Håkan Nesser börjar utkristallisera sig som en utav mina svenska favoritförfattare. Nu har jag läst två väldigt bra böcker av honom på kort tid. I bokhyllan står nu, helt nyinköpta, Flugan och evigheten, Koreografen och Kära Agnes (nytryck i pocket) och väntar. Det känns tryggt ska ni veta. För mig känns det alltså som att upptäcka att Paul Auster har bott i Uppsala i 30 år, alla har vetat om det, utom jag.
Jag gillar allt med Himmel över London utom omslaget. Någon borde se till att Nessers böcker såg lite fräckare ut. Men det som döljer sig under smutsomslaget ser betydligt intressantare ut. Se tidigare inlägg om detta.
Miljonären Leonard Vermin har kommit till London för att fira sin 70-årsdag tillsammans med sin närmaste familj. Han har även kommit för att dö. Han tillbringar sina sista dagar med att planera i detalj inför den stora middagen och med att vandra minnenas allé. Allén utspelar sig i London under 60-talet. Hur han träffade en mystisk tjeckisk spion, Carla, hur han fullständigt hängav sig åt deras kärlek och åt diverse spionrelaterade ärenden han gick för att få träffa henne igen.
Man får också i boken följa de andra personerna som är bjudna på middagen. Dessa karaktärer är vältecknade men kanske inte de lyckligaste människorna.
Det man inte vet är om det man läser är Leonards historia, Steven G Russels eller Gustav Seléns i den svenska Staden K-. Himmel över London är en komplex och avancerad metaberättelse, men fortfarande oerhört underhållande och välskriven.
Jag läste en recension där recensenten klagade på bristen på spänning, men jag tror att han fick för sig att det han läste var en spiondeckare. Visst det finns ett mått av deckare, men tänk mer New York-triologin än Tre sekunder.
Visar inlägg med etikett Himmel över London. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Himmel över London. Visa alla inlägg
tisdag 23 augusti 2011
fredag 12 augusti 2011
En helg med det bästa! Film, musik och läsning.
Nu åker jag till Way out West ett par dagar.
Jag tar med Himmel över London och kanske Cloud Atlas av David Mitchell, den lilla flipbacken. Jag vill ju inte stå utan bok. Även om jag faktiskt planerar att mest lyssna på musik och titta på film. Tänkte se en dokumentär om Håkan Hellström och på fredag får jag ääääntligen se Las Palmas i sin helhet och sedan den kritikerrosade Apflickorna.
Prince, Fleet Foxes, Pulp, James Blake, Robyn, Kanye West, Little Dragon, nu kommer jag!
Här kommer Prince bästa låt. Ni kan skippa det lökiga skådespeleriet på 1.30, sen börjar låten!
Jag tar med Himmel över London och kanske Cloud Atlas av David Mitchell, den lilla flipbacken. Jag vill ju inte stå utan bok. Även om jag faktiskt planerar att mest lyssna på musik och titta på film. Tänkte se en dokumentär om Håkan Hellström och på fredag får jag ääääntligen se Las Palmas i sin helhet och sedan den kritikerrosade Apflickorna.
Prince, Fleet Foxes, Pulp, James Blake, Robyn, Kanye West, Little Dragon, nu kommer jag!
Här kommer Prince bästa låt. Ni kan skippa det lökiga skådespeleriet på 1.30, sen börjar låten!
Etiketter:
Cloud Atlas,
David Mitchell,
film,
Himmel över London,
Håkan Nesser,
Las Palmas,
Way out west
torsdag 4 augusti 2011
Sveriges Paul Auster sysslar med påskägg?
Jag har tittat längtansfullt mot Maskarna på Carmine Street i ett par veckor nu. Tidigare har jag undvikit den för att den är skriven av Håkan Nesser och jag, mitt nöt, har avfärdat honom som en svensk deckarförfattare, något som jag alltså mycket sällan uppskattar. Men sen en dag insåg jag att den innehåller ju alla de ingredienser jag värdesätter. New York, ensamma människor, ett försvinnande, konstnärsskap och namedroppande av caféer och gator.
Erik Steinbeck och hans fru Winnie Mason flyttar till New York från Europa för att börja om på nytt. Deras fyraåriga dotter är försvunnen sedan 18 månader och Erik är övertygad om att hon är död, Winnie däremot hoppas fortfarande. Erik är författare och sitter mest och skriver och läser New York Times, Winnie målar tavlor på deras loft. Det är Erik som är berättaren, han skriver romanen Maskarna på Carmine Street medan vi läser den (meta, alltid bra). Han betraktar sin fru och hennes psykologiska nedbrytning undan för undan. Kommer hon att hålla galenskapen borta eller kommer hon liksom i Europa läggas in på ett mentalsjukhus. Men så en dag ser Erik Winnie gå in på ett café, när han senare på kvällen frågar henne om han inte såg henne tidigare under dagen förnekar hon allt. Han blir misstänksam och Winnie börjar bete sig allt mer underligt tills hon en dag försvinner. Eriks skrivarkollega, eller rättare sagt, hans cafégranne, är pensionerad detektiv. Han erbjuder sin hjälp. (Väldigt Austereskt, tänk New York-triologin)
Så från att ha varit en relativt traditionell New York-skildring blir det alltmer en psykologisk thriller. Nesser är skicklig på att introducera mystiska budskap och märkliga bifigurer som alla bidrar till att föra Erik närmare gåtans lösning.
