I tisdags var jag på Doc Lounge, det är en dokumentärfilmsklubb som visar bra film kombinerat med skönt häng. I tisdags visades bland annat filmen Varma hälsningar, Eric Ericson. Eric Ericson är mest känd för böckerna Brev till samhället och Brev till utlandet. Där har han skickat brev till diverse myndigheter, kommuner, affärer, personer m.m med allehanda förfrågningar och knepigheter. Breven och svaren publiceras i de här två böckerna. I filmen intervjudes många utav de som hade fått breven, men även Erics klasskompisar, lärare, kompisar och syskon. Till slut fick man även träffa Eric Ericson himself. Han jobbar på reklambyrå i Stockholm och pysslar på fritiden med galna projekt som ofta skildras i hans böcker. Han har tydligen hållt på med busringningar och brevskickande i hela sitt liv. Två utav hans vänner Clara & Tyra har fått äran att få brev av Eric nästan varje dag i snart 20 år. De har sparat alla brev och de finns utgivna i boken Brev till Clara & Tyra från Eric Ericson. Efter de här brevböckerna har han givit ut en mängd andra lika komiska, underliga och nästintill samhällskritiska böcker.
Filmen gjordes av Lars Berge och Alexander Kurlandsky (Akay). Nu ser jag att Eric Ericson och Alexander Kurlandsky släpper en ny bok i april som heter Traedmark. På förlagets hemsida beskrivs boken helt enkelt med den korta texten "Är Adidas mer äkta än Abibos, eller var går gränsen för en kopia och när blir det ett nytt original?" Låter onekligen intressant!
Här är några länkar till Erics projekt.
ee-projects
Design for impact
Brev till samhället
Brev till utlandet
Panorama
torsdag 24 mars 2011
onsdag 16 mars 2011
Två böcker med många kvinnor i
| |
| Inte bara två bra böcker utan även två snygga böcker |
I alla fall, nu har jag läst två böcker där det fullkomligen vimlar av kvinnor som verkligen inte bara pratar med varandra om män. Vilket såklart är vanligare i böcker än i filmer, men ändå. De här två guldklimparna till böcker hade enbart kvinnor som huvudkaraktärer och det är kanske inte det vanligaste ens i böcker.
The summer without men handlar om Mia Fredricksen vars man sen 30 år tillbaka plötsligt vill ha en paus för att komma underfund med om hans jobbflirt är något att ha eller inte. Mia bryter ihop, hamnar på sjukhus men tar sig samman och flyr hem till mamma och byn på vischan där hon växte upp. Där umgås hon med sin mor och hennes söta tantvänner. De kallar sig The Swans och brukar träffas över bokcirklar och kaffe. Mia undervisar en poesiklass över sommaren för sju trettonåriga tjejer och där blir hon delaktig i en verklig såpa av mobbningskaraktär tjejerna emellan. Under tiden Mia undervisar skriver hon själv poesi och tänker ibland tillbaka på tidiga erotiska minnen. Emellanåt får hon meddelanden från sin dotter om vad hennes man har för sig hemma i New York. Mia flyr från sin man till kvinnornas gemenskap för att komma underfund med hur hennes liv ska fortlöpa, med eller utan Boris, hennes man. Sommaren är fylld av självrannsakan, tårar och existensiella resonemang.
Elin Wägners Norrtullsligan är boken som alla stockholmare ska läsa i år i projektet Stockholm läser! Boken skrevs 1908 och utspelar sig såklart just i Stockholm. Den handlar om fyra kvinnor som jobbar som kontorister. De har hand om reskontran, skriver på maskin och kokar kaffe. De bor allihopa tillsammans i ett kyffe och varje månad måste de räkna varenda öre för att få det att gå ihop, "..de 30 sista dagarna på månaden är de värsta". Deras chefer flörtar hejdlöst med dem, men det är tyvärr något som ingår i jobbet. De funderar på att gå ut i strejk för att få höjd lön, gör också detta, men stöter på patrull. På det hela taget är boken väldigt lättsam och humoristisk. Kvinnorna har det rätt knapert men de har varandra och de delar både sorg och glädje i sin lilla lägenhet. Går det att kombinera kärlek och frihet? Är väl den frågan som boken kokar ner till. Jag kommer på mig själv hela tiden med att förundras över hur modernt allting verkar, boken hade lika gärna kunnat vara skriven 1948 eller 1958, men är alltså utgiven för mer än hundra år sedan. Jag får liksom Johanna på Bokhora starka Mad men-vibbar.
Elisabeth, Emmy, Eva, Baby, Mia, Abigail, Ashley, Alice och de andra kvinnorna i de här romanerna pratar definitivt med varandra, om män, pengar, poesi, kärlek, familjen, ja helt enkelt livet.
Etiketter:
Elin Wägner,
Norrtullsligan,
recensioner,
Siri Hustvedt,
The summer without men
tisdag 15 mars 2011
Joshua Foer
Jonathan Safran Foer har en lillebror, han heter Joshua Foer. De ser exakt likadana ut faktiskt, och verkar ungefär lika begåvade. Joshua Foer har precis släppt en bok som heter Moonwalking with Einstein - The art and science of remembering everything. Den handlar om minnet. Joshua Foer spenderade ett år med att träna upp sitt minne, han pratade med minnesexperter, savanter, hjärnforskare, schackspelare och folk som hade tappat minnet. Han ställde upp i tävlingen U.S Memory Champion - och vann!
Foer fick rekordmycket pengar i förskott för att skriva den här boken - rekordmycket för att vara en faktabok. Jag tycker boken verkar galet intressant, men känner mig ändå fullt nöjd med att bara kunna två decimaler till pi.
Foer fick rekordmycket pengar i förskott för att skriva den här boken - rekordmycket för att vara en faktabok. Jag tycker boken verkar galet intressant, men känner mig ändå fullt nöjd med att bara kunna två decimaler till pi.
Etiketter:
Jonathan Safran Foer,
Joshua Foer,
Moonwalking with Einstein
lördag 12 mars 2011
Slutet på Mr Y - Scarlett Thomas
Slutet på Mr Y handlar om Ariel Manto. Hon bor i ett råtthål till lägenhet, som hon förresten delar med ett par möss. Hon studerar på det lokala universitetet under sin handledare Saul Burlem. På fritiden roar hon sig med att ha sadomasochistiskt sex med en gift professor och dricka vodka med sin granne. Men Saul har inte varit i skolan på ett tag, han har helt enkelt försvunnit. Tillsammans har de intresserat sig för 1800-talsförfattaren Thomas Lumas som har har skrivit en bok som heter Slutet på Mr Y, den här boken har nästan ingen läst, för det finns kanske bara ett exemplar kvar i världen, men ryktena säger att boken är förbannad och att Lumas dog efter att ha skrivit den.
En dag hittar Ariel Manto boken på ett antikvariat. Hon tvekar innan hon börjar läsa den, men struntar i förbannelsen och märker snart att en sida fattas i boken.
För er som tror att det här är ännu en bok som behandlar mystiska böcker och dammiga bokhandlar så har ni fel. För snart tar boken en ny vändning och Ariel Manto dras in i en naturvetenskaplig och inte minst filosofisk, nästan actionartad eskapad. Hon får möjligheten att besöka andra varelsers tankar och minnen i en värld som kallas Troposfären, men det får livsavgörande konsekvenser. Hon får inte stanna där inne för länge för då kanske hon aldrig kan återvända till den vanliga världen.
De sista kapitlen av boken är nästan en enda lång filosofisk diskussion rörande tankeexperiment, tidsresor, filosoferna Derrida och Heidegger, men det blir aldrig aldrig tråkigt. Det är en annorlunda roman, men en uppfriskande sådan. Jag fick nästan lust att sätta mig i skolbänken igen för att plugga naturvetenskap och fysik. Romanen är en perfekt mix av bibliomani, action, sex och naturvetenskap!
En dag hittar Ariel Manto boken på ett antikvariat. Hon tvekar innan hon börjar läsa den, men struntar i förbannelsen och märker snart att en sida fattas i boken.
För er som tror att det här är ännu en bok som behandlar mystiska böcker och dammiga bokhandlar så har ni fel. För snart tar boken en ny vändning och Ariel Manto dras in i en naturvetenskaplig och inte minst filosofisk, nästan actionartad eskapad. Hon får möjligheten att besöka andra varelsers tankar och minnen i en värld som kallas Troposfären, men det får livsavgörande konsekvenser. Hon får inte stanna där inne för länge för då kanske hon aldrig kan återvända till den vanliga världen.
De sista kapitlen av boken är nästan en enda lång filosofisk diskussion rörande tankeexperiment, tidsresor, filosoferna Derrida och Heidegger, men det blir aldrig aldrig tråkigt. Det är en annorlunda roman, men en uppfriskande sådan. Jag fick nästan lust att sätta mig i skolbänken igen för att plugga naturvetenskap och fysik. Romanen är en perfekt mix av bibliomani, action, sex och naturvetenskap!
Etiketter:
recensioner,
Scarlett Thomas,
Slutet på mr Y
fredag 11 mars 2011
Puffinmuggar!
På Papercutshop kan man numera köpa de här jubileumskopparna. Det är Penguin som har skojat till det lite lagom till 70årsjubileumet.
Etiketter:
boknörderi,
Penguin
fredag 4 mars 2011
Nu blir många böcker film
Jag har precis läst Sara Gruens Water for elephants. Den släpps som films snart med Robert Pattinson och Reese Witherspoon, bilderna från filmen är riktigt snygga så den kan nog vara sevärd. Boken var trevlig och lättläst. En mellanbok helt enkelt.
Fler böcker ska bli film.
The great Gatsby. av Fitzgerald. Ojojojojoj. En riktigt bra bok och riktigt bra skådisar och Baz Luhrman som regisserar. Wow säger jag bara.
Norwegian Wood. Haruki Murakami är min favorit, hoppas att filmen håller måttet.
Nobels testamente av Marklund. Ett stort jaha.
Hypnotisören av Kepler. Lasse Hallström vänder hemåt för att filmatisera deckaren med stort D.
The Hobbit av Tolkien. Persbrandt har biffat till sig och Legolas är tillbaka.
Hans och Greta av Grimm. Hans och Greta har blivit prisjägare som jagat häxor, tja varför inte.
Niceville av Kathryn Stockett. Boken heter Niceville, filmen heter The help. Jag ställer mig likgiltig.
Fler böcker ska bli film.
The great Gatsby. av Fitzgerald. Ojojojojoj. En riktigt bra bok och riktigt bra skådisar och Baz Luhrman som regisserar. Wow säger jag bara.
Norwegian Wood. Haruki Murakami är min favorit, hoppas att filmen håller måttet.
