När börjar det riktiga livet? - Fredrik Lindström

När börjar den riktiga boken? När börjar en novell som verkligen få mig att känna något eller fundera över något? När börjar du skriva lika bra som du gör folkbildande tv-program, Fredrik?

Fredrik Lindströms senaste novellsamling består av 15 korta historier. De är ganska lika varandra och de flesta handlar om medelklassfamiljer på jakt efter det perfekta livet. De homestylar hus, de köper nya båtar, de bygger om altanen, de köper glassmaskiner och tryckkokare, de försöker hitta de där unika prylarna som gör just deras hem till något speciellt och avundsvärt i bekantskapskretsen, de väntar på att det där omvälvande ska hända när livet börjar på riktigt. I väntan på det äter de middagar på restaurang och fantiserar om att bara dra från allt.

I ett par av novellerna förekommer det barn, det är i de här få historierna som Fredrik Lindström lyckas beröra mig till viss mån. Novellen Avslut handlar om en liten flicka som tar avsked från sin döda morfar är fin och novellen Eftermiddagar i parken som beskriver en mor som med avsikt går ifrån sin dotter i parken för att på avstånd se dottern bli orolig och gråta efter henne, bara för att känna sig behövd, är också ett steg i rätt riktning.

Redan sommaren 2010 började det talas om att Fredrik Lindström och Henrik Schyffert skulle sätta upp en föreställning som hette Ljust & fräscht. Vilken grej tänkte alla, vilket radarpar, alla hänger ju på Hemnet och byter skåpsluckor, det här kommer att bli en skrattfest! Fredrik Lindström och Henrik Schyffert gjorde sedan det som förväntas av alla som ska sätta upp en föreställning på Berns, de gav intervjuer, var med i tv-soffor, repetitioner filmades och krönikor skrevs. I januari 2011 hade föreställningen premiär och goda recensioner kunde läsas i varenda tidning. Två månader senare kom boken Ljust & fräscht. Vad jag har förstått så är det i princip hela föreställningen, fast i bokform. 

Problemet är att nu gör Fredrik det igen. Nu blir Ljust & fräscht en novellsamling. När börjar det riktiga livet är en direkt uppföljning av föreställningen och boken Ljust & fräscht. Visst är Fredrik allvarligare och ”vuxnare” i sitt tilltal i boken, men det är ju humorn som ofta gör Fredrik Lindströms alster så bra. Den saknas i novellsamlingen och istället blir personerna som är besatta av den ultimata soffan eller det perfekta livet bara korrekta observationer av en medelklass som har det mesta i livet och nu börjar undra om det inte kommer något mer. De har en familj, ett bra jobb, tillräckligt med pengar och många semesterveckor. Vi kan det här nu Fredrik, visst är det absurt med alla de här människorna med för många prylar och för stora kök, men ge oss något nytt vi kan skratta igenkännande åt. Det här blir ju bara en blek kopia av Ljust & fräscht.

Inte ens novellen Kunna sova där mannen i familjen inte kan sova om han inte får ha dammsugaren på i samma rum får mig att dra på smilbanden och det är kanske inte meningen heller. Men vad är meningen då?


Publicerades i Skånska dagbladet 111128

Rim & reson - en julkalender i seriernas tecken

SVT har slagit på stora serietrumman i jul! Tillsammans med serietecknarna Liv Strömquist, Sara Granér, Nina Hemmingsson, Martin Kellerman, Jan Stenmark och Ulf Lindkvist har de skapat en julkalender. 24 st serier har blivit 24 st kortfilmer som man kan följa ända fram till jul.
Jag tror inte att det kommer att sändas på tv utan bara på webben. Här är hemsidan där allt händer.

Två tips på ungdomsböcker

Jag är ingen stor konnässör av ungdomsböcker men ibland slinker det ner en och annan i läshögen.
Just nu går jag och väntar på att Dash & Lilys utmaningsbok av David Levithan och Rachel Cohen. En julig New York-saga om Dash som hittar en röd anteckningsbok (ja det ÄR en Moleskine) i en bokhandel som ger honom olika utmaningar, det är Lily som har placerat ut den i hopp om att en kille ska hitta den. Jul, New York, böcker, kärlek. Jag är såld. Boken är redan utkommen. En perfekt julklapp till den bokälskande New York-resenären.

