Israel Armstrong, en ganska misslyckad före detta bibliotekarie som numera jobbar i en lågprisbokhandel i norra London blir erbjuden ett jobb som chefsbibliotekarie på den irländska landsbygden. När han anländer till orten Tumdrum upptäcker han att biblioteket är stängt och förbommat. Kommundamen Linda Wei upplyser honom att hans tjänst numera innebär att köra omkring bokbussen eftersom biblioteket har blivit nedlagt. Israels första uppgift blir att fylla bokbussen med böcker från biblioteket men döm om allas förvåning när böckerna inne i bibilioteket är puts väck. Hela byggnaden är tom! Vem kan ha stulit 15000 böcker? Hur har detta gått till? Israels bibliotekariekarriär förbytts hastigt till ett detektivarbete. Han tvingas köra omkring med den alltmer sönderfallande bokbussen och stöter på den ena märkliga karaktären efter den andra. Till råga på allt är han inhyst i ett gammalt hönshus, hans kläder har brunnit upp, under hans första kväll på orten fick han en snyting och alla hans pengar är borta. Israel Armstrongs nya jobb är verkligen ingen dans på rosor!
På baksidan av boken beskrivs det här som Irlands motsvarighet till Hundraåringen som klev ut genom fönstret. Jag har inte läst den, men jag har fått för mig att det är en bok man skrattar högt av. Det gör man inte av Fallet med de försvunna böckerna. Charmen med den här boken ska väl vara alla de galna karaktärerna som orten Tumdrum innehar, clashen mellan Londonbon och landsortsborna eller de putlustiga dialogerna mellan ortsbefolkningen och Israel. Men jag tycker inte att komedin infaller. Allt blir dråpligt på ett sätt som inte är roligt utan mer ehh jaha, kan inte det här ta slut snart. Däremot kan jag tänka mig att den här boken passar utmärkt till en lite äldre person som vill ha en bok utan mord, sex eller tragedi. Det här är del ett i en triologi om den ofrivillige detektiven Israel Armstrong.
3 kommentarer:
Jag har också recenserat denna bok på min blogg. Kan säga att jag håller helt med dig.
När den här boken dök upp i min brevlåda log jag åt omslaget och skrattade gott åt baksidestexten.
Ska bli intressant att se om jag håller med alla som har skrivit om den. Det lär dock dröja ett tag till innan den blir läst då det fullkomligt svämmar över av olästa böcker i bokhyllan.
Din liknelse med Hundraåringen avgör saken för mig. Ja, barnboksomslaget gör sitt till också såklart. Detta skall jag inte läsa!
Skicka en kommentar