Nobels testamente av Marklund. Ett stort jaha.
Hypnotisören av Kepler. Lasse Hallström vänder hemåt för att filmatisera deckaren med stort D.
The Hobbit av Tolkien. Persbrandt har biffat till sig och Legolas är tillbaka.
Hans och Greta av Grimm. Hans och Greta har blivit prisjägare som jagat häxor, tja varför inte.
Niceville av Kathryn Stockett. Boken heter Niceville, filmen heter The help. Jag ställer mig likgiltig.
Etiketter:
Bilbo,
bok blir film,
Grimm,
Haruki Murakami,
Hypnotisören,
Kathryn Stocket,
Kepler,
Niceville,
Norwegian wood,
Sara Gruen,
Tolkien,
Water for elephants
onsdag 2 mars 2011
Mera Liv Strömquist!
Ok jag måste också blogga om det här. Jag snor helt enkelt Galagobloggens inlägg rakt av!
Liv Strömquist släpper nytt! Lagon till bokmässan kommer den här skönheten ut. Lycka!
Det är helt nyskrivet material tillsammans med serier som gått i bland annat Bang och i Galago. Äntligen kommer serier som Månadens Manshora och Tolv Tröttsamma Typer i bokform! Robert Gustafsson, Niklas Strömstedt med flera får sig en redig känga. Och vet ni? Den här boken kommer vara helt i färg.
Galagobloggen.
Liv Strömquist släpper nytt! Lagon till bokmässan kommer den här skönheten ut. Lycka!
Det är helt nyskrivet material tillsammans med serier som gått i bland annat Bang och i Galago. Äntligen kommer serier som Månadens Manshora och Tolv Tröttsamma Typer i bokform! Robert Gustafsson, Niklas Strömstedt med flera får sig en redig känga. Och vet ni? Den här boken kommer vara helt i färg.
Galagobloggen.
Etiketter:
Ja till Liv,
Liv Strömquist
tisdag 1 mars 2011
Faithful place - Tana French
Det här är Tana French tredje roman om poliserna i Dublin. Okänt offer var svinbra, Till skogs var bra och den här är väl ok.
Vi återser den tuffa och vresiga polisen Frankie Mackey från Okänt offer. Nu är det hans historia som ska berättas. För 22 år sen skulle Frankie och hans Rosie rymma från sina trasiga familjer och starta ett nytt liv i London. Men Rosie dök aldrig upp den natten. Frankie hittar ett brev som kan tolkas som att han har blivit dumpad och att Rosie har stuckit utan honom. Han blir förtvivlad och drar. 22 år senare, alltså nutid, Frankie har fortfarande ingen kontakt med sin familj men har återvänt till Dublin och jobbar som polis. En dag ringer hans syster Jackie och berättar att man har hittat Rosies resväska i ett gammalt hus. Här börjar historien nystas upp och Frankie försöker såklart ta reda på vad som hände Rosie den natten.
Det är rejält med dialog och mycket bakgrundsmaterial man får. Historien hoppar mellan nutid och dåtid för att ge läsaren och Frankie så mycket kött på benen för att om möjligt komma närmare gåtans lösning. Jag tycker att det är lite väl mycket tillbakablickar. Det är liksom inte tillräckligt spännande. Jag kommer på lösningen mycket fortare än vad Frankie gör. Jag får vänta flera hundra sidor på motivet, men inte ens det ger mig några överraskningskänslor. Det kan vara så att läsningen försvåras av att den kryddas med irländsk slang, det är många yous, eejits, Ma och Da, och det är knepigt att förstå ibland.
Nej Tana, den här gången fångades jag inte alls lika mycket av din regniga Dublindeckare. Förresten är ju inte Dublin speciellt stort, jag tycker att Frankie snart borde vara igenkänd om han nu jobbar under täckmantel hela tiden.
Vi återser den tuffa och vresiga polisen Frankie Mackey från Okänt offer. Nu är det hans historia som ska berättas. För 22 år sen skulle Frankie och hans Rosie rymma från sina trasiga familjer och starta ett nytt liv i London. Men Rosie dök aldrig upp den natten. Frankie hittar ett brev som kan tolkas som att han har blivit dumpad och att Rosie har stuckit utan honom. Han blir förtvivlad och drar. 22 år senare, alltså nutid, Frankie har fortfarande ingen kontakt med sin familj men har återvänt till Dublin och jobbar som polis. En dag ringer hans syster Jackie och berättar att man har hittat Rosies resväska i ett gammalt hus. Här börjar historien nystas upp och Frankie försöker såklart ta reda på vad som hände Rosie den natten.
Det är rejält med dialog och mycket bakgrundsmaterial man får. Historien hoppar mellan nutid och dåtid för att ge läsaren och Frankie så mycket kött på benen för att om möjligt komma närmare gåtans lösning. Jag tycker att det är lite väl mycket tillbakablickar. Det är liksom inte tillräckligt spännande. Jag kommer på lösningen mycket fortare än vad Frankie gör. Jag får vänta flera hundra sidor på motivet, men inte ens det ger mig några överraskningskänslor. Det kan vara så att läsningen försvåras av att den kryddas med irländsk slang, det är många yous, eejits, Ma och Da, och det är knepigt att förstå ibland.
Nej Tana, den här gången fångades jag inte alls lika mycket av din regniga Dublindeckare. Förresten är ju inte Dublin speciellt stort, jag tycker att Frankie snart borde vara igenkänd om han nu jobbar under täckmantel hela tiden.
Etiketter:
Faithful place,
recensioner,
Tana French
måndag 28 februari 2011
Ficktjuven - Sarah Waters
Jag har haft bloggvila. Skönt ibland.
Nu har jag läst allt som Sarah Waters har skivit. Hela hennes utgivning är en fröjd! Tyvärr har både Ficktjuven (The Fingersmith) och Livstråden (Affinity) utgått på svenska, men förhoppningsvis tar NOK sitt förnuft till fånga och trycker upp de igen. Jag ska göra mitt bästa för att övertala dem!
Sue Trinder växer föräldrarlös upp i ett hem i London med tjuvar. I huset försigår pengatvätt, förfalskning av smycken, häleri och allt annat som har med 1800-talstjyveri att göra. En vän till familjen, Richard "Gentleman" Rivers, kommer en dag med ett förslag till Sue. Genom att utge sig för att vara piga till en dam som Gentleman har hittat ute på landet, ska de tillsammans lura av damen, Maud Lilly, alla hennes pengar. Gentleman ska hjälpa Mauds farbror med sin stora samling böcker (och vilken samling sen, herregud vilken snuskfarbror) och till slut ska Maud fatta tycke för Gentleman och de ska rymma och gifta sig. På så sätt kommer Gentleman åt Mauds förmögenhet. Sedan ska de sätta Maud på mentalsjukhus och bli rika! Gentleman erbjuder Sue lite av Mauds pengar för att hjälpa honom övertala Maud att Gentleman är en bra man att gifta sig med.
Sue, som ju har växt upp bland tjuvar, tycker detta låter som en ganska vattentät plan och tackar ja. Sue reser för att installera sig hos Maud och Gentleman uppvaktar Maud. Maud och Sue blir snart ganska goda vänner och Sue börjar få dåligt samvete över vad de ska göra mot henne.
Här hade romanen kunnat utveckla sig på ett ganska uppenbart sätt. Om man har läst Sarah Waters böcker tidigare så vet man att hon inte är främmande för lesbisk kärlek. Därför såg jag ganska tidigt vartåt det barkade. Men Waters överraskar läsaren igen och igen. Boken hinner ta både en och två vändningar innan allas intentioner, relationer och släktskap är utredda. Waters är en mästare på att skriva spännande romaner utan att blanda in mord och poliser. Jag sträckläste till slut boken och blev ordentligt överraskad under resans gång.
Om jag var tvungen att ranka Waters böcker så hade den listan nog sett ut som följer (bäst högst upp):
1. Kyssa sammet
2. Främlingen i huset
3. Ficktjuven
4. Nattvakten
5. Livstråden
Som sagt, boken heter Fingersmith på engelska. KÖP!
Nu har jag läst allt som Sarah Waters har skivit. Hela hennes utgivning är en fröjd! Tyvärr har både Ficktjuven (The Fingersmith) och Livstråden (Affinity) utgått på svenska, men förhoppningsvis tar NOK sitt förnuft till fånga och trycker upp de igen. Jag ska göra mitt bästa för att övertala dem!
Sue Trinder växer föräldrarlös upp i ett hem i London med tjuvar. I huset försigår pengatvätt, förfalskning av smycken, häleri och allt annat som har med 1800-talstjyveri att göra. En vän till familjen, Richard "Gentleman" Rivers, kommer en dag med ett förslag till Sue. Genom att utge sig för att vara piga till en dam som Gentleman har hittat ute på landet, ska de tillsammans lura av damen, Maud Lilly, alla hennes pengar. Gentleman ska hjälpa Mauds farbror med sin stora samling böcker (och vilken samling sen, herregud vilken snuskfarbror) och till slut ska Maud fatta tycke för Gentleman och de ska rymma och gifta sig. På så sätt kommer Gentleman åt Mauds förmögenhet. Sedan ska de sätta Maud på mentalsjukhus och bli rika! Gentleman erbjuder Sue lite av Mauds pengar för att hjälpa honom övertala Maud att Gentleman är en bra man att gifta sig med.
Sue, som ju har växt upp bland tjuvar, tycker detta låter som en ganska vattentät plan och tackar ja. Sue reser för att installera sig hos Maud och Gentleman uppvaktar Maud. Maud och Sue blir snart ganska goda vänner och Sue börjar få dåligt samvete över vad de ska göra mot henne.
Här hade romanen kunnat utveckla sig på ett ganska uppenbart sätt. Om man har läst Sarah Waters böcker tidigare så vet man att hon inte är främmande för lesbisk kärlek. Därför såg jag ganska tidigt vartåt det barkade. Men Waters överraskar läsaren igen och igen. Boken hinner ta både en och två vändningar innan allas intentioner, relationer och släktskap är utredda. Waters är en mästare på att skriva spännande romaner utan att blanda in mord och poliser. Jag sträckläste till slut boken och blev ordentligt överraskad under resans gång.
Om jag var tvungen att ranka Waters böcker så hade den listan nog sett ut som följer (bäst högst upp):
1. Kyssa sammet
2. Främlingen i huset
3. Ficktjuven
4. Nattvakten
5. Livstråden
Som sagt, boken heter Fingersmith på engelska. KÖP!
