I senaste numret av Bon intervjuar Jonas Hassan Khemiri Jonathan Safran Foer. Det känns som en intervju som redan gjorts flera gånger om. Kanske i DN? Intervjun är i alla fall ganska kort men trevlig. Foer berättar att Safran betyder bibliotekarie på jiddisch och att han skulle vilja skriva en bok som heter Magical Jews som handlar om de tio mest inflytelserika manliga konstnärer som har påverkat honom. Han pratar också om att den linjära romanen känns sååå förlegad.
Det är Jonas Hassan Khemiris andra intervju, hans första gjorde han med Nas. Jonathan Safran Foer har bara gjort en intervju, det var med världsmästaren i pingpong 2003, Werner Schlager, Foer älskar pingis.
Jag läste Bon ganska mycket när tidningen var ny, nu känns den ytligare än ngnsin men kanske kan den här intervjun vara ett tecken på att den börjar shapea upp sig igen. Numret bjuder även på en sjyst intervju i terapiform med regissören Jesper Ganslandt (Farväl Falkenberg och Apan) gjord av P1-geniet Erik Schüldt.
Men plötsligt inser jag och reagerar över könsfördelningen. Jag räknar lite på det. Av fyra krönikor är fyra skrivna av män. Av sex intervjuer handlar fem om män och fyra är skrivna av män. Den enda kvinnan som överhuvudtaget förekommer bakom pennan är chefredaktören Linda Leopold. Skärpning Bon! Finns det verkligen inga kvinnliga skribenter som är värda att anställa? Eller några coola kvinnor som kan flankera Anna von Hausswolff mot gubbväldet bland intervjuerna?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar