Det är en bok!

Boken Det är en Bok! ser ut som en barnbok i åldern 3-6 kanske, men den står istället på humorhyllan i bokhandeln.  Boken är tecknad i enkla stora bilder och det är extremt lite text i boken. Ändå är den helt underbar och en vitamininjektion för oss som inte riktigt har anammat alla läsplattor och inte bryr oss om att väskan är tyngd av ett par böcker. 

Apan läser en bok i sin läsfåtölj och tekniknörden åsnan undrar om apan kan blogga med den, om man behöver ett lösenord för att komma in i den eller om man kan scrolla med den eller koppla in den i ett USB osv. Man skrattar högt och budskapet är helt enkelt att även om en bok har en enkel och urgammal konstruktion kan den fortfarande fängsla människor i alla åldrar. Ett självklart budskap såklart, men ack så väl presenterat. Boken är en perfekt present till den nyblivne iPad-ägaren eller de som tittar framåt och förutspår bokens död. 

Musik och litteratur

Jag gillar musik och litteratur. Jag illustrerar det såhär:

fler fingeravtryck

fler utskurna böcker

Isak & Billy - Kristofer Folkhammar

Billy är ihop med Isak, de bor ihop, nästan. De är ganska olika. Billy är enkel, glad och stilig. Isak har dåligt självförtroende, funderar på allt, tvivlar på relationen och är lite blekfet.
Billy är lite trött på att Isak grubblar så mycket och aldrig gör något, att Isak till och med kör bil osäkert. Problem med släkten har Isak också. Billy har en roddmaskin i vardagsrummet.
"Billy är rädd om livet. Isak simpel och knäpp. Världen är overklig. Vägen är lång. Livet också. " enligt Billy.
Boken är full av frustation, sorg, osäkerhet, oförstående och kärlek.
Mellan kapitlen står det delar av låttexter i stora svarta bokstäver. Till exempel:
LET ME GO
FOR YOU TO JUSTIFY MY LOVE
KILLING ME SOFTLY
Ibland märker jag tydligt sambandet med historien, ibland inte alls. 
Jag vet inte om gillade det här. Jag tyckte mest det var lite sorgligt och ledsamt. Men Kristofer Folkhammar ha en tydlig stil och en säker röst och jag vill absolut läsa mer av honom i framtiden. 

En gåtfull vänskap - Yoko Ogawa

På boken En gåtfull vänskap har Paul Auster blurbat och använt adjektiv som oändligt charmfull och högst originell. Det var en utav anledningarna till att jag plockade upp den här lilla boken, den andra anledningen var att det var en japansk författare. Jag älskar de lågmälda romanerna som utspelar sig i en japansk vardag där man lagar omelett, tittar på baseball och tar skydd från plötsliga monsunregn.
En ung hushållerska får en ny anställning hos en gammal matematikprofessor vars minne är mycket speciellt. 1975 var han med om en olycka och sedan dess varar hans minne bara i 80 minuter. Han kommer ihåg allt som hände innan olyckan men varje morgon läser han på en utav sina många minneslappar som är fastsatta på kostymen där det står "Mitt minne varar bara i 80 minuter" och varje morgon får hushållerskan presentera sig igen och de börjar om sin vänskap.
Hushållerskan har en son som professorn kallar Roten och de här tre personerna får en mycket speciell relation. De tre har mer eller mindre filosofiska diskussioner kring matematik och professorn berättar mer än gärna om sina matematiska upptäckter och sin stora passion primtalen.
Att professorn har ett säreget minne skulle lätt kunna bli en detalj som författaren ständigt återkommer till för att driva historien framåt (eller bakåt?), men greppet används sparsamt och de matematiska diskussionerna får istället blomma ut över sidorna.
Jag småmyser mig igenom boken och gillar mest av allt det lilla formatet på boken. En inbunden bok i miniatyrformat passar utmärkt i handväskan.
Det här är första gången Yoko Ogawa översätts till svenska, men hon har skrivit många böcker och kanske är hon värd att utforska vidare.

Speaking in Code

Jag och mina vänner i Music Doc arrangerar filmvisning och klubb på lördag 15 januari,  på Babel på Spångatan i Malmö. Kom förbi, billigt och bra ös!

http://babelmalmo.se/scen/110115
http://www.speakingincode.com
http://www.myspace.com/geographyrecords

Herredjuret - Mattias Hagberg

 Jag läste Herredjuret av Mattias Hagberg. Det är ingen roman utan mer än resonerande berättelse om äventyraren, konservatorn och upptäckaren David Sjölander. Jaget i berättelsen är nästintill besatt av Sjölanders liv och stora bragd, att fälla och sedan stoppa upp en elefant. 1948 begav sig den då 61-årige Sjölander till Afrika för att skjuta sin första elefant. Fyra år senare var arbetet med elefanten färdigt och den står nu på Naturhistoriska museet i Göteborg för allmän beskådan.
David Sjölander reste under sin levnadstid runt i Sverige och även till Kina för att samla in arter, nedteckna djurrikets mångfald och bestånd och sedan också stoppa upp flera av sina fynd. Han var en utav världens skickligaste konservatorer men även en utav Sveriges första naturfilmare. Han följde i Sven Hedins och Carl von Linnés fotspår och systematiserade och kartlagde dåtidens okända hörn i världen.

Tiden då Sjölander gör allt detta präglas av en vi och de-känsla. Vi är herrarna och djuren är där för oss. Förr hade djuren varit en naturlig del av vår vardag, de fanns där på våra gårdar och i vår natur. Men sedan kom stora djurparker, zoon, cirkusar, naturfilmer, nationalparker och museum världen över där vi kunde betrakta naturen istället för att leva i den. Istället för att vara ett naturligt inslag i vår vardag blev naturen och djuren något annat.
Boken handlar inte bara om Sjölanders liv, hans resor eller hans livsverk - elefanten, utan också om hur vi ser på djuren och naturen efter industrialiseringen och idag.
Jaget i boken drömmer om Sjölander, han fantiserar om att Sjölanders alla anteckningar kanske finns inuti elefanten, att svaret på Sjölanders besatthet av att konservera och bevara elefanten och alla de andra djuren finns där inne, i bukhålan. Jaget sitter på Naturhistoriska i Göteborg flera timmar om dagen och bara stirrar på elefanten, han läser de få anteckningar Sjölander lämnade efter sig, han tittar på knastriga fågelfilmer som Sjölander har filmat och vår följa med ner i källarutrymmen där Sjölanders kinesiska uppstoppade Argalifår står.
Boken är en tunnis, men en mycket bra sådan. Berättelsen är inte alls lika dammig som de uppstoppade djuren måste vara idag utan spännande och framförallt får boken en att tänka till på hur vi förhåller oss till djur och natur idag.

Låt de gamla drömmarna dö - John Ajvide Lindqvist

Jag har märkt att tidningarna inte riktigt håller på recesiondatumet så då kör jag också!
Låt de gamla drömmarna dö syftar på en novell som återfinns i den här samlingen texter, novellen berättar lite om vad som hände Oskar och Eli efter Låt den rätte komma in tog slut. Man får i alla fall ett svar, även om det är något diffust.
Boken är en samling texter av Ajvide, noveller samsas med radioprat, sketcher till Reuter & Skoog och andra små krönikor. Vissa har varit publicerade innan, andra inte. I början av boken presenteras de flesta texterna med en liten förklaring till varför de hamnade i den här boken, som ett matigt förord.
Gillar man Ajvides böcker så kanske inte den här boken är det självklara köpet. Älskar man däremot Ajvide så ska man definitivt läsa! Om man längtar efter skräck och förortsmobbare som får på moppo så blir man besviken på större delen av boken, men där finns sådana guldkorn också. Novellen Tindalos som Ajvide läste in för DN en vinter och som publicerades i kapitelform på mp3 inför en Allhelgona, och som jag lyssnade på då, är en fantastisk novell, det är även metaberättelsen Ansiktsburk av Erik Pettersson.
I förordet berättar även Ajvide om sina kommande romanprojekt, och de verkar vara inte alltför långt borta, märk att jag skriver DE och inte den. Ajvide är en produktiv herre och det är väl lite därför han har valt att släppa den här boken. Är du nyfiken på vem Ajvide är, vad han har skrivit eller gjort när han inte har ägnat sig åt vampyrer och zombies så kan jag varmt rekommendera den här lilla samling.