Etiketter:
Ficktjuven,
recensioner,
Sarah Waters
tisdag 15 februari 2011
Kommer aldrig mer igen - Hans Koppel
Hans Koppel är avslöjad. Hans Koppel är en barnboksförfattare från Helsingborg. Nu har Herr Koppel skrivit en deckare som liksom Kepler och Wallentin har blivit såld till utlandet, och detta är något som då ska tala FÖR boken och tyda på att den är något utöver det vanliga. Ingen dussindeckare alltså. Kanske till och med nästa Stieg Larsson. Jag tror i alla fall att det är det förlaget vill locka oss läsare med.
Boken handlar om Mike som bor i Hittarp utanför Helsingborg med sin fru Ylva och sin dotter Sanna. En kväll när Mike håller på att göra i ordning middagen så kommer inte Ylva hem. Mike antar att hon har gått ut med sina kollegor och blir inte speciellt orolig. Men morgonen efter har hon fortfarande inte dykt upp. Ylva är borta. Misstankarna faller genast på Mike, men varken poliserna eller grannarna talar högt om sina farhågor. Tiden går och ingen tror att Ylva kommer att dyka upp igen, men samtidigt får vi läsare följa händelseförloppet med Ylva. Jag som läsare får ledtrådar i Ylvas förflutna och klasskamrater till henne börjar dyka upp hemma hos Mike.
Ooooo, riktigt spännande låter det här. Var är Ylva?
Ok, jag ska inte avslöja för mycket här, men som läsare vet man var Ylva är efter ungefär tre sidor, eftersom vi får vara med om ALLTING. Vi får Mikes synvinkel, klasskamraternas synvinkel, förövarnas synvinkel. Det är inte alls särskilt spännande faktiskt. Jag tycker att något gärna hade fått hållas i dunkel så att man som läsare vill få reda på den stora sanningen, den stora upplösningen och därför lystet läser vidare. Men jag vet ju allt redan. Suck och stön och jaha och rycker på axlarna. Ylvas del i historien, den delen som jag är mest intresserad av berörs inte speciellt mycket.
En annan sak som jag irriterade mig på var Herr Koppels envisa upprepande av ortsnamn, backar, gator, stränder, rondeller utanför och inne i Helsingborg. Han tog den och den vägen för den var faktiskt naturskönare än E4an och jasså, bor du söder om Trädgårdsgatan, hur kan man bo där? Blablabla, det tillför ingenting till historien och verkar bara vara utfyllnad och en tyst hyllning till Helsingborg och kringområdena.
Produktionsbolaget som gjorde Millenniumfilmerna har köpt filmrättigheterna till den här historien. Jag kommer inte direkt rusa till videobutiken efter den.
Med tanke på att Wallentins bok fick en del ljumma recensioner och att Kepler utan tvekan är skitspännande, men ganska blodigt och att Koppels bok inte gjorde nåt för mig tror jag att jag håller mig borta från de här "såld till 102 länder"-blurbarna i fortsättningen.
Boken handlar om Mike som bor i Hittarp utanför Helsingborg med sin fru Ylva och sin dotter Sanna. En kväll när Mike håller på att göra i ordning middagen så kommer inte Ylva hem. Mike antar att hon har gått ut med sina kollegor och blir inte speciellt orolig. Men morgonen efter har hon fortfarande inte dykt upp. Ylva är borta. Misstankarna faller genast på Mike, men varken poliserna eller grannarna talar högt om sina farhågor. Tiden går och ingen tror att Ylva kommer att dyka upp igen, men samtidigt får vi läsare följa händelseförloppet med Ylva. Jag som läsare får ledtrådar i Ylvas förflutna och klasskamrater till henne börjar dyka upp hemma hos Mike.
Ooooo, riktigt spännande låter det här. Var är Ylva?
Ok, jag ska inte avslöja för mycket här, men som läsare vet man var Ylva är efter ungefär tre sidor, eftersom vi får vara med om ALLTING. Vi får Mikes synvinkel, klasskamraternas synvinkel, förövarnas synvinkel. Det är inte alls särskilt spännande faktiskt. Jag tycker att något gärna hade fått hållas i dunkel så att man som läsare vill få reda på den stora sanningen, den stora upplösningen och därför lystet läser vidare. Men jag vet ju allt redan. Suck och stön och jaha och rycker på axlarna. Ylvas del i historien, den delen som jag är mest intresserad av berörs inte speciellt mycket.
En annan sak som jag irriterade mig på var Herr Koppels envisa upprepande av ortsnamn, backar, gator, stränder, rondeller utanför och inne i Helsingborg. Han tog den och den vägen för den var faktiskt naturskönare än E4an och jasså, bor du söder om Trädgårdsgatan, hur kan man bo där? Blablabla, det tillför ingenting till historien och verkar bara vara utfyllnad och en tyst hyllning till Helsingborg och kringområdena.
Produktionsbolaget som gjorde Millenniumfilmerna har köpt filmrättigheterna till den här historien. Jag kommer inte direkt rusa till videobutiken efter den.
Med tanke på att Wallentins bok fick en del ljumma recensioner och att Kepler utan tvekan är skitspännande, men ganska blodigt och att Koppels bok inte gjorde nåt för mig tror jag att jag håller mig borta från de här "såld till 102 länder"-blurbarna i fortsättningen.
Etiketter:
Hans Koppel,
Kommer aldrig mer igen,
recensioner
måndag 14 februari 2011
Bonniers hoppar på retrotrenden
Penguin och Vintage har ju länge återutgivit klassiker med nya omslag. Ofta har illustratörer fått chansen att skapa sin tolkning av de klassiska verken.
Nu har Bonniers hoppat på den här trenden och kommer i samband med rean att ge ut två boxar med ungdomsklassiker. Serien heter Repris och i den ingår Flickrumsklassiker och Äventyrsklassiker. Här kan man ha stora invändningar mot bristen på genustänk både från Bonniers och illustratörernas sida. Det är två illustratörer från Beckmans som har formgivit boxarna.
Det man definitivt INTE har några invändningar mot är utseendet på dessa guldklimpar till boxar. Jag hade turen att få Flickrumsklassiker (omslag gjorda av Lina Bodén) skickad hem till mig av Bonniers. I boxen ingår titlarna Agnes-Cecilia en sällsam historia, Unga kvinnor, Alice i Underlandet, Pappa Långben och Den hemliga trädgården.
I Äventyrsklassiker (omslagen gjorda av Robert Vallmark) ingår Robinson Crusoe, Jorden runt på 80 dagar, De tre musketörerna och Skattkammarön. Jag applåderar verkligen Bonniers initiativ, ungdomsklassiker brukar oftast finnas i ganska billiga fula reaupplagor var tredje rea eller nåt sånt där, och under övriga året är det helt omöjligt att få tag på dem. Men jag hoppas att de här boxarna kommer att finnas länge och att man förhoppningsvis kan köpa de styckvis inom en snar framtid. Här kan ni titta mer på boxarna.
Det har tydligen förekommit diskussioner bland bloggarna om varför Bonniers har valt att döpa den ena boxen till Flickrumsklassiker eftersom böckerna såklart kan och bör läsas även av pojkar/män.
Bonniers har svarat på kritiken här hos Fulbokhyllaoch har beslutat sig för att ändra namnen på boxarna till Uppväxtklassiker gentemot återförsäljarna och rätt och slätt Klassikerserien Repris i andra medier. Det här är ju absolut en förbättring. Nu har ju illustratörerna bidragit till könsdistinktionen genom att formge "flickrumsklassikerna" i rosa och lila toner och "äventyrsklassikerna" i dova mörka toner.
Bonniers ger också ut fyra titlar av Dorothy Sayers klassiska spänningsromaner. Den boxen (omslag gjorda av Malin Koort) är också en skön syn för ögat men tyvärr hittar jag ingen bild på den på Bonniers hemsida. Men här är en utav titlarna i alla fall. Drama kring ung dansör heter den. De andra titlarna i boxen är Oskuld och arsenik, Kamratfesten och Lord Peters smekmånad. Mer info om den här.
Nu har Bonniers hoppat på den här trenden och kommer i samband med rean att ge ut två boxar med ungdomsklassiker. Serien heter Repris och i den ingår Flickrumsklassiker och Äventyrsklassiker. Här kan man ha stora invändningar mot bristen på genustänk både från Bonniers och illustratörernas sida. Det är två illustratörer från Beckmans som har formgivit boxarna.
Det man definitivt INTE har några invändningar mot är utseendet på dessa guldklimpar till boxar. Jag hade turen att få Flickrumsklassiker (omslag gjorda av Lina Bodén) skickad hem till mig av Bonniers. I boxen ingår titlarna Agnes-Cecilia en sällsam historia, Unga kvinnor, Alice i Underlandet, Pappa Långben och Den hemliga trädgården.
I Äventyrsklassiker (omslagen gjorda av Robert Vallmark) ingår Robinson Crusoe, Jorden runt på 80 dagar, De tre musketörerna och Skattkammarön. Jag applåderar verkligen Bonniers initiativ, ungdomsklassiker brukar oftast finnas i ganska billiga fula reaupplagor var tredje rea eller nåt sånt där, och under övriga året är det helt omöjligt att få tag på dem. Men jag hoppas att de här boxarna kommer att finnas länge och att man förhoppningsvis kan köpa de styckvis inom en snar framtid. Här kan ni titta mer på boxarna.
Det har tydligen förekommit diskussioner bland bloggarna om varför Bonniers har valt att döpa den ena boxen till Flickrumsklassiker eftersom böckerna såklart kan och bör läsas även av pojkar/män.
Bonniers har svarat på kritiken här hos Fulbokhyllaoch har beslutat sig för att ändra namnen på boxarna till Uppväxtklassiker gentemot återförsäljarna och rätt och slätt Klassikerserien Repris i andra medier. Det här är ju absolut en förbättring. Nu har ju illustratörerna bidragit till könsdistinktionen genom att formge "flickrumsklassikerna" i rosa och lila toner och "äventyrsklassikerna" i dova mörka toner.
Bonniers ger också ut fyra titlar av Dorothy Sayers klassiska spänningsromaner. Den boxen (omslag gjorda av Malin Koort) är också en skön syn för ögat men tyvärr hittar jag ingen bild på den på Bonniers hemsida. Men här är en utav titlarna i alla fall. Drama kring ung dansör heter den. De andra titlarna i boxen är Oskuld och arsenik, Kamratfesten och Lord Peters smekmånad. Mer info om den här.
Etiketter:
bokomslag,
Bonniers,
box,
Dorothy Sayers,
Flickrumsklassiker,
klassiker,
Repris,
Äventyrsklassiker
fredag 11 februari 2011
The Blindfold - Siri Hustvedt
The Blindfold utspelar sig under ett par månader i New York. Iris Vegan pluggar litteratur och påminner inte så lite om verklighetens Siri Hustvedt (Iris-Siri).
