Gillian Flynn nytt

Gillian Flynns senaste bok Gone girl kommer att bli film. David Fincher (Seven, Social Network, Fight club) ska regissera och Ben Affleck ska spela huvudrollen. Den kvinnliga huvudrollen är däremot inte bestämd än.
Mitt förhållande till Gillian Flynn är lite komplicerat. Sällan har väl en författare blivit så genomhyllad som Flynn på landets bokbloggar. Själv har jag läst Dark places och Sharp objects, varav den senare var betydligt mer i min smak. Dark places hade jag så skyhöga förväntningar på att det nog var omöjligt att dessa skulle infrias.
Nu i slutet av juli kommer Mörka platser på svensk pocket och jag kan tipsa sugna läsare redan nu att den kommer bara att kosta en spottstyver på Akademibokhandeln.

Sharp objects - Gillian Flynn

Modernista släppte förra året Mörka platser av Gillian Flynn (recenserad av mig här). Den titeln imponerade inte direkt på mig, socialrealismen och misären stod mig upp i halsen. Bokbloggarnas överväldigande hyllande av Gillian Flynn var inget jag höll med om men det är också anledningen till att jag än en gång plockar upp en bok av Flynn. Kanske var jag i ett tillfälligt anti-Flynn-mode, kanske var Dark places (som den engelska titeln lyder) en mellanbok. Sharp objects på bokrean fick mig i alla fall att ge henne en andra chans.
Camille jobbar som journalist i Chicago. Efter att två unga flickor blivit mördade i hennes hemstad skickas hon dit för att skriva ett reportage om morden. Camille är en skör själ som nyss blivit utskriven från en psykiatrisk klinik för att ha ristat in ord över hela sin kropp. Hennes chefredaktör ger henne ändå chansen att skriva ett riktigt mustigt knäck. Väl hemma bor hon hos sin extremt kyliga moder i ett stort viktorianskt hus, där även Amma den brådmogna trettonåriga halvsystern bor och Alan den helt anonyme styvfadern. Snart börjar Camille misstänka att morden hon undersöker har att göra med hennes egen barndom.
Även om Camille är en synnerligen komplex figur så är det nog ändå beskrivningen av Camilles mor och halvsyster som rör mig djupast. Halvsystern Amma beter sig hemma som en liten flicka som bara blir nöjd när hon får nya möbler till sitt dockhus. I skolan och ute på stan är hon dock den populära tonåringen som terroriserar sin omgivning med mobbning och flirtar med de äldre killarna. I ett band efter henne hänger några andra tjejer som önskar att de var lika tuffa som Amma.
Camilles mor hymlar inte med faktumet att hon aldrig har älskat Camille, hon förnedrar Camille och talar illa om henne framför andra. Tillsammans blir Camilles mor och Amma fruktansvärt obehagliga figurer.
I Sharp objects är Flynn duktig på att beskriva ett samhälle på glid, klasskillnaderna i byn blir tydliga, fingrar pekas mot suspekta typer stup i kvarten och nyanlända till byn misstänkliggörs.
I det stora hela en bra och spännande roman om gravt dysfunktionella familjer. Gillian Flynn är fortfarande inte tokhyllad av mig men hon är i alla fall numera på plussidan.
I augusti släpper Modernista ännu en titel på svenska, nämligen Flynns senaste Gone girl, den släpps som Kvinna saknad och jag lär väl plocka upp den också.