Jag läste även om en nyhet som kommer i april som heter Rör mig inte! Det är en debut från kaliforniskan Tahereh Mafi. Förlaget beskriver den som en X-men möter Twilight möter Hungerspelen. Den handlar i alla fall om Juliette som har en dödlig beröring. Nu har hon suttit inspärrad i en cell i 264 dagar utan att någon har rört vid henne men kanske är det dags för henne att komma ut igen. Juliette tvingas välja: bli ett vapen i ett krig i Återetablissemangets tjänst. Eller slåss mot dem.
Taget!

Liten läsupdate

Jag har tagit semester och förutom att tvätta och kanske skura golven hade jag också tänkt läsa lite.
Jag har läst ut Eldvittnet av Kepler och det gick i en rasande fart. Jag tänker inte skriva någon regelrätt recension, läs Calliopes eller DNs istället för jag håller i stort sett med båda två. Den är väldigt spännande och Keplers bästa med råge. Slutet där Joona Linnas förflutna nystas upp gör att bok fyra känns mer intressant och åtråvärd än de tidigare.
Jens Liljestrands bok Adonis har också spisats, den får nog äran att få en egen recension inom kort men det kan avslöjas redan nu att den var oerhört engegerande och välskriven.

Sen kan min Jeffrey Eugenides-besatthet inte riktigt stillas. Förlåt om jag tjatar, men jag ser hans namn överallt nuförtiden och jag är glad att det skrivs om honom. I senaste Interview Magazine intervjuas han av Juliette Lewis. Jag har inte läst intervjun ännu men tydligen är länken mellan dessa människor att Juliette Lewis har spelat med i filmen The Switch från 2010 som baseras på novellen Baster av Eugenides. The Switch har fått det fåniga namnet Pappa på burk på svenska. (...)
Tydligen är en utav mina andra husgudar Jennifer Egan och Jeffrey Eugenides (samma initialer) goda vänner. Sånt gör mig lite extra nöjd.

Nu ska jag fortsätta läsa Our tragic universe, en förövrigt löjligt snygg bok, guld och svart på framsidan och svarta blad. Mitt inbundna exemplar hittade jag på Strand bookstore.

Soundtracket under semestern är Trentemöllers nyutkomna skiva Reworked/Remixed. 

Interview Magazine spekulerar kring filmen The Marriage Plot

Interview Magazine är en tidning som ni alla kan börja läsa. Andy Warhol grundade tidningen 1969 och intervjuerna i tidningen är väldigt bra och lite annorlunda, det är nämligen en kändis som intervjuar en annan kändis. Vad sägs om Steve Carrell som intervjuar Ryan Gosling, Emma Thompson som intervjuar Hugh Laurie eller Gus Van Sant som intervjuar Madonna. And so on and so on...
Tidningen är också känd för sin fantastiska design och för sina modiga framsidor.

Nu har de scoopat upp att filmrättigheterna är sålda för boken The Marriage Plot. Det är producenten Scott Rudin som har fått äran. Han har tidigare gjort True Grit, No country for old men, Revolutionary Road, The Social Network etc, en storproducent helt enkelt.
Interview Magazine spekulerar i rollbestättningen med ett fint galleri här. 

"Power producer Scott Rudin has just snapped up the rights to The Marriage Plot, Jefferey Eugenides' third novel (the one you've been seeing hip young things reading on the F train all autumn long)."

Tidningen säljs i välsorterade Pressbyrån/Presstop och kostar 95 kr. 

Barnflickan - Hanna von Corswant

I Sverige har vi inte varit bortskämda med bra skräck i litteraturform. Men så kom John Ajvide Lindqvist och visade att det visst går utmärkt att placera vampyrer och zombies bland höghus och skärgårdsöar. Sedan dess har den svenska skräcken begåvats med flertalet författare, Andreas Roman, Amanda Hellberg för att nämna några och nyss steg även Johan Theorin in i genren med sin senaste bok Sankta Psyko.