Iris påverkas mycket av de män hon möter. En pojkvän, en professor, en fotograf och en märklig bekant. Hon driver omkring på New Yorks gator, ibland utfattig, ibland nykär, ibland utklädd till pojken Klaus, ibland drabbad av migrän.
Hon tar skitjobb för att dryga ut den allt magrare kassan, med tiden magrar även hon, hon läggs in på sjukhus för konstanta migränattacker och bor där i samma rum som en galen tant som en natt kryper upp i hennes säng och kysser henne.
Hon blir fotograferad och fotografiet sprids i hennes bekantskapskrets och skrämmer henne. Är det verkligen hon på fotografiet? Plötsligt har alla sett det och folk kommer fram till henne på gatan och frågar och undrar hur fotot kom till.
Hon blir ombedd av sin professor att översätta en novell om pojken Klaus. Plötsligt känner hon sig mer och mer lik Klaus, hon är den irrationella onda pojken och tillbringar nätterna på olika barer klädd i manskläder.
Jag gillar den torftiga vardagen som Iris befinner sig i, jag gillar hennes livliga vänner och underliga bekanta. Jag gillar att romanen berättas i fyra olika delar och att de inte utspelar sig kronologiskt. Det här är helt enkelt bra!
Iris påverkas mycket av de män hon möter. En pojkvän, en professor, en fotograf och en märklig bekant. Hon driver omkring på New Yorks gator, ibland utfattig, ibland nykär, ibland utklädd till pojken Klaus, ibland drabbad av migrän.
Hon tar skitjobb för att dryga ut den allt magrare kassan, med tiden magrar även hon, hon läggs in på sjukhus för konstanta migränattacker och bor där i samma rum som en galen tant som en natt kryper upp i hennes säng och kysser henne.
Hon blir fotograferad och fotografiet sprids i hennes bekantskapskrets och skrämmer henne. Är det verkligen hon på fotografiet? Plötsligt har alla sett det och folk kommer fram till henne på gatan och frågar och undrar hur fotot kom till.
Hon blir ombedd av sin professor att översätta en novell om pojken Klaus. Plötsligt känner hon sig mer och mer lik Klaus, hon är den irrationella onda pojken och tillbringar nätterna på olika barer klädd i manskläder.
Jag gillar den torftiga vardagen som Iris befinner sig i, jag gillar hennes livliga vänner och underliga bekanta. Jag gillar att romanen berättas i fyra olika delar och att de inte utspelar sig kronologiskt. Det här är helt enkelt bra!
Etiketter:
New York,
recensioner,
Siri Hustvedt,
The Blindfold
torsdag 10 februari 2011
Bokrean på Bokus
Nu är det snart bokrea. Den 23 februari drar det igång. Som vanligt är jag minst sagt ointresserad och som bokhandelsarbetare är överraskningarna på vad som kommer på rean tillintetgjorda.
Däremot har jag tagit mig tid för att kolla in Bokus bokrea. Nätbokhandlarna har större lager och därför är överraskningarna flera.
Här har jag hittat några titlar jag vill tipsa om. Själv köper jag bara boken om Shakespeare and Company, denna underbara lilla bokhandel i Paris som jag spenderat många timmar i och romanen Klanerna i Palos Verdes som många utav mina vänner har talat gott om.
Kan även tipsa om att Malmö Bokhandel just nu har halva halva priset på hela butiken eftersom de ska flytta. Hamrelius har just nu en ganska bra engelsk bokrea om nån har vägarna förbi Södergatan i Malmö.
Däremot har jag tagit mig tid för att kolla in Bokus bokrea. Nätbokhandlarna har större lager och därför är överraskningarna flera.
Här har jag hittat några titlar jag vill tipsa om. Själv köper jag bara boken om Shakespeare and Company, denna underbara lilla bokhandel i Paris som jag spenderat många timmar i och romanen Klanerna i Palos Verdes som många utav mina vänner har talat gott om.
Kan även tipsa om att Malmö Bokhandel just nu har halva halva priset på hela butiken eftersom de ska flytta. Hamrelius har just nu en ganska bra engelsk bokrea om nån har vägarna förbi Södergatan i Malmö.
Etiketter:
bokrea
onsdag 9 februari 2011
Indiefilm från New York
Nu har jag sett två hysteriskt bra filmer.
Den ena heter The Exploding girl och handlar om en tjej som har epilepsi som spenderar sitt sommarlov i New York tillsammans med en killkompis som av en händelse måste bo hemma hos henne. Tjejen spelas av Zoe Kazan och hon är även med i den andra filmen.
Den heter Happythankyoumoreplease och den handlar om en frilansande författare, Sam, som hittar en pojke i tunnelbanan. Pojken har ingen familj och får bo tillsammans med Sam i ett par dagar. Samtidigt får man följa Sam och dennes vänners kärleksrelationer och livsproblem. UNDERBART. Vad sägs om citatet: Sam you write a lot of short stories, and you seem to be living them as well. I'm kind of ready for a novella.
Sam spelas av Josh Radnor och det är även han som har skrivit manus och regisserat filmen.
Filmer som utspelar sig i New York på sommaren och skildrar jäkligt vita 25-30-ish indiekids är precis vad jag är sugen på just nu. Det är mycket igenkänning och inga direkt överraskningar men ändå galet väl skildrat. Man skrattar och gråter lite också.
Trailer för The Exploding girl.
Trailer för Happythankyoumoreplease.
Den ena heter The Exploding girl och handlar om en tjej som har epilepsi som spenderar sitt sommarlov i New York tillsammans med en killkompis som av en händelse måste bo hemma hos henne. Tjejen spelas av Zoe Kazan och hon är även med i den andra filmen.
Den heter Happythankyoumoreplease och den handlar om en frilansande författare, Sam, som hittar en pojke i tunnelbanan. Pojken har ingen familj och får bo tillsammans med Sam i ett par dagar. Samtidigt får man följa Sam och dennes vänners kärleksrelationer och livsproblem. UNDERBART. Vad sägs om citatet: Sam you write a lot of short stories, and you seem to be living them as well. I'm kind of ready for a novella.
Sam spelas av Josh Radnor och det är även han som har skrivit manus och regisserat filmen.
Filmer som utspelar sig i New York på sommaren och skildrar jäkligt vita 25-30-ish indiekids är precis vad jag är sugen på just nu. Det är mycket igenkänning och inga direkt överraskningar men ändå galet väl skildrat. Man skrattar och gråter lite också.
Trailer för The Exploding girl.
Trailer för Happythankyoumoreplease.
Etiketter:
film,
Happythankyoumoreplease,
New York,
The exploding girl
torsdag 3 februari 2011
Great house - Nicole Krauss
Great house kretsar kring ett enormt gammalt skrivbord. Ett skrivbord som tar över rum, gör älskare svartsjuka och förmår författare att skriva. Ett skrivbord med 19 lådor - varav en är låst.
Till en början verkar Great house snarare vara en novellsamling. Fyra olika berättare presenteras. Nadia som bor i New York, en ganska misslyckad författare som får skrivbordet av den chilenska poeten Daniel Varsky. Hon tampas med skrivkramp, misslyckade förhållanden och ofödda barn.
Arthur i London, en änkling, som i hela sitt liv levt med författaren Lotte Berg. En kvinna som han älskade över allt annat men aldrig riktigt kom under skinnet på. Hon har fått skrivbordet av en gammal älskare och vid det sitter hon uppe på vinden och skriver medans Arthur tassar omkring på nedanvåningen och undrar vem Lotte egentligen är.
Fadern i Jerusalem som mest av allt vill komma överens med sin yngsta son, men allt verkar vara för sent. En sorglig historia om kärlek och misslyckad uppfostran.
Isabel, en student i Oxford som lär känna det märkliga syskonparet Leah och Yoav som bor i ett hus fullt av gamla möbler och deras far mr Weisz som reser runt i hela världen för att återbringa möbler, stulna av nazisterna, till deras ursprungliga ägare.
Sakta, sakta anar man samband mellan historierna, skrivbordet dyker då och då upp, men inga bitar faller på plats och inga lådor öppnas. Men efter de fyra inledande texterna presenteras en del II och de fyra berättarna får komma till tals igen. Nu klarnar det till viss del och man lockas nästintill till att föra anteckningar i marginalen för att hålla reda på skrivbordets betydelse för de olika huvudpersonerna.
Men kanske har skrivbordet inte längre den relevans man i början av romanen trodde. Istället fokuserar man på karaktärernas ensamhet, deras sorg över förlorade ting, kärlekar, relationer och hoppas innerligt på en gnutta rosaskimrande lycka för i alla fall någon utav alla de personerna som presenteras i boken.
Nicole Krauss skriver makalöst bra. I början av boken sitter jag och stryker under långa passager i texten. Formuleringarna är imponerande och gripande.
Till slut öppnas den låsta nittonde lådan men den rymmer ingen omvälvande upplösning. Istället sitter man kvar efter sista sidan har vänts och funderar på hur förluster påverkar oss och att minnen både kan vara nedtyngande och upplyftande.
Nu verkar boken som rena gråtfesten och det är den verkligen inte. Men den humor som Krauss tidigare romaner Kärlekens historia och Man utan minne har innehållit finns inga spår av i Great house. Den är helt enkelt välskriven, omtumlande, detaljrik och alldeles alldeles underbar.
Det stora huset släpps den 15 mars på Brombergs.
Till en början verkar Great house snarare vara en novellsamling. Fyra olika berättare presenteras. Nadia som bor i New York, en ganska misslyckad författare som får skrivbordet av den chilenska poeten Daniel Varsky. Hon tampas med skrivkramp, misslyckade förhållanden och ofödda barn.
Arthur i London, en änkling, som i hela sitt liv levt med författaren Lotte Berg. En kvinna som han älskade över allt annat men aldrig riktigt kom under skinnet på. Hon har fått skrivbordet av en gammal älskare och vid det sitter hon uppe på vinden och skriver medans Arthur tassar omkring på nedanvåningen och undrar vem Lotte egentligen är.
Fadern i Jerusalem som mest av allt vill komma överens med sin yngsta son, men allt verkar vara för sent. En sorglig historia om kärlek och misslyckad uppfostran.
Isabel, en student i Oxford som lär känna det märkliga syskonparet Leah och Yoav som bor i ett hus fullt av gamla möbler och deras far mr Weisz som reser runt i hela världen för att återbringa möbler, stulna av nazisterna, till deras ursprungliga ägare.