Siri!

Siri och Paul kan inte ha mycket tid över för promenader i Park Slope eller weekends i Paris. De skriver ju böcker dagarna i ända, en hel massa böcker. Många böcker! De är produktiva som sören. Det var inte längesen Siri släppte The shaking woman, och i mars kommer hon ut med en ny bok.
The summer without men heter den verkar väldigt bra och väldigt Siri. Det här låter lovande:

Out of the blue, your husband of thirty years asks you for a pause in your marriage to indulge his infatuation with a young Frenchwoman. Do you:

a) assume it’s a passing affair and play along
b) angrily declare the marriage over
c) crack up
d) retreat to a safe haven and regroup?

Jag peppar och tycker på Bevaka-knappen på Bokus.

Temple Grandin

På nyårsdagen såg jag fyra filmer. Det är ganska många. Jag läste ingenting. Ni kanske tror att jag harvar på med min Nicole Krauss-bok, men jag har faktiskt läst flera böcker under tiden som inte ska recenseras förrän senare i januari. Men för att inte en bloggtorka ska uppstå, och för att jag ser otroligt mycket film så kommer det nog under 2011 att skrivas om en del film här också.
Jag såg HBO-filmen Temple Grandin. Filmen handlar om den autistiska flickan Temple Grandin som tänker i bilder, går i high school, college och forskar om djurhållning, kor, hästar och bygger en kram-maskin. Filmen är byggd på boken som Temple har skrivit om sitt liv. Det är alltså en verklighetsbaserad film. Temple har betytt hur mycket som helst för autister runt om i världen och för djurhållningen. Mer än hälften av alla slakthus eller kreatursfarmar i USA använder sig av konstruktioner som Temple har ritat, byggt och tänkt ut.
Claire Danes spelar helt fantastiskt och filmen är verkligen visuell, helt enkelt störtsnygg. Julia Ormond spelar hennes mamma, fast under hela filmen trodde jag att det var Juliette Binoche, de är superlika i upsatt hår. Jaja, det var en parantes. Jag tänker inte analysera något mer, jag vill bara tipsa så många som möjligt om att se den här galna filmen som förgyllde min kväll. Googla gärna hug-machine. :)

            

En liten julenkät

Hur många och vilka böcker fick du i julklapp i år?

Jag fick inga. Men jag hade inte önskat mig några heller. Ingen slår min personalrabatt och att spontanköpa böcker till mig är meningslöst. 

Vilka böcker gav du bort i julklapp?

Just kids på engelska av Patti Smith till min kompis Patrik, Mannen utan egenskaper av Robert Musil till pappa, Till skogs och Okänt offer av Tana French till pappas fru och Människor det är synd om av Kalle Lind till morbror,

Hade du skrivit en önskelista?

Nej det har jag slutat med för länge sen.

Fick du eller gav du bort en läsplatta?

Nej, trots att det var årets julklapp!

Skickar du julkort?

Jag skickade typ fyra stycken.

Vilken är den sämsta julklappen du någonsin fått?

Oj, vad säga...Jag gillade nog de flesta julklapparna faktiskt.

Vilken är den bästa bok du läst i år?

Främlingen i huset av Sarah Waters kanske. 

Vilken bok ser du mest framemot under 2011?

1Q84 på engelska i september av Murakami!

Det fördolda på tv ikväll

Idag kl 21 på SVT 1 börjar filmatiseringen av boken Det fördolda av Hans Rosenfeldt och Michael Hjorth. Jag läste boken och gillade den, även om det ibland faktiskt var som att läsa ett manus.