Dark places - Gillian Flynn

Dark Places är så hyllad inom bloggsfären att vår hjältinna, den forna bokhoran Helena Dahlgren har döpt sin blogg efter boken. Den kommer på svenska på Modernista i maj (Mörka vrår) och jag satte äntligen tänderna i den här "höjd upp till skyarna och beströdd med guld och diamanter"-boken.
Snabb plot: Libby är 32 år och den enda överlevande efter ett blodigt drama som utspelade sig för tjugofem år sedan. Natten då hennes två systrar och hennes mamma mördades av storebror Ben. Libby vittnade mot Ben, Ben spärrades in på livstid och Libby har fram tills denna dag inte ägnat sitt vittnesmål en tanke. Hon har levt på sin mammas livförsäkring och royalties från boken hon skrev om mordnatten, men nu börjar pengarna sina. Hon får från ett oväntat håll ekonomisk hjälp om hon på ett villkor börjar forska i vad som hände den där natten. Är Ben kanske oskyldigt dömd?
Det jag gillar och samtidigt ogillar med den här boken är de fruktansvärt detaljerade beskrivningarna av den misär familjen Day (de heter det) lever i på sin farm. Libby, Michelle, Debbie och Ben har det inte så lätt och deras mamma kämpar och sliter för att de ska få mat på bordet och ha någorlunda hela kläder att gå till skolan i. Deras far Runner är en alkoholiserad fåne som dyker upp då och då och kräver mamman på pengar. Det skär i hjärtat när man läser om den fattigdom de lever i, som man själv är så långt ifrån men som många i dagens samhälle faktiskt befinner sig i.
Ben, får vi veta, försöker glömma den trasiga familjesituationen genom att hänge sig åt droger och flirter med satanism. Allt är helt enkelt så olyckligt och eländigt att man drar sig för att läsa vidare. Deckarintrigen är inte alls så medryckande som jag väntade mig och med misär och armod upp till armhålorna tar boken alldeles för många ångestfyllda timmar att ta sig igenom för att jag ska få upp nåt läsflow.
Nej Helena får ha sin Gillian Flynn ifred och jag tar ett djupt andetag efter bokens slut och tackar min lyckliga stjärna för mitt eget välbestånd.

Bokbonanza!

Oj jag tog visst mig vatten över huvudet. Nytt år tänkte jag, låt mig gå igenom mina bevakningar på Bokus. Hmm..klick, klick, efter några öl, klick, klick. Rea på Bokus? Nämen, jag klickar lite till. En ängel viskar i mitt öra att Hamrelius bokhandel inte har köpt in någon bokrea i år utan kör 40% på hela butiken istället i dagarna fyra. Oj, oj, oj, där blev det visst en påse till. Har Novellix släppt nya klassikernoveller? Wooops! Två klick till. 


Låt oss gå igenom skörden. Tina Fey var med i den här bokfesten också men hon är ju redan utläst och recenserad. 
Elly Griffiths har jag hört så mycket gott om att jag var tvungen. Gillian Flynn har ju Helena Dark Places  tokälskat ett tag nu att man nästan kan tro att hon ÄR Gillian Flynn (eller i alla fall hennes agent), Dark Places kommer dessutom på svenska i maj. 
The Paris wife, Paris, Hemingways fru, jo man tackar, det tror jag att jag kommer att gilla. När jag och min kompis Cecilia bodde i Paris i vår ungdom delade vi upp det på så vis att jag fick den unga Ernest Hemingway (som satt på affisch i vårt rum) och hon fick den unga Leonard Cohen (som var på baksidan av en bok hon hade hittat). Eh ja...
The Orphan master's son av Adam Johnson ligger på NY Times topplista (jo jag hänger där med) och handlar om en pojke som växer upp i Nordkorea (är inte det landet på tapeten då?). "Imagine the life of an orphan boy plucked from nowhere to be trained as a tunnel assassin, a kidnapper, a spy." 
Love hurts av Kim W Anderson och Einsteins fru av Liv Strömquist har jag redan läst men de var så rasande billiga på Bokus rea att jag slog till ändå, bra presenter kan tyckas. Om ni inte har läst får ni bakläxa. De tillhör toppen av serietecknarsverige. 
Efter Calliopes recension av Jennifer McMachons Don't breathe a word var jag bara tvungen att läsa jag med. 
The other life av Susan Winnacker är ett tips från Goodreads. När jag klickar på den boken på Bokus (fan vad mkt reklam det här känns som det är) så är det BARA mina beställningar som kommer upp på De som har köpt The other life har också köpt: Se Stringhyllans bokhylla. Betyder det att det är bara jag som har köpt den boken? Det bådar inte så gott. Men i alla fall, det verkar vara en sci-fi bok. 
Novellix släpper nu klassikernoveller! Tjoho! Jag klickade hem Karin Boyes Ella gör sig fri och Selma Lagerlöfs Spökhanden. 
By nighfall av Michael Cunningham läser jag just nu och den är så fin, New Yorkig och ångestfylld.