Sakta, sakta anar man samband mellan historierna, skrivbordet dyker då och då upp, men inga bitar faller på plats och inga lådor öppnas. Men efter de fyra inledande texterna presenteras en del II och de fyra berättarna får komma till tals igen. Nu klarnar det till viss del och man lockas nästintill till att föra anteckningar i marginalen för att hålla reda på skrivbordets betydelse för de olika huvudpersonerna.
Men kanske har skrivbordet inte längre den relevans man i början av romanen trodde. Istället fokuserar man på karaktärernas ensamhet, deras sorg över förlorade ting, kärlekar, relationer och hoppas innerligt på en gnutta rosaskimrande lycka för i alla fall någon utav alla de personerna som presenteras i boken.
Nicole Krauss skriver makalöst bra. I början av boken sitter jag och stryker under långa passager i texten. Formuleringarna är imponerande och gripande.
Till slut öppnas den låsta nittonde lådan men den rymmer ingen omvälvande upplösning. Istället sitter man kvar efter sista sidan har vänts och funderar på hur förluster påverkar oss och att minnen både kan vara nedtyngande och upplyftande.
Nu verkar boken som rena gråtfesten och det är den verkligen inte. Men den humor som Krauss tidigare romaner Kärlekens historia och Man utan minne har innehållit finns inga spår av i Great house. Den är helt enkelt välskriven, omtumlande, detaljrik och alldeles alldeles underbar.
Det stora huset släpps den 15 mars på Brombergs.
Etiketter:
Det stora huset,
Great house,
New York,
Nicole Krauss,
recensioner
onsdag 2 februari 2011
Döden på en blek häst - Amanda Hellberg
Det här är Amanda Hellbergs andra roman. Hon arbetar som illustratör i Oxford och har nu skrivit två exemplariska skräckromaner.
Maja Grå får reda på att hennes mamma som lämnade henne när hon var liten har blivit mördad i Brighton och Maja beger sig dit. Maja ska börja läsa konst i Oxford och kan lika gärna åka inom Brighton. Polisen har inga spår efter mördaren och efter nån vecka i Brighton börjar Maja i Oxford. Där tar romanen en ny delikat vändning. Campusliv på engelskt anrikt universitet, nya vänner, sena kvällar med vin, mystiska vackra män och knepiga lärare. Så fort Maja börjar på Oxford är jag fast. Hellberg beskriver den engelska universitetsmiljön med lätthet och jag som inte är ett stort fan av England blir genast övertygad om att det är till Oxford jag måste bege mig.
Maja börjar se syner och är övertygad om att hennes mor försöker kontakta henne från de döda. Hennes mammas liljekonvaljdoftande parfym dyker upp i de mest oväntade situationer och en mystisk händelse 20 år tidigare där fyra utav universitetets elever dog påverkar Maja i form utav syner och hallucinationer.
Det är läskigt, spännande och lockande. Det märks att Hellberg har använt sina egna erfarenheter både som boende i Oxford och som illustratör i den här romanen. I början stördes jag av de många adjektiven, men snart tar historien tag i en och man sugs in i en härligt, engelsk, klassisk spökhistoria. Jag låter de positiva adjektiven hagla.
Maja Grå får reda på att hennes mamma som lämnade henne när hon var liten har blivit mördad i Brighton och Maja beger sig dit. Maja ska börja läsa konst i Oxford och kan lika gärna åka inom Brighton. Polisen har inga spår efter mördaren och efter nån vecka i Brighton börjar Maja i Oxford. Där tar romanen en ny delikat vändning. Campusliv på engelskt anrikt universitet, nya vänner, sena kvällar med vin, mystiska vackra män och knepiga lärare. Så fort Maja börjar på Oxford är jag fast. Hellberg beskriver den engelska universitetsmiljön med lätthet och jag som inte är ett stort fan av England blir genast övertygad om att det är till Oxford jag måste bege mig.
Maja börjar se syner och är övertygad om att hennes mor försöker kontakta henne från de döda. Hennes mammas liljekonvaljdoftande parfym dyker upp i de mest oväntade situationer och en mystisk händelse 20 år tidigare där fyra utav universitetets elever dog påverkar Maja i form utav syner och hallucinationer.
Det är läskigt, spännande och lockande. Det märks att Hellberg har använt sina egna erfarenheter både som boende i Oxford och som illustratör i den här romanen. I början stördes jag av de många adjektiven, men snart tar historien tag i en och man sugs in i en härligt, engelsk, klassisk spökhistoria. Jag låter de positiva adjektiven hagla.
![]() |
| Death on a pale horse av William Turner |
Etiketter:
Amanda Hellberg,
Döden på en blek häst,
recensioner,
spökhistorier
tisdag 1 februari 2011
Lottas anteckningsblock!
Tänkte bara tipsa om att Lotta Külhorns fantastiska anteckningsblock är på rea i Moderna Muséets lilla butik. De kostar bara 49 kr och är såklart rasande snygga.
Det var inte så många kvar i Malmö sist när jag var där, men de har en webbutik och sen finns de kanske kvar i Stockholm också.
Det var inte så många kvar i Malmö sist när jag var där, men de har en webbutik och sen finns de kanske kvar i Stockholm också.
Etiketter:
boknörderi,
Lotta Külhorn,
Moderna museet
måndag 31 januari 2011
Det är en bok!
Boken Det är en Bok! ser ut som en barnbok i åldern 3-6 kanske, men den står istället på humorhyllan i bokhandeln. Boken är tecknad i enkla stora bilder och det är extremt lite text i boken. Ändå är den helt underbar och en vitamininjektion för oss som inte riktigt har anammat alla läsplattor och inte bryr oss om att väskan är tyngd av ett par böcker.
Apan läser en bok i sin läsfåtölj och tekniknörden åsnan undrar om apan kan blogga med den, om man behöver ett lösenord för att komma in i den eller om man kan scrolla med den eller koppla in den i ett USB osv. Man skrattar högt och budskapet är helt enkelt att även om en bok har en enkel och urgammal konstruktion kan den fortfarande fängsla människor i alla åldrar. Ett självklart budskap såklart, men ack så väl presenterat. Boken är en perfekt present till den nyblivne iPad-ägaren eller de som tittar framåt och förutspår bokens död.
Etiketter:
Det är en bok,
Lane Smith,
recensioner
måndag 24 januari 2011
torsdag 20 januari 2011
Isak & Billy - Kristofer Folkhammar
Billy är ihop med Isak, de bor ihop, nästan. De är ganska olika. Billy är enkel, glad och stilig. Isak har dåligt självförtroende, funderar på allt, tvivlar på relationen och är lite blekfet.
Billy är lite trött på att Isak grubblar så mycket och aldrig gör något, att Isak till och med kör bil osäkert. Problem med släkten har Isak också. Billy har en roddmaskin i vardagsrummet.
"Billy är rädd om livet. Isak simpel och knäpp. Världen är overklig. Vägen är lång. Livet också. " enligt Billy.
Boken är full av frustation, sorg, osäkerhet, oförstående och kärlek.
Mellan kapitlen står det delar av låttexter i stora svarta bokstäver. Till exempel:
LET ME GO
FOR YOU TO JUSTIFY MY LOVE
KILLING ME SOFTLY
Ibland märker jag tydligt sambandet med historien, ibland inte alls.
Jag vet inte om gillade det här. Jag tyckte mest det var lite sorgligt och ledsamt. Men Kristofer Folkhammar ha en tydlig stil och en säker röst och jag vill absolut läsa mer av honom i framtiden.
Billy är lite trött på att Isak grubblar så mycket och aldrig gör något, att Isak till och med kör bil osäkert. Problem med släkten har Isak också. Billy har en roddmaskin i vardagsrummet.
"Billy är rädd om livet. Isak simpel och knäpp. Världen är overklig. Vägen är lång. Livet också. " enligt Billy.
Boken är full av frustation, sorg, osäkerhet, oförstående och kärlek.
Mellan kapitlen står det delar av låttexter i stora svarta bokstäver. Till exempel:
LET ME GO
FOR YOU TO JUSTIFY MY LOVE
KILLING ME SOFTLY
Ibland märker jag tydligt sambandet med historien, ibland inte alls.
Jag vet inte om gillade det här. Jag tyckte mest det var lite sorgligt och ledsamt. Men Kristofer Folkhammar ha en tydlig stil och en säker röst och jag vill absolut läsa mer av honom i framtiden.
Etiketter:
Isak Billy,
Kristofer Folkhammar,
recensioner
tisdag 18 januari 2011
En gåtfull vänskap - Yoko Ogawa
På boken En gåtfull vänskap har Paul Auster blurbat och använt adjektiv som oändligt charmfull och högst originell. Det var en utav anledningarna till att jag plockade upp den här lilla boken, den andra anledningen var att det var en japansk författare. Jag älskar de lågmälda romanerna som utspelar sig i en japansk vardag där man lagar omelett, tittar på baseball och tar skydd från plötsliga monsunregn.
En ung hushållerska får en ny anställning hos en gammal matematikprofessor vars minne är mycket speciellt. 1975 var han med om en olycka och sedan dess varar hans minne bara i 80 minuter. Han kommer ihåg allt som hände innan olyckan men varje morgon läser han på en utav sina många minneslappar som är fastsatta på kostymen där det står "Mitt minne varar bara i 80 minuter" och varje morgon får hushållerskan presentera sig igen och de börjar om sin vänskap.
Hushållerskan har en son som professorn kallar Roten och de här tre personerna får en mycket speciell relation. De tre har mer eller mindre filosofiska diskussioner kring matematik och professorn berättar mer än gärna om sina matematiska upptäckter och sin stora passion primtalen.
Att professorn har ett säreget minne skulle lätt kunna bli en detalj som författaren ständigt återkommer till för att driva historien framåt (eller bakåt?), men greppet används sparsamt och de matematiska diskussionerna får istället blomma ut över sidorna.
Jag småmyser mig igenom boken och gillar mest av allt det lilla formatet på boken. En inbunden bok i miniatyrformat passar utmärkt i handväskan.
Det här är första gången Yoko Ogawa översätts till svenska, men hon har skrivit många böcker och kanske är hon värd att utforska vidare.
En ung hushållerska får en ny anställning hos en gammal matematikprofessor vars minne är mycket speciellt. 1975 var han med om en olycka och sedan dess varar hans minne bara i 80 minuter. Han kommer ihåg allt som hände innan olyckan men varje morgon läser han på en utav sina många minneslappar som är fastsatta på kostymen där det står "Mitt minne varar bara i 80 minuter" och varje morgon får hushållerskan presentera sig igen och de börjar om sin vänskap.
Hushållerskan har en son som professorn kallar Roten och de här tre personerna får en mycket speciell relation. De tre har mer eller mindre filosofiska diskussioner kring matematik och professorn berättar mer än gärna om sina matematiska upptäckter och sin stora passion primtalen.