Lilla hjärtat av Sophie Hannah

Jag har läst Lilla hjärtat av Sophie Hannah. Jag tror att Bokhora har tipsat om denna tidigare och hyllat och lockat med sträckläsning och spänning och kalla kårar och det ena med det fjärde.
Tyvärr måste jag nog säga att det här var en utav de mest irriterande böcker jag har läst. Boken handlar om Alice som precis har fått barn, Florence. Hon bor tillsammans med sin man David och dennes mor Vivienne i Viviennes fantastiska hus. När Alice för första gången lämnar Florence ensam med David och tar en tur till ett spa och sedan kommer hem och finner att någon har bytt ut Florence mot en annan bäbis,  och att David inte märker att det ligger ett annat barn i vaggan, utan fortfarande tror att det är Florence, då tar hus i helvete.
Polisen kopplas in, kriminalassistent Simon Waterhouse och dennes kvinnlige chef Charlie tror inte de heller på Alice, utan anser att hon har drabbats av en förlossningsdepression. Alice, Simon, Charlie, Vivienne och David, detta persongalleri är det jag avskyr mest med boken. Jag tycker inte att Alice hispighet och "jag-har-ingen-som-helst-stake"-personlighet är trovärdig. Inte heller Viviennes dominans eller Davids snäll-i-ena-sekunden monster-i-andra är övertygande. Simons och Charlies galet knepiga relation är inte heller speciellt bra.
Jag tycker att spänningsmomenten i boken förstörs och kommer i skymundan eftersom jag retar mig på persongalleriet och deras, under historiens gång, alltmer onaturliga agerande.
På framsidan av boken står det att boken är som en blandning av Morden i Midsomer och Alfred Hitchcock. Jag kan ändå till viss del hålla med om att själva grundhistorien känns väldigt Hitchkocksk och att miljöerna är ganska lika Morden i Midsomer, men att tillvägagångssättet och karaktärerna förstör det hela!
Tack men nej tack Sophie Hannah.

Dokument Malmö

Förlaget Max Ström skickade mig en julklapp. Deras nya stora fotobok om Malmö. Det är en nästan 4 kilo tung och 512 sidor tjock fotodokumentation om dagens Malmö.
Boken är indelad i kapitel som omfattar Malmös olika stadsdelar. Men det är inte bara bilder på varenda hus, gathörn eller gata. Där finns fantastiska flygfoton, närbilder på dörrar, statyer, papperskorgar, brunnar, tinnar och torn. Där finns bilder både på nya kunskapsMalmö och gamla industriMalmö.
Jag gillade boken jättemycket och blev verkligen positivt överraskad. Alla som bor i Malmö borde ha denna tycker jag. En perfekt julklapp!
Jag har gjort två små urval av bilder som jag lägger upp här. Hoppas inte Max Ström eller de urduktiga fotograferna Torbjörn Andersson och Per Svensson tar illa vid sig, bilderna är ju inte så högupplösa. Boken finns också i en Stockholmsversion.

Ny Pocketshop

Efter år av ombyggnader, förseningar, avstängningar och förväntan har nu äntligen Citytunneln öppnat i Malmö. Malmö har numera en liten liten tunnelbana och vi har en tunnel som gör att det går på rödaste rappet att åka till Köpenhamn (om nu något tåg skulle gå i tid). Malmö C har även byggts om och med det följer en ny Pocketshop. Jag slank in idag och kikade lite. Det verkar som att Crime och Fiction-hyllorna har slagits ihop till en hylla som heter Fiction och att Crime-sortimentet är kraftigt reducerat.
De har även tagit in en ny upplaga av Twilightböckerna, med vit framsida och röd sidor.

De hade skyltat upp med David Nicholls böcker rejält, det gillar jag. Däremot tycker jag att de kan hålla sig till att sälja just pocket. Inbundet är inget för dem! Även fast jag gillade En dag sjukt mycket lockar inte Starter for ten eller The understudy speciellt mycket. De har ju inget unikt format som En dag hade utan verkar vara vanliga söta kärlekshistorier.

Isak & Billy i brevlådan

Idag fick jag ett paket på posten. Det var ett läsex av Isak & Billy. Killen på NOK som jag mailade blev överlycklig över att jag ville ha ett ex. Boken släpps ju inte förrän i januari och då finns det inget färdigt exemplar att skicka nu så han skickade ett korr istället. Tada! Inte så snyggt att ha i hyllan kanske, en bunt papper, men å andra sidan kanske jag kan hinna läsa den till första recensionsdag för en gång skull.

