942 sidor

En pendlingsbok. Den här boken känner väl alla till. Australiensisk fånge rymmer till Indien, har filosofiska diskussioner med indiska maffiagubbar, röker på, involveras i nya brott, lever i slummen där han öppnar en läkarmottagning och det händer helt enkelt allmänt en massa galna grejer. Allt ska också vara sant. Boken är bra på så sätt att många olika typer av människor kan uppskatta den. Uppföljaren har det snackats länge om och på vissa sidor står det att The mountain of shadows kommer att komma ut senare i år och på andra ställen nämns året 2025 som ett möjligt utgivningsår. Ingen verkar riktigt veta. 

2. Flickan från ingenstans av Justin Cronin, 907 sidor
Den här boken ser absolut tjockast ut men fick alltså vackert lämna över förstaplatsen till Shantaram. Stephen King önskar att han har skrivit den. Vampyrer, monster, små rara flickor, dystopiskt och en hel del action. Spännande som få. Andra delen har kommit på engelska och ett svenskt exemplar är nog på väg till mig inom kort, den nya delen heter De första tolv och släpptes på svenska den 13 maj. 

3. Blonde av Joyce Carol Oates, 862 sidor
En riktigt bra påhittad biografi om Marilyn Monroe. Gripande så det står härliga till. All glamor och förtvivlan skildras lysande av Oates. Filmen som baseras på just denna bok beräkas komma 2014 , där det ryktas om att Naomi Watts ska porträttera Marilyn Monroe. 

4. Kärlekens mörka sida av Rafik Schami,  815 sidor
En pendlingsbok. Den här boken finns inte längre på svenska att finna. Det är lite synd. Den är riktigt bra och kan väl lättast beskrivas som en mustig familjesaga som spinner över flera generationer och som följer två familjer som ligger i fejd med varandra och där naturligtvis en flicka och en pojke från de båda familjerna blir handlöst förälskade i varandra. 

5. Illusionisten av John Fowles, 780 sidor
En pendlingsbok. Den här boken blev jag extremt sugen på att läsa häromdagen när det var riktigt hett ute på innergården. Men så har jag ju redan läst den. En perfekt sommarbok när luften dallrar och pannan svettas. Det är nämligen väldigt varmt och torrt i boken, den utspelar sig på en grekisk ö. Ett galant romanbygge med dionysisk galenskap och bulgakovsk magisk realism. En av mina absoluta favoriter. 

Så kommer vi till de mer sorgliga böckerna. De olästa, de bortvalda, de alltför tunga för att få komma ner i resväskan eller att hållas upp av trötta händer. 

1. Drood av Dan Simmons, 816 sidor
Den här har jag faktiskt börjat på, men vad hjälper det. Den blev ju ledsamt undanlagd när något mer intressant dök upp. Det här är en Sherlock Holmes-inspirerad 1800-talshistoria. Den bygger på Charles Dickens sista år i livet. "Their investigation will lead them through slums, opium dens, catacombs and sewers". Ja ni fattar. 

2. Jonathan Strange & Mr Norell av Susanna Clarke, 793 sidor
Det här måste vara den boken som jag har sett hos flest bokbloggare och som också oftast varit oläst. Alla har förstått dess storhet, införskaffat boken, men sedan aldrig kommit för sig att läsa den. Det är väl kanske synd. Den ska ju vara så bra, så bra. Den verkar innehålla så många bra ingredienser, magi, ond bråd död och spöken. Vi får se om den någonsin blir läst. 

Två bonunsböcker jag också vill ta upp:
1. Special topics in calamity physics av Marisha Pessl, 736 sidor
Den här kvalade ju nästan in på lästalistan. Det som är intressant med den här är att om jag hade läst boken på svenska hade den inte varit i närheten av de andra i denna tegelstensfest. Den svenska utgåvan är på futtiga 540 sidor. Som det kan gå. En annan makalöst trevlig nyhet gällande Marisha Pessl är att hon i augusti släpper sin andra bok. Den ska heta The night film och vara en litterär deckare kan man säga. Mer om den kan ni läsa här. (Det amerikanska omslaget är ganska fult, det brittiska mycket finare.)

