Visar inlägg med etikett Lars Kepler. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Lars Kepler. Visa alla inlägg

onsdag 9 januari 2013

Sandmannen - Lars Kepler

Jag började läsa Sandmannen på lunchen en dag. Efter avslutad arbetsdag kom jag hem vid halv nio på kvällen och återupptog läsandet. Kl 02.30 var boken utläst. Det här kan tyda på två saker. Att boken var vansinnigt lättläst och inte krävde någon större eftertanke eller att boken var vansinnigt spännande.
Båda två gissningarna stämmer in. Jag kan nog erkänna att jag skummade många sidor. I jakten på upplösningen var jag beredd att hoppa över stora stycken. Framförallt långa stycken där karaktärerna hoppar in eller ut ur bilar, springer i trappor eller ringer varandra för att säga OK! Transportsträckorna helt enkelt. Skit i det, ge mig upplösningen NUUUU!

Jag är inte av uppfattningen att Kepler skriver speciellt "bra" litteratur. Men något mer snabbläst och spännande får man faktiskt leta efter. Jag kommer inte ihåg mycket av boken såhär i efterhand men ett par fantastiskt tillfredsställande timmar gav den mig i alla fall. Eftersom jag inte kom ihåg mycket av Eldvittnet heller (delen innan Sandmannen) kan jag med säkerhet garantera att Sandmannen går att läsa fristående utan några problem.

En konstig detalj som jag uppmärksammar är i alla fall Keplers namnval i boken. Det finns ingen som heter Svensson, Jansson, Sjöström eller något som ens påminner om ett vanligt namn. Alla karaktärer i boken, stora som små har namn som får mig att tänka på överklassen eller en elit. Exempel är: Saga Bauer, David Sylwan, Reidar Frost, Veronica Klimt, Fredrik Mosskin, Irma Goodwin, Roseanna Kohler, Nathan Pollock, Rebecka Mendel. Vilka är de här människorna? Från vilken verklighet hämtar Kepler sina namn?

tisdag 15 november 2011

Liten läsupdate

Jag har tagit semester och förutom att tvätta och kanske skura golven hade jag också tänkt läsa lite.
Jag har läst ut Eldvittnet av Kepler och det gick i en rasande fart. Jag tänker inte skriva någon regelrätt recension, läs Calliopes eller DNs istället för jag håller i stort sett med båda två. Den är väldigt spännande och Keplers bästa med råge. Slutet där Joona Linnas förflutna nystas upp gör att bok fyra känns mer intressant och åtråvärd än de tidigare.
Jens Liljestrands bok Adonis har också spisats, den får nog äran att få en egen recension inom kort men det kan avslöjas redan nu att den var oerhört engegerande och välskriven.

Sen kan min Jeffrey Eugenides-besatthet inte riktigt stillas. Förlåt om jag tjatar, men jag ser hans namn överallt nuförtiden och jag är glad att det skrivs om honom. I senaste Interview Magazine intervjuas han av Juliette Lewis. Jag har inte läst intervjun ännu men tydligen är länken mellan dessa människor att Juliette Lewis har spelat med i filmen The Switch från 2010 som baseras på novellen Baster av Eugenides. The Switch har fått det fåniga namnet Pappa på burk på svenska. (...)
Tydligen är en utav mina andra husgudar Jennifer Egan och Jeffrey Eugenides (samma initialer) goda vänner. Sånt gör mig lite extra nöjd.

Nu ska jag fortsätta läsa Our tragic universe, en förövrigt löjligt snygg bok, guld och svart på framsidan och svarta blad. Mitt inbundna exemplar hittade jag på Strand bookstore.


Soundtracket under semestern är Trentemöllers nyutkomna skiva Reworked/Remixed.