fredag 12 november 2010

Okänt offer av Tana French

Det regnar vansinnigt mycket ute. Tur att det inte gjorde det iförrgårnatt. Det hade nog spätt på mina obehagskänslor ett par hekto.
Iförrgårmorse började jag läsa Okänt offer. Jag hade en ledig dag och bestämde mig för att spendera morgonen med en ny bok och en filt. Efter bara 30 sidor var jag som uppslukad. Min telefon ringde och min bästaste väninna fick praktiskt taget tvinga mig ut på en blomkålssoppe-lunch. Efter den goda soppan satte jag mig på ett café för läsa..jag läste och läste och läste. Vips var klockan mycket och jag skyndade hem för att bjuda en vän på middag och sen gå på stand-up. Emellanåt var komikerna inte speciellt roliga och då längtade jag hem till min bok. Vid hemkomst bestämde jag mig för att kl midnatt måste jag vara sovandes. Men klockan tickade på och ute ven vinden och dörrspringan ut mot vardagsrummet såg mer och mer olycksbådande ut, plötsligt slog klockan halv tre och jag var tvungen att släcka. Dagen efter hade jag läst ut boken på lunchrasten.
Herreminje! När man längtar hem till en bok och inte kan släppa den då vet man att det är en liten guldklimp man har hittat. Okänt offer har hyllats på diverse bokbloggar och jag stämmer mer än gärna in i den hyllningskören.
I stort sett handlar Okänt offer om Cassie Maddox, en f.d polisinfiltratör i Dublin. Sedan tidigare har hon använt sig av den påhittade identiteten Lexie Madison för att komma åt en langare på ett universitet. Ett par år efter det fallet hittas en kvinna död som bär en identitetsbricka med namnet Lexie Madison. Kvinnan ser dessutom exakt ut som Cassie. Poliserna avslöjar inte att "Lexie" har dött utan Cassie får än en gång iträda Lexies roll och infiltrera hennes liv för att komma åt mördaren och för att komma på varför någon ens har tagit Lexies identitet, en kvinna som inte ens finns.
Det är sjukt spännande. Lexies studiekamrater lever ett slags Den hemliga historien-liv, ganska avskurna från resten av universitetet boendes i en 1700-talsvilla ute på landet. De lagar middagar ihop, läser högt för varandra, dricker whiskey och har picknick i trädgården. Det enda som kanske retar mig lite är att Cassie är så jäkla självsäker och orädd igenom hela boken, men å andra sidan känns det ganska tryggt.
Det här kan vara den bästa deckaren jag någonsin har läst. Är ni inga deckarfantaster så bli inte avskräckta, boken skulle lätt kunna klassas som en extremt spännande roman med polisinslag. 
Avboka alla möten och LÄS!

3 kommentarer:

Bokbabbel sa...

Glad att också du gillade boken (vem gör inte det), glad att jag precis ska hämta hem trean, Faithful Place, från biblioteket, glad över din beskrivning av hur du bara läste och läste

feuerzeug sa...

Jag tycker du berättar för mycket om handlingen för nya läsare. Men jag håller med dig om omdömet. Det är en fantastiskt bra bok. Tana Frenchs bästa ännu så länge.

Stringhyllan sa...

feuerzeug: Man förstår ju allt det här efter 30 sidor. Jag tycker definitivt inte att jag har spoilat något.