Med detta i bakhuvudet öppnade jag förväntansfullt Hanna von Corswants debut. Barnflickan utspelar sig på ett franskt slott dit Karin reser för att arbeta som au-pair under sex månader.  När hon kommer fram möts hon av Madame och Monsieur Louis och deras hushållerska Beatrice, men inget barn. Madame sätter Karin i arbete som hushållerska och hävdar att Karin har fått det hela om bakfoten, här finns inget barn.

Karin blir inkvarterad i ett litet rum på andra våningen och hör om nätterna oförklarliga ljud från tredje våningen. Madame spelar oförstående och anklagar Karin för att ha livlig fantasi. Madame och Monsieur Louis visar snart obehagligt stort intresse för Karins hälsa, hennes menstruationer och kropp. En morgon vaknar hon upp med avklippt hår. Vad är det som sker om nätterna i Karins rum?

Samtidigt som Karins vistelse i Frankrike blir allt mer olustig tampas hon med minnen från livet i Sverige. Karins mor Anita var psykiskt sjuk och uppväxten var inte alltid lätt.  Hon har därför i huvudsak bott hos sin mormor Jakki.  Att Anita lämnade Karin till Jakki och sedan lades in på metalsjukhus är något som verkligen har påverkat Karin. Det är därför Karin inte kan lämna det franska slottet, tänk om det ändå finns ett barn där och Karin är dess enda chans.

Alla insinuationer om att Karin skulle vara förvirrad och bristen på rak information från hushållet Louis gör att Karin fruktar att hon har ärvt moderns sjukdom. 

Madame nämner som i förbifarten att Karins mormor har dött men låter henne inte ringa hem till Sverige. Några brev från hemlandet har hon inte heller fått. De enda glimtar av livet utanför slottet får hon på söndagar när hela familjen åker till gudstjänsten. Men kan hon verkligen lita på människorna i den lilla byn?

Karin känner sig isolerad och osäker på varför Madame och Monsieur har bett henne att komma dit.  Vad försigår egentligen på slottet? 

Detta är en utmärkt debut. Karins frustration och förvirring skildras på ett eminent sätt. Som läsare tvivlar man på vad som är vilda fantasier, obehagliga minnen eller faktiska skeenden. Skräckgenren bemästras även den och det franska slottet, den vidsträcka trädgården och de knirrande trapporna ackompanjerar Madame och Monsieurs oberäkneliga beteende. 

Redan på den första sidan i boken när Karin kliver av tåget på stationen i den lilla franska byn och blir hämtad av chauffören Tahar undrar jag när boken utspelar sig och om det ändå inte är en svensk Susan Hill jag håller i handen (engelsk nutida författare med förkärlek för skräck i viktorianska miljöer). Men historien utspelar sig på 60-talet vilket man inte får reda på förrän på de sista sidorna. Varför Hanna von Corswant har valt denna tidsperiod är svår att säga. Inget tidstypiskt sker och boken kunde lika gärna ha varit en sen 1800-tals skildring.

Hanna von Corswant har gått en skrivarlinje och arbetar i bokhandel och tydligen arbetar hon redan på sin nästa roman. Jag ser framemot hennes fortsatta utgivning. 

”Att försöka att inte tänka på det man vet, är oerhört ansträngande” säger en utav patienterna till Karin när hon besöker sin mamma. Den meningen tycker jag på pricken fångar essensen i Barnflickan.  Det är mycket man inte vet och Karin tvivlar hela tiden på vad hon vet och det är därför historien blir så skrämmande. 

Publicerades i Skånska Dagbladet 111110

Kära Agnes! - Håkan Nesser

Kära Agnes! har kommit ut igen med ny brevliknande design. Det här är en liten tunn roman med deckarinslag. Agnes och Henny är barndomsvänner och efter att ha förlorat kontakten så träffas de igen på Agnes makes begravning. Henny skickar sedan ett brev till Agnes där hon skriver att hon gärna vill återuppta deras vänskap men att hon vill be Agnes om en tjänst först. Hon ber Agnes utföra ett mord. Agnes behöver pengarna och Henny har gott om de så efter att ha tvekat först tackar Agnes sedan ja till Hennys märkliga önskan. 