Att professorn har ett säreget minne skulle lätt kunna bli en detalj som författaren ständigt återkommer till för att driva historien framåt (eller bakåt?), men greppet används sparsamt och de matematiska diskussionerna får istället blomma ut över sidorna.
Jag småmyser mig igenom boken och gillar mest av allt det lilla formatet på boken. En inbunden bok i miniatyrformat passar utmärkt i handväskan.
Det här är första gången Yoko Ogawa översätts till svenska, men hon har skrivit många böcker och kanske är hon värd att utforska vidare.
Etiketter:
En gåtfull vänskap,
recensioner,
Yoko Ogawa
fredag 14 januari 2011
Speaking in Code
Jag och mina vänner i Music Doc arrangerar filmvisning och klubb på lördag 15 januari, på Babel på Spångatan i Malmö. Kom förbi, billigt och bra ös!
http://babelmalmo.se/scen/110115
http://www.speakingincode.com
http://www.myspace.com/geographyrecords
http://babelmalmo.se/scen/110115
http://www.speakingincode.com
http://www.myspace.com/geographyrecords
Etiketter:
Music Doc,
Speaking in Code
torsdag 13 januari 2011
Herredjuret - Mattias Hagberg
Jag läste Herredjuret av Mattias Hagberg. Det är ingen roman utan mer än resonerande berättelse om äventyraren, konservatorn och upptäckaren David Sjölander. Jaget i berättelsen är nästintill besatt av Sjölanders liv och stora bragd, att fälla och sedan stoppa upp en elefant. 1948 begav sig den då 61-årige Sjölander till Afrika för att skjuta sin första elefant. Fyra år senare var arbetet med elefanten färdigt och den står nu på Naturhistoriska museet i Göteborg för allmän beskådan.
David Sjölander reste under sin levnadstid runt i Sverige och även till Kina för att samla in arter, nedteckna djurrikets mångfald och bestånd och sedan också stoppa upp flera av sina fynd. Han var en utav världens skickligaste konservatorer men även en utav Sveriges första naturfilmare. Han följde i Sven Hedins och Carl von Linnés fotspår och systematiserade och kartlagde dåtidens okända hörn i världen.
Tiden då Sjölander gör allt detta präglas av en vi och de-känsla. Vi är herrarna och djuren är där för oss. Förr hade djuren varit en naturlig del av vår vardag, de fanns där på våra gårdar och i vår natur. Men sedan kom stora djurparker, zoon, cirkusar, naturfilmer, nationalparker och museum världen över där vi kunde betrakta naturen istället för att leva i den. Istället för att vara ett naturligt inslag i vår vardag blev naturen och djuren något annat.
Boken handlar inte bara om Sjölanders liv, hans resor eller hans livsverk - elefanten, utan också om hur vi ser på djuren och naturen efter industrialiseringen och idag.
Jaget i boken drömmer om Sjölander, han fantiserar om att Sjölanders alla anteckningar kanske finns inuti elefanten, att svaret på Sjölanders besatthet av att konservera och bevara elefanten och alla de andra djuren finns där inne, i bukhålan. Jaget sitter på Naturhistoriska i Göteborg flera timmar om dagen och bara stirrar på elefanten, han läser de få anteckningar Sjölander lämnade efter sig, han tittar på knastriga fågelfilmer som Sjölander har filmat och vår följa med ner i källarutrymmen där Sjölanders kinesiska uppstoppade Argalifår står.
Boken är en tunnis, men en mycket bra sådan. Berättelsen är inte alls lika dammig som de uppstoppade djuren måste vara idag utan spännande och framförallt får boken en att tänka till på hur vi förhåller oss till djur och natur idag.
David Sjölander reste under sin levnadstid runt i Sverige och även till Kina för att samla in arter, nedteckna djurrikets mångfald och bestånd och sedan också stoppa upp flera av sina fynd. Han var en utav världens skickligaste konservatorer men även en utav Sveriges första naturfilmare. Han följde i Sven Hedins och Carl von Linnés fotspår och systematiserade och kartlagde dåtidens okända hörn i världen.
Tiden då Sjölander gör allt detta präglas av en vi och de-känsla. Vi är herrarna och djuren är där för oss. Förr hade djuren varit en naturlig del av vår vardag, de fanns där på våra gårdar och i vår natur. Men sedan kom stora djurparker, zoon, cirkusar, naturfilmer, nationalparker och museum världen över där vi kunde betrakta naturen istället för att leva i den. Istället för att vara ett naturligt inslag i vår vardag blev naturen och djuren något annat.
Boken handlar inte bara om Sjölanders liv, hans resor eller hans livsverk - elefanten, utan också om hur vi ser på djuren och naturen efter industrialiseringen och idag.
Jaget i boken drömmer om Sjölander, han fantiserar om att Sjölanders alla anteckningar kanske finns inuti elefanten, att svaret på Sjölanders besatthet av att konservera och bevara elefanten och alla de andra djuren finns där inne, i bukhålan. Jaget sitter på Naturhistoriska i Göteborg flera timmar om dagen och bara stirrar på elefanten, han läser de få anteckningar Sjölander lämnade efter sig, han tittar på knastriga fågelfilmer som Sjölander har filmat och vår följa med ner i källarutrymmen där Sjölanders kinesiska uppstoppade Argalifår står.
Boken är en tunnis, men en mycket bra sådan. Berättelsen är inte alls lika dammig som de uppstoppade djuren måste vara idag utan spännande och framförallt får boken en att tänka till på hur vi förhåller oss till djur och natur idag.
Etiketter:
Herredjuret,
Mattias Hagberg,
recensioner
tisdag 11 januari 2011
Låt de gamla drömmarna dö - John Ajvide Lindqvist
Jag har märkt att tidningarna inte riktigt håller på recesiondatumet så då kör jag också!
Låt de gamla drömmarna dö syftar på en novell som återfinns i den här samlingen texter, novellen berättar lite om vad som hände Oskar och Eli efter Låt den rätte komma in tog slut. Man får i alla fall ett svar, även om det är något diffust.
Boken är en samling texter av Ajvide, noveller samsas med radioprat, sketcher till Reuter & Skoog och andra små krönikor. Vissa har varit publicerade innan, andra inte. I början av boken presenteras de flesta texterna med en liten förklaring till varför de hamnade i den här boken, som ett matigt förord.
Gillar man Ajvides böcker så kanske inte den här boken är det självklara köpet. Älskar man däremot Ajvide så ska man definitivt läsa! Om man längtar efter skräck och förortsmobbare som får på moppo så blir man besviken på större delen av boken, men där finns sådana guldkorn också. Novellen Tindalos som Ajvide läste in för DN en vinter och som publicerades i kapitelform på mp3 inför en Allhelgona, och som jag lyssnade på då, är en fantastisk novell, det är även metaberättelsen Ansiktsburk av Erik Pettersson.
I förordet berättar även Ajvide om sina kommande romanprojekt, och de verkar vara inte alltför långt borta, märk att jag skriver DE och inte den. Ajvide är en produktiv herre och det är väl lite därför han har valt att släppa den här boken. Är du nyfiken på vem Ajvide är, vad han har skrivit eller gjort när han inte har ägnat sig åt vampyrer och zombies så kan jag varmt rekommendera den här lilla samling.
Låt de gamla drömmarna dö syftar på en novell som återfinns i den här samlingen texter, novellen berättar lite om vad som hände Oskar och Eli efter Låt den rätte komma in tog slut. Man får i alla fall ett svar, även om det är något diffust.
Boken är en samling texter av Ajvide, noveller samsas med radioprat, sketcher till Reuter & Skoog och andra små krönikor. Vissa har varit publicerade innan, andra inte. I början av boken presenteras de flesta texterna med en liten förklaring till varför de hamnade i den här boken, som ett matigt förord.
Gillar man Ajvides böcker så kanske inte den här boken är det självklara köpet. Älskar man däremot Ajvide så ska man definitivt läsa! Om man längtar efter skräck och förortsmobbare som får på moppo så blir man besviken på större delen av boken, men där finns sådana guldkorn också. Novellen Tindalos som Ajvide läste in för DN en vinter och som publicerades i kapitelform på mp3 inför en Allhelgona, och som jag lyssnade på då, är en fantastisk novell, det är även metaberättelsen Ansiktsburk av Erik Pettersson.
I förordet berättar även Ajvide om sina kommande romanprojekt, och de verkar vara inte alltför långt borta, märk att jag skriver DE och inte den. Ajvide är en produktiv herre och det är väl lite därför han har valt att släppa den här boken. Är du nyfiken på vem Ajvide är, vad han har skrivit eller gjort när han inte har ägnat sig åt vampyrer och zombies så kan jag varmt rekommendera den här lilla samling.
Etiketter:
John Ajvide Lindqvist,
Låt de gamla drömmarna dö,
recensioner,
skräck,
spökhistorier
måndag 3 januari 2011
Siri!
Siri och Paul kan inte ha mycket tid över för promenader i Park Slope eller weekends i Paris. De skriver ju böcker dagarna i ända, en hel massa böcker. Många böcker! De är produktiva som sören. Det var inte längesen Siri släppte The shaking woman, och i mars kommer hon ut med en ny bok.
The summer without men heter den verkar väldigt bra och väldigt Siri. Det här låter lovande:
Out of the blue, your husband of thirty years asks you for a pause in your marriage to indulge his infatuation with a young Frenchwoman. Do you:
a) assume it’s a passing affair and play along
b) angrily declare the marriage over
c) crack up
d) retreat to a safe haven and regroup?
Jag peppar och tycker på Bevaka-knappen på Bokus.
The summer without men heter den verkar väldigt bra och väldigt Siri. Det här låter lovande:
Out of the blue, your husband of thirty years asks you for a pause in your marriage to indulge his infatuation with a young Frenchwoman. Do you:
a) assume it’s a passing affair and play along
b) angrily declare the marriage over
c) crack up
d) retreat to a safe haven and regroup?
Jag peppar och tycker på Bevaka-knappen på Bokus.

Etiketter:
New York,
Siri Hustvedt,
The summer without men
söndag 2 januari 2011
Temple Grandin
På nyårsdagen såg jag fyra filmer. Det är ganska många. Jag läste ingenting. Ni kanske tror att jag harvar på med min Nicole Krauss-bok, men jag har faktiskt läst flera böcker under tiden som inte ska recenseras förrän senare i januari. Men för att inte en bloggtorka ska uppstå, och för att jag ser otroligt mycket film så kommer det nog under 2011 att skrivas om en del film här också.