2. Alla dagar av Terezia Moria, 481 sidor. 
Hur kan den se så otroligt tjock ut men ha så få sidor? Jag trodde definitivt den här skulle vinna i olästklassen. Den rara Rakel Chukri (kulturchef på Sydsvenskan) rekommenderade mig denna och jag beställde raskt hem ett läsex. Men oläst har den förblivit och synd är kanske det. Den är utgiven på det fina och ambitiösa förlaget Rámus som finns här i Malmö. 

Titta vad tjock den ljusblåa Alla dagar ser ut men Shantaram har alltså nästan dubbelt så många sidor. 

Flickan från ingenstans - Justin Cronin

Jag har läst den bloggsöndertipsade boken Flickan från ingenstans av Justin Cronin. Det här är ännu en bok i raden av vampyrböcker, men glöm den romantiskt bleka och vackra Meyer/Rice-vampyren och föreställ dig hellre en slags zombiegorilla. Boken börjar år 2018 i ett USA, söndertrasat av terroristattacker och rädsla. Militären har börjat experimentera fram supermänniskor som kan leva i hundratals år, vars sår läker omedelbums och kan i sin tur försvara USA mot terrorister. Men något går fel och de sorgliga människor som numera är forskningsobjekt och helt söndermodiferade rymmer från militärbasen. De har blivit viraler, eller pyrer, en slags monstervampyr som svingar sig från träd till träd, kommer fram på natten och  biter ihjäl både djur och människor. Katastrofen är ett faktum och snart är hela världen smittad och nära utplåning.
Nu snabbspolar vi hundra år fram i tiden. En liten grupp männskor har lyckats överleva och bor nu i ett slags fort omgivet av höga murar, med stora strålkastare som tänds varje kväll för att mota iväg eventuella pyr-attacker. USA är nu befolkat av mycket mycket få människor och 42,5 miljoner viraler. Chansen att överleva är egentligen minimal. Mycket av tekniken som vi tar för givet idag har gått förlorad med tiden, men strålkastarna drivs ändå med batterier, tyvärr batterier som börjar lida mot sitt slut. En grupp lösgör sig från bosättarna och beger sig ut i ett öde USA för att ta reda på om de är de sista människorna som finns kvar, om militären verkligen fortfarande existerar och om de kan hitta nya batterier till strålkastarna.
Boken är actionfylld till bristningsgränsen. Viralerna attackerar urskillningslöst men längs vägen hittar ändå gruppen både bränsle, fordon och spår av andra människor.
I början av boken får vi träffa FBI-agenten Brad Wolgast, flickan Amy och nunnan Lacey. De tre personerna spelar en stor roll i boken på både väntade och oväntade sätt. Flickan Amy kommer långt om länge till fortet och beger sig tillsammans med utbrytarna ut på ett läskigt och krävande äventyr.
Cronin skiftar mellan nutid och dåtid, innan katastrofen, efter katastrofen, hur det var när alla barn skickades iväg för att inte bli tagna av viralerna osv. och lyckas på så sätt bra med att skapa trovärdiga karaktärer.
Kanske att boken var lite lång, 900 sidor hej och hå, men i vissa stunder var den grymt beroendeframkallande och många utav karaktärerna var så älskvärda att det var svårt att slita sig ifrån de när boken var slut.
Jag har inte läst Släktet av Guillermo del Toro och Chuck Hogan men tycker att ramen på berättelsen påminner ganska mycket om varandra, där är det också ett virus som slår ut stora delar av världen och de som är smittade blir till ngn slags vampyrliknande varelser.
Och ja, boken är den första i en triologi, och ja, den ska bli film.