Hennys och Agnes brev till varandra där dådet planeras varvas med tillbakablickar på Agnes och Hennys ungdomsår där de umgicks varje dag och delade på allt. 

Boken är trevlig att läsa och slutet är för mig helt överraskande. Jag håller dock inte denna lilla bok lika högt som Maskarna på Carmine Street eller Himmel över London. Men snart fortsätter min Nesserresa med några utav hans äldre titlar. Vi får väl se vilken som blir min favorit när jag är klar. 

The marriage plot - Jeffrey Eugenides

"And then he pushed her back, not gently, and jumped onto the train before the doors closed. He didn't turn back to look at her through the window. The train began to move, at first slowly enough that it seemed Madeleine might be able to stop it with her hand - stop everything, what he had just said, his shoving her, and her lack of resistance, her collaboration - but soon accelerating beyond her power to arrest it or to lie to herself; and now all the litter on the platform was swirling and the train wheels were screeching and the lights inside the car were blinking on and off, like the lights on a broken chandelier, or the cells in a dying brain, as the train disappeared into the darkness."

Madeleine - litteraturstuderande på Brown University, hennes specialfält är Jane Austen, systrarna Brontë och Henry James, hon ser bra ut och kommer från en ganska rik familj som är tämlingen fri från dysfunktionalitet. 

Leonard - biologistuderande på Brown University, han har även tagit nån strökurs i österländsk religion, stor, långhårig och bufflig men alla tjejers dröm, hans föräldrar är alkoholister och skilda och han fick nästan ingen uppmärksamhet under uppväxten

Mitchell - teologistuderande på Brown University, smal, alldaglig och lite osäker på sig själv, tar en resa efter examen för att finna sig själv, han reser till Indien och hjälper Moder Teresa med de sjuka i Calcutta. 

Giftermålsintrigen som förekommer i många utav Madeleines favoritromaner förkommer också i den här boken. Vem ska hon välja? Boken utspelar sig under deras sista år på Brown och deras första år som utexaminerade. Året är 1982 men 80-talet spelar inte huvudrollen. Det här är ren aka-porr, det här är en collegeroman som får mig som europé att ångra att jag inte föddes i en medelklassfamilj i Usa istället, tänk att få gå på college och universitet i Usa, det verkar ge så mycket, det verkar påverka hela livet. Inte alls som vårt snustorra universitet eller högskola. 

Det här är en utav årets bästa böcker. 

Mats kamp är allas kamp, en fempoängare till kamp

Istället för att läsa Knausgårds kamp (jag skaaaa läsa, sen, i framtiden) så läser jag Mats kamp. Det här är uppföljaren till Mats två tidigare självbiografiska serieromaner Hey Princess och Pojken i skogen. Nu har Mats stadig flickvän och de skaffar barn. Innan de tar det beslutet listar de dock envetet FÖR och MOT. De flyttar till en större lägenhet, de får nya jobb, de förlorar vänner och försöker helt enkelt klara av det där livspusslet. Hur kombinerar man barn och ett oregelbundet arbete på Galago? Varför ska man egentligen bo i en skitstor loftliknande lägenhet i Stockholms innerstad när man kan bo utanför Kramfors för nästan inga pengar alls?
Mats Jonsson beskriver det här livet så in i helvete väl. Även om man själv kanske inte är i samma position så känner man ändå igen sig. Samtidigt kritiserar Mats samhället vi lever i, konsumtionskulturen, nedskärningarna i den offentliga sektorn och de mammainriktade "skaffa barn"-böckerna.
Urbra helt enkelt. Jag sträckläste på en dag. Även om boken är skriven utifrån ett mans- och pappaperspektiv är det ändå ett gravt mänskligt perspektiv som Mats ritar fram här. Ge den här till alla dina vänner i 27-40års åldern. Bara gör det!