Mera seriesigneringar

Tänkte bara tipsa att ikväll från kl 18 och nån timme framåt sitter Liv Strömquist, Sara Granér och Nanna Johansson och signerar sina seriealbum på café Amalthéa på Kristianstadsgatan 29B i Malmö. Vill du ha en signerad Prins Charles känsla, Mig blir du snart kär i eller Med vänlig hälsning att slå in i rosett och ge till morfar? Komsi kom!

Vårens bokrika skörd

Katalogen Vårens böcker är här. En del guldkorn finns det. Mina favoriter är:

Herredjuret av Mattias Hagberg, Atlas. 

Herredjuret är en suggestiv och skrämmande historia på gränsen mellan dröm och verklighet om besatthet och galenskap. Om äventyraren Sjölander och hans liv. 

Brev från en bruten horisont av Calle Brunell, Gilla.

Det är lätt att gillra Gilla förlag. Deras små snygga böcker i danskt band är som smågodis, man vill bara ha fler. De är tyvärr inte så bra att uppdatera sin hemsida. Av det kommande årets utgivning finns inte ett smack. Calle Brunells debut verkar dock mycket lockande. 

Det stora huset av Nicole Krauss, Brombergs.

Den här köpte jag på engelska för nån vecka sen, men har inte hunnit läsa ännu. Hoppas att jag hinner det innan Brombergs ger ut den på svenska. En ny roman av Nicole Krauss är mycket efterlängtad från min sida. Jag gillade både Kärlekens historia och Man utan minne. Det stora huset kretsar kring ett skrivbord och en poet i Chile. 

Döden på en blek häst av Amanda Hellberg, Forum

Den här har jag ju redan skrivit om. Snart finns den i min hand!

Ingenstans under himlen av Liselott Willén, Bonniers

Jag tror att det var texten "Ett dygn senare är Christian Weber försvunnen." som fångade mig i katalogen. När man läser på Bonniers hemsida verkar det vara en dussindeckare. Men jag tror av någon anledning på den här. Jag gillar deckare som inte är vanliga polishistorier utan mer ruskigt spännande romaner. Kanske är denna en sådan?

En gåtfull vänskap av Yoko Ogawa, Bonniers

"Högst originell, oändligt charmfull. Och enormt gripande." tycker Paul Auster. Det räcker för mig. Böcker om minnen och minnets oförklarligheter finner jag jätteintressant. Boken handlar om en matematikprofessor vars minne bara sträcker sig 80 minuter tillbaka i tiden. Varje morgon måste hans assistent berätta vem hon är.  

Låt de gamla drömmarna dö av Ajvide Lindkvist, Ordfront

Boken för de som vill ha ALLT Ajvide har skrivit. Här samlas gamla och nya skrivna noveller, kåserier, sketcher och annat smått och gott. Vissa texter har publicerats tidigare, men det mesta har det inte. 

Förödelse av Anne Rambach, Sekwa

Den tredje och sista boken om Diane Harpmann, Rambachs Lisbeth Salander-liknande hjältinna. Den första boken Bombyx var galet bra och gick inte att sluta läsa, Doft av ondska, där Angelina Jolie mördas var inte alls lika rafflande. Att allt utspelas i Paris gör mig dock alldeles lycklig. Jag hoppas på en bra avslutande del. 

Isak & Billy av Kristoffer Folkhammar, Natur & Kultur

Det här kommer bli en snackis i högstadiekretsar har någon från NOK viskat i mitt öra. Boken handlar om Isak och Billy som är ett par. Tydligen ska det förekomma en hel del explicita sexscener i denna bok, som jag tror kan läsas både av vuxna och ungdomar. Böcker om homosexuella killar som riktar sig till unga är Sverige inte direkt bortskämt med. 

Ond cirkel av Deborah Gerner, Alfabeta

En drabbande debut i kortform om en relation där ingenting är säkert. Relationen mellan Anna och Amon är påväg in i ett våldsamt mörker där det är oklart vem som lider mest av övergreppen, utsattheten och ovissheten. Kan bli intressant!

Kommer aldrig mer igen av Hans Koppel, Telegram

Har jag också redan peppat inför. Vi får se om det bär. 

Rikets sal-boken, Roos & Tegnér

Humorkollektivet Rikets sal från Malmö innehållande en mängd P3-profiler från Hej domstol!, Tankesmedjan och Pang Prego skriver en bok. Rikets sal är en utav de bloggar jag besöker flera gånger om dagen. Hoppas det håller i bokform också! Klart det gör menar jag. 