Jag såg HBO-filmen Temple Grandin. Filmen handlar om den autistiska flickan Temple Grandin som tänker i bilder, går i high school, college och forskar om djurhållning, kor, hästar och bygger en kram-maskin. Filmen är byggd på boken som Temple har skrivit om sitt liv. Det är alltså en verklighetsbaserad film. Temple har betytt hur mycket som helst för autister runt om i världen och för djurhållningen. Mer än hälften av alla slakthus eller kreatursfarmar i USA använder sig av konstruktioner som Temple har ritat, byggt och tänkt ut.
Claire Danes spelar helt fantastiskt och filmen är verkligen visuell, helt enkelt störtsnygg. Julia Ormond spelar hennes mamma, fast under hela filmen trodde jag att det var Juliette Binoche, de är superlika i upsatt hår. Jaja, det var en parantes. Jag tänker inte analysera något mer, jag vill bara tipsa så många som möjligt om att se den här galna filmen som förgyllde min kväll. Googla gärna hug-machine. :)
Jag såg HBO-filmen Temple Grandin. Filmen handlar om den autistiska flickan Temple Grandin som tänker i bilder, går i high school, college och forskar om djurhållning, kor, hästar och bygger en kram-maskin. Filmen är byggd på boken som Temple har skrivit om sitt liv. Det är alltså en verklighetsbaserad film. Temple har betytt hur mycket som helst för autister runt om i världen och för djurhållningen. Mer än hälften av alla slakthus eller kreatursfarmar i USA använder sig av konstruktioner som Temple har ritat, byggt och tänkt ut.
Claire Danes spelar helt fantastiskt och filmen är verkligen visuell, helt enkelt störtsnygg. Julia Ormond spelar hennes mamma, fast under hela filmen trodde jag att det var Juliette Binoche, de är superlika i upsatt hår. Jaja, det var en parantes. Jag tänker inte analysera något mer, jag vill bara tipsa så många som möjligt om att se den här galna filmen som förgyllde min kväll. Googla gärna hug-machine. :)
Etiketter:
film,
Temple Grandin
måndag 27 december 2010
En liten julenkät
Hur många och vilka böcker fick du i julklapp i år?
Jag fick inga. Men jag hade inte önskat mig några heller. Ingen slår min personalrabatt och att spontanköpa böcker till mig är meningslöst.
Vilka böcker gav du bort i julklapp?
Just kids på engelska av Patti Smith till min kompis Patrik, Mannen utan egenskaper av Robert Musil till pappa, Till skogs och Okänt offer av Tana French till pappas fru och Människor det är synd om av Kalle Lind till morbror,
Hade du skrivit en önskelista?
Nej det har jag slutat med för länge sen.
Fick du eller gav du bort en läsplatta?
Nej, trots att det var årets julklapp!
Skickar du julkort?
Jag skickade typ fyra stycken.
Vilken är den sämsta julklappen du någonsin fått?
Oj, vad säga...Jag gillade nog de flesta julklapparna faktiskt.
Vilken är den bästa bok du läst i år?
Främlingen i huset av Sarah Waters kanske.
Vilken bok ser du mest framemot under 2011?
1Q84 på engelska i september av Murakami!
Etiketter:
boknörderi,
enkäter
lördag 25 december 2010
Det fördolda på tv ikväll
Idag kl 21 på SVT 1 börjar filmatiseringen av boken Det fördolda av Hans Rosenfeldt och Michael Hjorth. Jag läste boken och gillade den, även om det ibland faktiskt var som att läsa ett manus.
Etiketter:
Det fördolda,
Hans Rosenfeldt,
Michael Hjorth
söndag 19 december 2010
Lilla hjärtat av Sophie Hannah
Jag har läst Lilla hjärtat av Sophie Hannah. Jag tror att Bokhora har tipsat om denna tidigare och hyllat och lockat med sträckläsning och spänning och kalla kårar och det ena med det fjärde.
Tyvärr måste jag nog säga att det här var en utav de mest irriterande böcker jag har läst. Boken handlar om Alice som precis har fått barn, Florence. Hon bor tillsammans med sin man David och dennes mor Vivienne i Viviennes fantastiska hus. När Alice för första gången lämnar Florence ensam med David och tar en tur till ett spa och sedan kommer hem och finner att någon har bytt ut Florence mot en annan bäbis, och att David inte märker att det ligger ett annat barn i vaggan, utan fortfarande tror att det är Florence, då tar hus i helvete.
Polisen kopplas in, kriminalassistent Simon Waterhouse och dennes kvinnlige chef Charlie tror inte de heller på Alice, utan anser att hon har drabbats av en förlossningsdepression. Alice, Simon, Charlie, Vivienne och David, detta persongalleri är det jag avskyr mest med boken. Jag tycker inte att Alice hispighet och "jag-har-ingen-som-helst-stake"-personlighet är trovärdig. Inte heller Viviennes dominans eller Davids snäll-i-ena-sekunden monster-i-andra är övertygande. Simons och Charlies galet knepiga relation är inte heller speciellt bra.
Jag tycker att spänningsmomenten i boken förstörs och kommer i skymundan eftersom jag retar mig på persongalleriet och deras, under historiens gång, alltmer onaturliga agerande.
På framsidan av boken står det att boken är som en blandning av Morden i Midsomer och Alfred Hitchcock. Jag kan ändå till viss del hålla med om att själva grundhistorien känns väldigt Hitchkocksk och att miljöerna är ganska lika Morden i Midsomer, men att tillvägagångssättet och karaktärerna förstör det hela!
Tack men nej tack Sophie Hannah.
Tyvärr måste jag nog säga att det här var en utav de mest irriterande böcker jag har läst. Boken handlar om Alice som precis har fått barn, Florence. Hon bor tillsammans med sin man David och dennes mor Vivienne i Viviennes fantastiska hus. När Alice för första gången lämnar Florence ensam med David och tar en tur till ett spa och sedan kommer hem och finner att någon har bytt ut Florence mot en annan bäbis, och att David inte märker att det ligger ett annat barn i vaggan, utan fortfarande tror att det är Florence, då tar hus i helvete.
Polisen kopplas in, kriminalassistent Simon Waterhouse och dennes kvinnlige chef Charlie tror inte de heller på Alice, utan anser att hon har drabbats av en förlossningsdepression. Alice, Simon, Charlie, Vivienne och David, detta persongalleri är det jag avskyr mest med boken. Jag tycker inte att Alice hispighet och "jag-har-ingen-som-helst-stake"-personlighet är trovärdig. Inte heller Viviennes dominans eller Davids snäll-i-ena-sekunden monster-i-andra är övertygande. Simons och Charlies galet knepiga relation är inte heller speciellt bra.
Jag tycker att spänningsmomenten i boken förstörs och kommer i skymundan eftersom jag retar mig på persongalleriet och deras, under historiens gång, alltmer onaturliga agerande.
På framsidan av boken står det att boken är som en blandning av Morden i Midsomer och Alfred Hitchcock. Jag kan ändå till viss del hålla med om att själva grundhistorien känns väldigt Hitchkocksk och att miljöerna är ganska lika Morden i Midsomer, men att tillvägagångssättet och karaktärerna förstör det hela!
Tack men nej tack Sophie Hannah.
Etiketter:
deckare,
Lilla hjärtat,
recensioner,
Sophie Hannah
torsdag 16 december 2010
Dokument Malmö
Förlaget Max Ström skickade mig en julklapp. Deras nya stora fotobok om Malmö. Det är en nästan 4 kilo tung och 512 sidor tjock fotodokumentation om dagens Malmö.
Boken är indelad i kapitel som omfattar Malmös olika stadsdelar. Men det är inte bara bilder på varenda hus, gathörn eller gata. Där finns fantastiska flygfoton, närbilder på dörrar, statyer, papperskorgar, brunnar, tinnar och torn. Där finns bilder både på nya kunskapsMalmö och gamla industriMalmö.
Jag gillade boken jättemycket och blev verkligen positivt överraskad. Alla som bor i Malmö borde ha denna tycker jag. En perfekt julklapp!
Jag har gjort två små urval av bilder som jag lägger upp här. Hoppas inte Max Ström eller de urduktiga fotograferna Torbjörn Andersson och Per Svensson tar illa vid sig, bilderna är ju inte så högupplösa. Boken finns också i en Stockholmsversion.
Boken är indelad i kapitel som omfattar Malmös olika stadsdelar. Men det är inte bara bilder på varenda hus, gathörn eller gata. Där finns fantastiska flygfoton, närbilder på dörrar, statyer, papperskorgar, brunnar, tinnar och torn. Där finns bilder både på nya kunskapsMalmö och gamla industriMalmö.
Jag gillade boken jättemycket och blev verkligen positivt överraskad. Alla som bor i Malmö borde ha denna tycker jag. En perfekt julklapp!
Jag har gjort två små urval av bilder som jag lägger upp här. Hoppas inte Max Ström eller de urduktiga fotograferna Torbjörn Andersson och Per Svensson tar illa vid sig, bilderna är ju inte så högupplösa. Boken finns också i en Stockholmsversion.
Etiketter:
Dokument Malmö,
Max Ström,
Per Svensson,
Torbjörn Andersson
onsdag 15 december 2010
Ny Pocketshop
Efter år av ombyggnader, förseningar, avstängningar och förväntan har nu äntligen Citytunneln öppnat i Malmö. Malmö har numera en liten liten tunnelbana och vi har en tunnel som gör att det går på rödaste rappet att åka till Köpenhamn (om nu något tåg skulle gå i tid). Malmö C har även byggts om och med det följer en ny Pocketshop. Jag slank in idag och kikade lite. Det verkar som att Crime och Fiction-hyllorna har slagits ihop till en hylla som heter Fiction och att Crime-sortimentet är kraftigt reducerat.
De har även tagit in en ny upplaga av Twilightböckerna, med vit framsida och röd sidor.
De hade skyltat upp med David Nicholls böcker rejält, det gillar jag. Däremot tycker jag att de kan hålla sig till att sälja just pocket. Inbundet är inget för dem! Även fast jag gillade En dag sjukt mycket lockar inte Starter for ten eller The understudy speciellt mycket. De har ju inget unikt format som En dag hade utan verkar vara vanliga söta kärlekshistorier.
De har även tagit in en ny upplaga av Twilightböckerna, med vit framsida och röd sidor.
De hade skyltat upp med David Nicholls böcker rejält, det gillar jag. Däremot tycker jag att de kan hålla sig till att sälja just pocket. Inbundet är inget för dem! Även fast jag gillade En dag sjukt mycket lockar inte Starter for ten eller The understudy speciellt mycket. De har ju inget unikt format som En dag hade utan verkar vara vanliga söta kärlekshistorier.
