Kommer aldrig mer igen - Hans Koppel

Hans Koppel är avslöjad. Hans Koppel är en barnboksförfattare från Helsingborg. Nu har Herr Koppel skrivit en deckare som liksom Kepler och Wallentin har blivit såld till utlandet, och detta är något som då ska tala FÖR boken och tyda på att den är något utöver det vanliga. Ingen dussindeckare alltså. Kanske till och med nästa Stieg Larsson. Jag tror i alla fall att det är det förlaget vill locka oss läsare med.
Boken handlar om Mike som bor i Hittarp utanför Helsingborg med sin fru Ylva och sin dotter Sanna. En kväll när Mike håller på att göra i ordning middagen så kommer inte Ylva hem. Mike antar att hon har gått ut med sina kollegor och blir inte speciellt orolig. Men morgonen efter har hon fortfarande inte dykt upp. Ylva är borta. Misstankarna faller genast på Mike, men varken poliserna eller grannarna talar högt om sina farhågor. Tiden går och ingen tror att Ylva kommer att dyka upp igen, men samtidigt får vi läsare följa händelseförloppet med Ylva. Jag som läsare får ledtrådar i Ylvas förflutna och klasskamrater till henne börjar dyka upp hemma hos Mike.
Ooooo, riktigt spännande låter det här. Var är Ylva?
Ok, jag ska inte avslöja för mycket här, men som läsare vet man var Ylva är efter ungefär tre sidor, eftersom vi får vara med om ALLTING. Vi får Mikes synvinkel, klasskamraternas synvinkel, förövarnas synvinkel. Det är inte alls särskilt spännande faktiskt. Jag tycker att något gärna hade fått hållas i dunkel så att man som läsare vill få reda på den stora sanningen, den stora upplösningen och därför lystet läser vidare. Men jag vet ju allt redan. Suck och stön och jaha och rycker på axlarna. Ylvas del i historien, den delen som jag är mest intresserad av berörs inte speciellt mycket.
En annan sak som jag irriterade mig på var Herr Koppels envisa upprepande av ortsnamn, backar, gator, stränder, rondeller utanför och inne i Helsingborg. Han tog den och den vägen för den var faktiskt naturskönare än E4an och jasså, bor du söder om Trädgårdsgatan, hur kan man bo där? Blablabla, det tillför ingenting till historien och verkar bara vara utfyllnad och en tyst hyllning till Helsingborg och kringområdena.
Produktionsbolaget som gjorde Millenniumfilmerna har köpt filmrättigheterna till den här historien. Jag kommer inte direkt rusa till videobutiken efter den.
Med tanke på att Wallentins bok fick en del ljumma recensioner och att Kepler utan tvekan är skitspännande, men ganska blodigt och att Koppels bok inte gjorde nåt för mig tror jag att jag håller mig borta från de här "såld till 102 länder"-blurbarna i fortsättningen.