Jag älskar The Marriage plot - orkar inte blogga

Jag orkar inte riktigt blogga. Men jag läser The Marriage plot av Eugenides och den är grymt bra. Har läst 200 sidor och jag vill bara sjunka ner igen. Tända några ljus, sätta på en Jimi Hendrix-skiva och läsa klart. Amerikanskt college-liv, filosofikurser kontra litteraturkurser, Derrida eller Austen, slutprov, kasta-upp-hatten-i-luften-graduation, Yale eller Harvard, ska hon välja scienceboy eller thelogoyboy?, lithium, joints och franska små hotell i Pigalle. Allt detta och mycket mer i The Marriage plot.

Vinnaren i tävlingen!

Den glade vinnaren som får ett finfint bokpaket av mig är ingen mindre än Sofia i Bokmilaskogen!

Paketet innehåller boken Artighetsreglerna, boken The man in the shed av Lloyd Jones och en liten söt anteckningsbok. Grattis grattis!
Sofia har lovat att kanske öppna en jazzklubb om hon känner sig tillräckligt inspirerad efter att ha läst Artighetsreglerna och DET är något jag inte vill stå i vägen för. Därför får hon det här mustiga paketet!

Nytt från Eugenides!

Till min stora glädje har Jeffrey Eugenides släppt en ny bok. The Marriage plot verkar vara ett klassiskt triangeldrama, en tjej och två killar och utspelar sig under 80-talet. Aka-porr verkar utlovas "as they graduate from college and enter the real world, events force them to reevaluate everything they have learned". Virgins suicides är ju en klassiker och Middlesex var svinbra så allt talar för att detta är något jag kommer att älska. Ja ge mig nu!
"With devastating wit and an abiding understanding of and affection for his characters, Jeffrey Eugenides revives the motivating energies of the novel, while creating a story so contemporary and fresh that it reads like the intimate journal of our own lives."

Sankta Pysko - Johan Theorin

Det ligger en obehaglig stämning genom hela Sankta Psyko. Man väntar på att ondskan ska visa sitt rätta ansikte, få utkräva hämnd eller fördärva. Man hoppas att inget barn kommer att komma till skada. Det finns nämligen många barn i Sankta Psyko. Stora delar av boken utspelar sig på två förskolor, Gläntan och Lodjuret. Men barnen som redan har kommit till skada är vuxna nu och de glömmer aldrig vad som hände dem.
Gläntan är förskolan dit Jan Hauger kommer och börjar arbeta. Gläntan är också förskolan där barnen till de intagna på mentalsjukhuset Sankta Patricia (även kallat Sankta Psyko) går. Mellan förskolan och Sankta Patricia finns en underjordisk gång som används för att slussa barnen till besöksrummet på sjukhuset där de kan träffa sina föräldrar. Denna gång blir viktig för Jan Hauger som desperat vill komma i kontakt med en kvinna som sitter inspärrad på sjukhuset.
Johan Theorin har lämnat Öland och de karga klipporna för att nu skriva en ryslig spänningsroman som utspelar sig i en mellanstor svensk stad som kallas Valla (indikationer tyder på att detta kanske skulle kunna vara Uddevalla där Theorin har bott). Jag har tidigare inte läst en endaste rad av herr Theorin och kan inte uttala mig om hans eventuella progression men jag kan definitivt säga att jag inte ångrar att jag plockade upp den här boken. En olustig känsla som siar om undergång och galenskap ligger och lurar och att förlägga boken till ett mentalsjukhus är ett enkelt och snillrikt drag. Jan Hauger är en hal karaktär som man inte vet om man ska gilla, avsky eller tycka synd om. Hans persona vecklas ut undan för undan  och händelser i det förgångna visar en helt annan Jan än den trevlige, blyge och harmlöse Jan som först dyker upp i romanens inledning.
Avslutningen på historien går lite väl raskt, Theorin är bättre på upptakten och persongalleriet än på actionscener men finalen är ändå oväntat dramatisk.

Tävling! Vinn en bok!

Jag har haft lite bloggpaus. För mycket ströläsande i olika böcker och så många böcker i att-läsa-i-höst-högen att jag blev alldeles trött och anti.

Men nu! Nu tänkte jag att man kunde få lite höstgodis! Jag lottar ut ett litet bokpaket. Det man vinner är boken Artighetsreglerna, som jag läste på engelska och gillade mycket! Se recension här.  Sen kommer jag antagligen slänga ner nån annan bok också, men vad det blir är en överraskning!