Så fort det handlar om tänkande skrivare eller konstnärer i New York är det svårt att inte snegla mot Auster. Auster nämns till och med i boken när paret besöker ett annat skrivande par i Park Slope (där ju Auster & Hustvedt bor).
Jag sträckläste boken på en dag. Den var helt enkelt fantastisk. Nessers språk är förnämligt och kombinationen filosoferande över kaffe och New York Times och ett mystiskt försvinnande är vinnande i mina ögon.
Idag kom Nessers nya roman ut Himmel över London. Den verkar vara lite i samma stil som Maskarna på Carmine Street. Den är lite lurig för när man tittar vad som döljer sig under smutsomslaget så hittar man en helt annan roman. En sömngångares bekännelser av Steven G. Russell. På baksidan står det också om denna fiktiva roman. Men på bokens rygg står det Himmel över London. Min tanke är att Steven G. Russell kanske förekommer i Himmel över London, men vem vet? Har någon läst boken och kan avslöja om så är fallet? Det här är lite som ett extraspår på en CD-skiva som kommer efter en lång tystnad, eller ett påskägg i ett datorspel. Enligt en random kille på internet håller Håkan Nesser ofta på med så kallade påskägg. Var finns det fler? Min Nesser-fascination växer och växer...
Erik Steinbeck och hans fru Winnie Mason flyttar till New York från Europa för att börja om på nytt. Deras fyraåriga dotter är försvunnen sedan 18 månader och Erik är övertygad om att hon är död, Winnie däremot hoppas fortfarande. Erik är författare och sitter mest och skriver och läser New York Times, Winnie målar tavlor på deras loft. Det är Erik som är berättaren, han skriver romanen Maskarna på Carmine Street medan vi läser den (meta, alltid bra). Han betraktar sin fru och hennes psykologiska nedbrytning undan för undan. Kommer hon att hålla galenskapen borta eller kommer hon liksom i Europa läggas in på ett mentalsjukhus. Men så en dag ser Erik Winnie gå in på ett café, när han senare på kvällen frågar henne om han inte såg henne tidigare under dagen förnekar hon allt. Han blir misstänksam och Winnie börjar bete sig allt mer underligt tills hon en dag försvinner. Eriks skrivarkollega, eller rättare sagt, hans cafégranne, är pensionerad detektiv. Han erbjuder sin hjälp. (Väldigt Austereskt, tänk New York-triologin)
Så från att ha varit en relativt traditionell New York-skildring blir det alltmer en psykologisk thriller. Nesser är skicklig på att introducera mystiska budskap och märkliga bifigurer som alla bidrar till att föra Erik närmare gåtans lösning.
Så fort det handlar om tänkande skrivare eller konstnärer i New York är det svårt att inte snegla mot Auster. Auster nämns till och med i boken när paret besöker ett annat skrivande par i Park Slope (där ju Auster & Hustvedt bor).
Jag sträckläste boken på en dag. Den var helt enkelt fantastisk. Nessers språk är förnämligt och kombinationen filosoferande över kaffe och New York Times och ett mystiskt försvinnande är vinnande i mina ögon.
Idag kom Nessers nya roman ut Himmel över London. Den verkar vara lite i samma stil som Maskarna på Carmine Street. Den är lite lurig för när man tittar vad som döljer sig under smutsomslaget så hittar man en helt annan roman. En sömngångares bekännelser av Steven G. Russell. På baksidan står det också om denna fiktiva roman. Men på bokens rygg står det Himmel över London. Min tanke är att Steven G. Russell kanske förekommer i Himmel över London, men vem vet? Har någon läst boken och kan avslöja om så är fallet? Det här är lite som ett extraspår på en CD-skiva som kommer efter en lång tystnad, eller ett påskägg i ett datorspel. Enligt en random kille på internet håller Håkan Nesser ofta på med så kallade påskägg. Var finns det fler? Min Nesser-fascination växer och växer...
![]() |
| Omslaget till Himmel över London är gjort av Johan Melbi och omslaget till En sömngångares bekännelser är gjort av Milan Heboj. Oj oj oj! :) |
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)