Metro 2034 av Dimitrij Gluchovskij, Coltso

Uppföljaren till 2033! Jag gillade 2033 som tusan. Mörk, dystopisk, tvspelsliknande, monster och tunnelbanor. Ryssland är bra på fantasy. Vi får se vad Dimitrij hittar på i uppföljaren. 

Sen finns det såklart andra godbitar som Äta djur av Safran Foer på svenska och Norsteds återutgivning av New York-triologin eller Brombergs nytryck av Sugar i pocket eller varför inte Murakamis IQ84 på svenska långt långt innan den engelska översättningen eller Lukas Moodyssons nya roman eller nytryck av Liv Strömquists 100% fett med nytt omslag och allt. Bonniers klassikerpocket ger även ut Processen igen. 

Våren ser fin ut och oerhört stressig, hur hinna!?

Ingen överraskning att jag blev överraskad?

Alla som har läst En dag har hyllat den. ALLA! Jag var ändå fruktansvärt tveksamt inställd. Jag har skummat recensionerna, ryckt på axlarna och avfärdat boken som en söt liten romcom-historia. Jag trodde alltså inte nödvändigtvis att det var chiclit jag satte tänderna i, men kanske en brittisk romantisk komedi.
Jag antar att alla numera vet vad den handlar om. Emma och Dexter träffas den 15 juli 1988. Därefter får man följa deras liv under 20 år, varje kapitel utspelar sig den 15 juli ett nytt år. Upplägget är faktiskt genialiskt! Har verkligen ingen annan skrivit en roman på det här sättet förut?
Det händer mycket i en människas liv under 20 år. Man förändras, mognar, tar en massa dåliga och bra beslut och tiderna förändras med en. Emma och Dexter gör allt det här och mycket mer och slutet är inte alls som man kan vänta sig. Det låter inte speciellt, men det är något visst med boken som gör det glimrande!
Jag tänker inte skriva mer. Om ni av någon anledning tvekar, gör inte det, l ä s! Ge den i julklapp till din flickvän/pojkvän, ge den i present till dina föräldrar, låt dina syskon få vars ett exemplar. Jag måste påpeka att det här inte är en tjejbok! Jag vet ett par killar som har läst den och älskat den minst lika mycket som jag gjorde. Igår sålde jag boken till en mamma "Jag orkar inte vänta tills de kommer i pocket, jag och min dotter har väntat så länge på att den ska komma på svenska, så nu måste jag köpa den!". Jag stördes inte av en dålig översättning så jag antar att den funkar lika bra att läsa både på engelska och på svenska.
Jag måste väl nämna att den kommer som film 2011 (har manusförfattare slutat att skriva originalmanus?) med Anne Hathaway som Emma och Jim Sturgess som Dexter. Filmen kan bara inte bli lika magisk. Så än en gång L Ä S!

Bokåtervinning

På TU Delft Architecthure bibliotheek i Holland har de en disk gjord av återanvända böcker. Den är ju helt fantastisk!

Killen som har gjort disken heter Richard Hutton. Han har även gjort bordet och hyllan, nedan. Hyllan är ju fantastisk fin! Den vill jag ha! Ge mig den i julklapp tack!

Svinalängorna på bio

I måndags var jag och såg Svinalängorna på bio. Bonniers var snälla nog att ge mig två biljetter. Egentligen är det ju ett måste att läsa boken INNAN man ser filmen, men det hade inte jag gjort. Boken har ju fått pris och alla recensenter har älskat den. Jag tyckte att filmen var helt fantastisk faktiskt. Den berörde mig och jag var helt emotionellt köttad efteråt. Jag tyckte att paret Rapace gjorde bra ifrån sig även om det var Lena som ung som var mest imponerande. Jag gillar filmens tagline (vad heter det på svenska?) "Det är aldrig för sent att försonas". Jag kan sannerligen känna igen mig i den delen av historien.
Det måste väl även påpekas att jag inte brukar vara ett fan av svensk film, men att teatersvenskan den här gången inte alls gjorde sig påmind.