Så vad ska man göra för att få ta del av godheterna? Skriv ett fint mail (mail finns här till vänster) till mig där du bedyrar att du är värd det här paketet och tipsa gärna i din egen blogg om den här tävlingen. Skriv ditt namn och adress i mailet så jag vet var diamanterna ska skickas.

Ja till Liv! - Liv Strömquist

Hur skulle Liv följa upp megaframgångarna med Prins Charles känsla? Jo med ett eget alfabet. A för arbetslinjen, F för fundamentalism, J för Jihad-Jane, M för manshoror, S för Simpsons, W för Winehouse etc. Liv filosoferar över varför barn är som kristdemokrater, varför moderater i framtiden kommer att ha dött ut, varför alla gillar Duffy mer än Amy Winehouse och varför sossarna bara inte förbjuder all miljöfarlig skit PRONTO! 

Många utav de här serierna har tidigare publicerats i Galago, som almanackar och vissa tankegångar känns igen från Livs krönikor i Tankesmedjan, några få guldkorn är helt nya. Men som flitigt Liv-fan är det inte många serier här som jag inte tidigare har läst eller sett. Vilket är lite tråkigt för mig. Men alla ni andra där ute som älskade Prins Charles känsla måste ju såklart läsa Ja till Liv! Ni kommer inte att bli besvikna, ni kommer att skratta högt, bli allmänbildade och arga. Ni kommer att tvinga alla era vänner att läsa albumet och önska att Liv var statsminister. 

Jag vill såklart slå ett slag för de något bortglömda albumen Hundra procent fett (med nytt svart fräsigt omslag) och Einsteins fru som är så roliga och smarta att man ramlar av stolen. 

Jag säger Ja Ja Ja till Liv!

Kan även slänga in ett snabbt högt betyg till Malmö Stadsteaters uppsättning av Prins Charles känsla som jag var och såg häromkvällen. Sara Giese har lyckats utmärkt med att överföra serierutorna till scen. Lite sång, lite dans, lite cool smartness, lite trams!

Sju jävligt långa dagar - Jonathan Tropper

Ni som gillade Konsten att tala med en änkling kommer även att vurma för den här lilla pärlan. Tropper är en mästare på att beskriva känslor och skeenden precis så man förstår, i vardagliga och komiska termer, men med en ganska svart underton.
Precis som i den förra handlar det om en ganska vanlig kille i 28-35-års åldern, i den förra boken blev killen änkling, i den här boken upptäcker han att hans fru är otrogen, och till råga på allt med hans chef, grädden på moset är att hon även är gravid. Dagarna efter dör hans far. Faderns sista önskning är att den samlade syskonskaran och hans fru ska sitta shiva, det vill säga, att enligt judisk tradition sörja den bortgångne i sju dagar tillsammans som en familj. Under denna vecka av intensivt familjeumgänge vallfärdar familjens samlade släkt, vänner och arbetskollegor med kondoleanser. En hel del roliga, pinsamma och galna situationer uppstår naturligtvis. Samtidigt som detta pågår ska den vanlige killen försöka börja dejta igen/lappa ihop sitt äktenskap/bli vän med sina syskon/förstå vad deras mamma egentligen håller på med.
Lättsamt, roligt, underhållande och medelklass. Tropper är väldigt bra på att skriva om vanliga killars känslor, något som det inte direkt vimlar av i litteraturen. Good stuff!

I love books

I Malmö finns något som heter I love books. Det är något slags bibliotekssamarbete och tre kvällar i höst så kommer gäster som ska prata om olika teman runt om i Malmö. Det är ett sjukt bra program, men jag kan inte gå nån utav kvällarna pga arbete. Det är faktiskt OERHÖRT dåliga tider som evenemangen är på. Det kan ha att göra med att I love books riktar sig till skolklasser, men varför skulle inte en vuxen arbetande människa också vilja gå?

26 september kl 18 på Garaget TEMA: Musik med Thomas Öberg. Han ska prata om text och språk inom musiken.