Etiketter:
David Nicholls,
Pocketshop,
Twilight
torsdag 9 december 2010
Isak & Billy i brevlådan
Idag fick jag ett paket på posten. Det var ett läsex av Isak & Billy. Killen på NOK som jag mailade blev överlycklig över att jag ville ha ett ex. Boken släpps ju inte förrän i januari och då finns det inget färdigt exemplar att skicka nu så han skickade ett korr istället. Tada! Inte så snyggt att ha i hyllan kanske, en bunt papper, men å andra sidan kanske jag kan hinna läsa den till första recensionsdag för en gång skull.
Etiketter:
Kristoffer Folkhammar,
NOK
onsdag 8 december 2010
Mera seriesigneringar
Tänkte bara tipsa att ikväll från kl 18 och nån timme framåt sitter Liv Strömquist, Sara Granér och Nanna Johansson och signerar sina seriealbum på café Amalthéa på Kristianstadsgatan 29B i Malmö. Vill du ha en signerad Prins Charles känsla, Mig blir du snart kär i eller Med vänlig hälsning att slå in i rosett och ge till morfar? Komsi kom!
Etiketter:
Liv Strömquist,
Nanna Johansson,
Sara Granér
måndag 6 december 2010
Vårens bokrika skörd
Katalogen Vårens böcker är här. En del guldkorn finns det. Mina favoriter är:
Herredjuret är en suggestiv och skrämmande historia på gränsen mellan dröm och verklighet om besatthet och galenskap. Om äventyraren Sjölander och hans liv.
Det är lätt att gillra Gilla förlag. Deras små snygga böcker i danskt band är som smågodis, man vill bara ha fler. De är tyvärr inte så bra att uppdatera sin hemsida. Av det kommande årets utgivning finns inte ett smack. Calle Brunells debut verkar dock mycket lockande.
Den här köpte jag på engelska för nån vecka sen, men har inte hunnit läsa ännu. Hoppas att jag hinner det innan Brombergs ger ut den på svenska. En ny roman av Nicole Krauss är mycket efterlängtad från min sida. Jag gillade både Kärlekens historia och Man utan minne. Det stora huset kretsar kring ett skrivbord och en poet i Chile.
Den här har jag ju redan skrivit om. Snart finns den i min hand!
Jag tror att det var texten "Ett dygn senare är Christian Weber försvunnen." som fångade mig i katalogen. När man läser på Bonniers hemsida verkar det vara en dussindeckare. Men jag tror av någon anledning på den här. Jag gillar deckare som inte är vanliga polishistorier utan mer ruskigt spännande romaner. Kanske är denna en sådan?
"Högst originell, oändligt charmfull. Och enormt gripande." tycker Paul Auster. Det räcker för mig. Böcker om minnen och minnets oförklarligheter finner jag jätteintressant. Boken handlar om en matematikprofessor vars minne bara sträcker sig 80 minuter tillbaka i tiden. Varje morgon måste hans assistent berätta vem hon är.
Boken för de som vill ha ALLT Ajvide har skrivit. Här samlas gamla och nya skrivna noveller, kåserier, sketcher och annat smått och gott. Vissa texter har publicerats tidigare, men det mesta har det inte.
Förödelse av Anne Rambach, Sekwa
Den tredje och sista boken om Diane Harpmann, Rambachs Lisbeth Salander-liknande hjältinna. Den första boken Bombyx var galet bra och gick inte att sluta läsa, Doft av ondska, där Angelina Jolie mördas var inte alls lika rafflande. Att allt utspelas i Paris gör mig dock alldeles lycklig. Jag hoppas på en bra avslutande del.
Det här kommer bli en snackis i högstadiekretsar har någon från NOK viskat i mitt öra. Boken handlar om Isak och Billy som är ett par. Tydligen ska det förekomma en hel del explicita sexscener i denna bok, som jag tror kan läsas både av vuxna och ungdomar. Böcker om homosexuella killar som riktar sig till unga är Sverige inte direkt bortskämt med.
Ond cirkel av Deborah Gerner, Alfabeta
En drabbande debut i kortform om en relation där ingenting är säkert. Relationen mellan Anna och Amon är påväg in i ett våldsamt mörker där det är oklart vem som lider mest av övergreppen, utsattheten och ovissheten. Kan bli intressant!
Har jag också redan peppat inför. Vi får se om det bär.
Humorkollektivet Rikets sal från Malmö innehållande en mängd P3-profiler från Hej domstol!, Tankesmedjan och Pang Prego skriver en bok. Rikets sal är en utav de bloggar jag besöker flera gånger om dagen. Hoppas det håller i bokform också! Klart det gör menar jag.
Uppföljaren till 2033! Jag gillade 2033 som tusan. Mörk, dystopisk, tvspelsliknande, monster och tunnelbanor. Ryssland är bra på fantasy. Vi får se vad Dimitrij hittar på i uppföljaren.
Sen finns det såklart andra godbitar som Äta djur av Safran Foer på svenska och Norsteds återutgivning av New York-triologin eller Brombergs nytryck av Sugar i pocket eller varför inte Murakamis IQ84 på svenska långt långt innan den engelska översättningen eller Lukas Moodyssons nya roman eller nytryck av Liv Strömquists 100% fett med nytt omslag och allt. Bonniers klassikerpocket ger även ut Processen igen.
Våren ser fin ut och oerhört stressig, hur hinna!?
Etiketter:
Alfabeta,
Atlas,
Bonniers,
Brombergs,
Gilla,
NaturKultur,
Norsteds,
Ordfront,
RIkets sal,
Roos Tegnér,
Sekwa,
Telegram,
vårens böcker 2011
söndag 5 december 2010
Ingen överraskning att jag blev överraskad?
Alla som har läst En dag har hyllat den. ALLA! Jag var ändå fruktansvärt tveksamt inställd. Jag har skummat recensionerna, ryckt på axlarna och avfärdat boken som en söt liten romcom-historia. Jag trodde alltså inte nödvändigtvis att det var chiclit jag satte tänderna i, men kanske en brittisk romantisk komedi.
Jag antar att alla numera vet vad den handlar om. Emma och Dexter träffas den 15 juli 1988. Därefter får man följa deras liv under 20 år, varje kapitel utspelar sig den 15 juli ett nytt år. Upplägget är faktiskt genialiskt! Har verkligen ingen annan skrivit en roman på det här sättet förut?
Det händer mycket i en människas liv under 20 år. Man förändras, mognar, tar en massa dåliga och bra beslut och tiderna förändras med en. Emma och Dexter gör allt det här och mycket mer och slutet är inte alls som man kan vänta sig. Det låter inte speciellt, men det är något visst med boken som gör det glimrande!
Jag tänker inte skriva mer. Om ni av någon anledning tvekar, gör inte det, l ä s! Ge den i julklapp till din flickvän/pojkvän, ge den i present till dina föräldrar, låt dina syskon få vars ett exemplar. Jag måste påpeka att det här inte är en tjejbok! Jag vet ett par killar som har läst den och älskat den minst lika mycket som jag gjorde. Igår sålde jag boken till en mamma "Jag orkar inte vänta tills de kommer i pocket, jag och min dotter har väntat så länge på att den ska komma på svenska, så nu måste jag köpa den!". Jag stördes inte av en dålig översättning så jag antar att den funkar lika bra att läsa både på engelska och på svenska.
Jag måste väl nämna att den kommer som film 2011 (har manusförfattare slutat att skriva originalmanus?) med Anne Hathaway som Emma och Jim Sturgess som Dexter. Filmen kan bara inte bli lika magisk. Så än en gång L Ä S!
Jag antar att alla numera vet vad den handlar om. Emma och Dexter träffas den 15 juli 1988. Därefter får man följa deras liv under 20 år, varje kapitel utspelar sig den 15 juli ett nytt år. Upplägget är faktiskt genialiskt! Har verkligen ingen annan skrivit en roman på det här sättet förut?
Det händer mycket i en människas liv under 20 år. Man förändras, mognar, tar en massa dåliga och bra beslut och tiderna förändras med en. Emma och Dexter gör allt det här och mycket mer och slutet är inte alls som man kan vänta sig. Det låter inte speciellt, men det är något visst med boken som gör det glimrande!
Jag tänker inte skriva mer. Om ni av någon anledning tvekar, gör inte det, l ä s! Ge den i julklapp till din flickvän/pojkvän, ge den i present till dina föräldrar, låt dina syskon få vars ett exemplar. Jag måste påpeka att det här inte är en tjejbok! Jag vet ett par killar som har läst den och älskat den minst lika mycket som jag gjorde. Igår sålde jag boken till en mamma "Jag orkar inte vänta tills de kommer i pocket, jag och min dotter har väntat så länge på att den ska komma på svenska, så nu måste jag köpa den!". Jag stördes inte av en dålig översättning så jag antar att den funkar lika bra att läsa både på engelska och på svenska.
Jag måste väl nämna att den kommer som film 2011 (har manusförfattare slutat att skriva originalmanus?) med Anne Hathaway som Emma och Jim Sturgess som Dexter. Filmen kan bara inte bli lika magisk. Så än en gång L Ä S!
Etiketter:
David Nicholls,
En dag,
London,
recensioner
torsdag 2 december 2010
Bokåtervinning
På TU Delft Architecthure bibliotheek i Holland har de en disk gjord av återanvända böcker. Den är ju helt fantastisk!
Killen som har gjort disken heter Richard Hutton. Han har även gjort bordet och hyllan, nedan. Hyllan är ju fantastisk fin! Den vill jag ha! Ge mig den i julklapp tack!
Etiketter:
boknörderi,
Richard Hutton,
TU Delft Architecthure bibliotheek
onsdag 1 december 2010
Svinalängorna på bio
I måndags var jag och såg Svinalängorna på bio. Bonniers var snälla nog att ge mig två biljetter. Egentligen är det ju ett måste att läsa boken INNAN man ser filmen, men det hade inte jag gjort. Boken har ju fått pris och alla recensenter har älskat den. Jag tyckte att filmen var helt fantastisk faktiskt. Den berörde mig och jag var helt emotionellt köttad efteråt. Jag tyckte att paret Rapace gjorde bra ifrån sig även om det var Lena som ung som var mest imponerande. Jag gillar filmens tagline (vad heter det på svenska?) "Det är aldrig för sent att försonas". Jag kan sannerligen känna igen mig i den delen av historien.
Det måste väl även påpekas att jag inte brukar vara ett fan av svensk film, men att teatersvenskan den här gången inte alls gjorde sig påmind.
Det måste väl även påpekas att jag inte brukar vara ett fan av svensk film, men att teatersvenskan den här gången inte alls gjorde sig påmind.
Etiketter:
Svinalängorna
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)








































