Temple Grandin

På nyårsdagen såg jag fyra filmer. Det är ganska många. Jag läste ingenting. Ni kanske tror att jag harvar på med min Nicole Krauss-bok, men jag har faktiskt läst flera böcker under tiden som inte ska recenseras förrän senare i januari. Men för att inte en bloggtorka ska uppstå, och för att jag ser otroligt mycket film så kommer det nog under 2011 att skrivas om en del film här också.
Jag såg HBO-filmen Temple Grandin. Filmen handlar om den autistiska flickan Temple Grandin som tänker i bilder, går i high school, college och forskar om djurhållning, kor, hästar och bygger en kram-maskin. Filmen är byggd på boken som Temple har skrivit om sitt liv. Det är alltså en verklighetsbaserad film. Temple har betytt hur mycket som helst för autister runt om i världen och för djurhållningen. Mer än hälften av alla slakthus eller kreatursfarmar i USA använder sig av konstruktioner som Temple har ritat, byggt och tänkt ut.
Claire Danes spelar helt fantastiskt och filmen är verkligen visuell, helt enkelt störtsnygg. Julia Ormond spelar hennes mamma, fast under hela filmen trodde jag att det var Juliette Binoche, de är superlika i upsatt hår. Jaja, det var en parantes. Jag tänker inte analysera något mer, jag vill bara tipsa så många som möjligt om att se den här galna filmen som förgyllde min kväll. Googla gärna hug-machine. :)