13 oktober kl 17 på Bellevuebiblioteket TEMA: Serier med Liv Strömquist och Kim W Andersson.

17 november kl 18 på Kirsebergsbiblioteket TEMA: Häxor och vampyrer med Sara Bergmark Elfgren (har skrivit Cirkeln) Katarina Harrison Lindberg (har skrivit Vampyrernas historia)

Jag hade velat gå på allihopa! Hopppas ni som kan tar chansen!

Mer information: HÄR

Sömngångerskan är ett sömnpiller - för ungdomar?

Essie Fox beskrivs som en blandning mellan Sarah Waters och systrarna Brontë. Nej du här finns inga välmejslade karakärer, inga häpnadsväckande kärlekshistorier eller magiska skeenden. Här finns bara lilla Phoebe som det hela handlar om. Hon som plötsligt vaknar mitt i natten och då råkar hon alltid se något förbjudet, eller följa efter en mystisk man eller gå in i ett rum där något upprörande händer. Lilla, naiva unga Phoebe, endast 17 år, beter sig som hon vore fem år, rasande ointressant med en mor som är djupt kristen och ser synd i varenda hörn. Phoebe som går på långa promenader där hon ramlar och blir smutsig och snubblar och får lera i ansikte, på klänningen och i ansiktet, och hennes hår sen, kära nån, det är alldeles tovigt. Flera gånger gråter sig Phoebe snuvig och snorig och alldeles svullen, oj som hon ser ut.

Sen slänger vi in ett gäng metaforer och liknelser, ett vinddrag mot huden - så lätt som en älskares andetag (vad vet lilla naiva Phoebe om detta? Inte ett smack), Phoebes hår är svart som kol och hennes moster Cissys läppar är kalla och hårda som sten, lite vin kanske stänker ut över bordet, hmm låt mig se....det ser ut som röda droppar (?) på nyfallen snö. Min favoritmening är ändå den här: "...hela huset inte varit något annat än hennes falska teater, med damm som sopats in under mattorna, med pappersremsor som klistrats för sprickorna i väggarna, där bedrägeriets lim just hade börjat lossna." Kom igen!

För er som ändå är intresserade kan jag ju snabbt dra handlingen. Phoebe har en teaterstjärna till moster som hon älskar över allt annat, hon får följa med henne till teatern och träffar där ett par mystiska män som visar sig få oanad makt över hennes liv. Phoebes mor är missionär och hatar allt som moster Cissy gör och vilket dåligt inflytande hon har över Phoebe. Sen lämnar Phoebe oväntat sin mor och får arbeta som sällskapsdam åt en sjuklig och vidskeplig rik dam. Damen och Phoebe börjar se lite spöken (för att kunna nämna Sarah Waters på omslaget) och sen är vi i hamn. Nej Sömngångerskan påminner mer om en ungdomsbok. Phoebe är så färglös, tveksam och godtrogen att man omöjligt kan fatta tycke för henne eller hålla uppe ett intresse om vad som ska ske på nästa sida. Jag räknade ut lösningen på gåtan (för det finns en sådan) långt innan Phoebe gjorde det och det tror jag inte var Essie Fox mening.

Nya noveller från Novellix

Tjoho! Nya noveller i september från Novellix. Det kommer fyra noveller av svenska författare och fyra noveller av tyska författare (det är ju tema Tyskland på Bokmässan i år), totalt åtta alltså. Modigt att fortsätta, jag vet inte hur försäljningen går i landet men i min bokhandel har det kanske inte gått lysande.

Förlossningen i katastrofpocket

Jag läste förlossningen av Måns Wadensjö när den kom ut på Modernista 2009. Det var en makalös bok. En imponerande debut helt enkelt. Alla borde läsa. Ok nu har den kommit ut i pocket och den bokhandlare som lyckas sälja den här pocketen till någon borde ha ett pris för gräsligare omslag än det här är svårt att hitta. Omslaget gör att boken får ett simpelt och lättsamt uttryck, något som romanen inte alls i sig är. Suck och stön. Bakläxa på Modernistas pocketutformning, låt herr Sundh göra alla era omslag i fortsättningen tack!

Inbunden till vänster och pocket till höger.